Skolor utan tillstånd
Svar på skriftlig fråga 2022/23:555 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:555 av Niels Paarup-Petersen (C)
Skolor utan tillstånd
Niels Paarup-Petersen har frågat mig om jag accepterar att det inte får omedelbara ekonomiska konsekvenser att i flera år bedriva skolverksamhet utan tillstånd och tjäna skattepengar på densamma, och om inte, hur jag tänker agera för att stoppa sådant.
Skolplikten ska fullgöras på de sätt som föreskrivs i skollagen, vilket för barn i allmänhet är i förskoleklassen och grundskolan eller motsvarande skolformer inom skolväsendet. Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för någon av dessa skolformer. En skola som drivs av en enskild, som inte är godkänd som huvudman enligt skollagen (2010:800) ingår inte i skolväsendet. Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Barnens hemkommuner är skyldiga att ge bidrag till enskilda huvudmän för fristående skolor för de elever som går i skolan (så kallad skolpeng). Denna skyldighet omfattar enbart enskilda som är godkända som huvudmän enligt skollagen.
Att en skola drivs av en enskild som inte har godkännande som huvudman för den aktuella utbildningen men ändå tar emot skolpliktiga barn i verksamheten är naturligtvis oacceptabelt. Regeringen har påbörjat en omfattande omläggning av friskolesektorn som kommer innebära att fristående skolor som missköter sig ska möta både tuffare regler och högre viten vid överträdelser än i dag.
Målsättningen är att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. Även Skolinspektionens tillsyn ska vässas och utvidgas, bland annat i form av fler oanmälda besök, och sanktionstrappan – de sanktioner som tillsynsmyndigheterna på skolområdet kan använda sig av – ska utökas med nya och skarpare åtgärder. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en skola utan vinstintresse (U 2022:08) bereds just nu inom Regeringskansliet.
Stockholm den 25 april 2023
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2022/23:555 av Niels Paarup-Petersen (C) (Besvarad 2023-04-13)
Fråga 2022/23:555 Skolor utan tillstånd
av Niels Paarup-Petersen (C)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
En fristående skola med säte i Varberg startade en filial i Marks kommun utan tillstånd. Skolan har också låtit obehöriga lärare ge betyg utan stöd från behöriga lärare. Även detta går emot skollagen. Skolinspektionen riktar skarp kritik mot friskolan. Men friskolan får tid på sig till september att upphöra med verksamheten i Marks kommun innan skolan riskerar att få betala ett vite.
Huvudmannen Montessoristiftelsen Lära för livet har även bedrivit utbildning i förskoleklass trots att de inte alls haft tillstånd för att driva förskoleklass. De fick rent av avslag 2013 på sin ansökan att ha förskoleklass. Men de drev alltså förskoleklass ändå. Hur länge skolan har funnits är oklart då den ju inte har tillstånd, men kanske sedan 2010. Om detta berättar Mark-Posten.
En skola har alltså haft verksamhet utan tillstånd och filialer utan tillstånd, och personer har gett betyg utan att ha tillstånd för det. Och den finns inte ens i Skolverkets statistik över alla svenska skolor.
Vad händer då när Skolinspektionen kommer på besök? Skolan får ett halvår att fixa tillstånd innan de eventuellt ska betala vite på 300 000 kronor om de inte lagt ned eller sett till att fixa tillstånd. Om de lägger ned ska de inte betala vite alls. Men de har under hela perioden skolan varit igång fått skolpeng för en verksamhet de inte har tillstånd för. Det är absurt.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Accepterar statsrådet att det inte får omedelbara ekonomiska konsekvenser att i flera år bedriva skolverksamhet utan tillstånd och tjäna skattepengar på densamma, och om inte, hur tänker statsrådet agera för att stoppa sådant?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.