Situationen i Cypern
Svar på skriftlig fråga 2023/24:829 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:829 Situationen i Cypern
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:829 av Sara Gille (SD)
Situationen i Cypern
Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag bidrar till en fredsprocess i Cypern, och om jag anser att situationen i Cypern är problematisk.
Sveriges regering står bakom de resolutioner som FN:s säkerhetsråd löpande har antagit om Cypernfrågan, där den internationella synen på konflikten klarläggs. Vi står också bakom de slutsatser som EU har antagit om Cypernfrågan, exempelvis från Europeiska rådets junimöte 2021 där det står att en allomfattande lösning på problemet bör baseras på en bikommunal och bizonal federation med politisk likställdhet mellan de två parterna.
På Europeiska rådet i april 2024 diskuterades EU:s relation med Turkiet. I slutsatserna står det att EU fäster särskild vikt vid återupptagandet av och framsteg i samtalen om Cypernfrågans lösning, för att positiva steg ska kunna tas i unionens relation med Turkiet. Sådana framsteg i Cypernfrågan skulle inte enbart verka positivt på EU:s relation med Turkiet, utan skulle också få gynnsamma effekter för den bredare regionenen i östra Medelhavet och för hela Europa
Det svenska bilaterala engagemanget för Cypernfrågan är långvarigt, inte minst genom det tidigare deltagandet i FN:s fredsbevarande styrka UNFICYP, som bildades för 60 år sedan. Sverige bidrar också genom den så kallade religiösa dialogen, ett flerårigt engagemang vars syfte är att sammanföra Cyperns religiösa ledare och därigenom verka för att religion inte blir en bidragande källa till konflikten utan i stället ett medel för att främja dialog, förtroendeskapande och respekt för mänskliga rättigheter.
Regeringen är mycket positiv till att FN:s generalsekreterare har kunnat utnämna ett personligt sändebud i Cypernfrågan, María Angela Holguín Cuéllar, som har genomfört resor och samtal sedan januari i år. Vi hoppas att sändebudets verksamhet kan leda till återupptagna förhandlingar mellan parterna.
Stockholm den 2 maj 2024
Tobias Billström
Skriftlig fråga 2023/24:829 av Sara Gille (SD) (Besvarad 2024-04-22)
Fråga 2023/24:829 Situationen i Cypern
av Sara Gille (SD)
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Jag har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan kring Turkiets invasion av Cypern med den tidigare regeringen utan att få ett tillräckligt tillfredsställande svar. Jag hoppas därför att jag får det från den nuvarande utrikesministern.
Cypern invaderades 1974 av Turkiet, och trots att det i år är 50 år sedan dess har landet inte återlämnats. Invasionen ledde till att Cypern delades längs den FN-övervakade gröna linjen, och i början fick Turkiet stöd av omvärlden då de tryckte på att de skulle återställa styret. Då man märkte att det enbart var tomma ord tappade Turkiet sitt stöd, och i stället växte kritiken alltmer. Samtidigt förekom det stridigheter över hela Cypern, vilket ledde till att tusentals människor dödades, lemlästades och försvann spårlöst. Den 22 juli 1974 krävde FN:s säkerhetsråd omedelbar vapenvila och uppmanade främmande styrkor att dra sig tillbaka. Vidare kallade de till fredsförhandlingar med Grekland, Turkiet och Storbritannien för att återge ön till det cypriotiska folket. Trots detta fortsatte striderna att härja, och situationen var akut humanitärt. Detta ledde till att FN:s säkerhetsråd utfärdade elva resolutioner om Cypern bara under 1974. Vi vet sedan tidigare att Sverige har bidragit till FN:s fredsstyrka i Cypern (Unficyp). Cypernfrågan är inte bara viktig för Cypern utan för hela Medelhavsregionen och i förlängningen även för EU. I och med att Cypern är EU-medlem borde EU ställa tydliga krav på Turkiet om att landet måste följa internationell rätt. Det är fruktansvärt att Turkiet kan få fortsätta sina grova trakasserier mot Cypern, och samtidigt är det anmärkningsvärt att det inte finns någon tidigare svensk utrikesminister som tydligt har sagt att Turkiet är den som är ansvarig för ockupationen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström följande:
På vilket sätt bidrar ministern till en fredsprocess i Cypern, och anser ministern att situationen i Cypern är problematisk?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.