Statsrådets uttalande om växande kriminalitet
Svar på skriftlig fråga 2023/24:982 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:982 Statsrådets uttalande om växande kriminalitet
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2023/24:982 av Patrik Lundqvist (S)
Statsrådets uttalande om växande kriminalitet
Patrik Lundqvist har refererat till en interpellationsdebatt om arbetslivskriminalitet i taxibranschen den 11 juni 2024 och frågat mig vad jag menade med ett uttalande om att den förra regeringen varit passiv inför den eskalerande brottsligheten och att polisstyrkan varit oförändrad i antal i förhållande till befolkningsmängd.
Mitt uttalande under interpellationsdebatten avsåg att den dåvarande regeringen inte hade gett rättsväsendets myndigheter tillräckliga förutsättningar för att hantera problembilden. Jag kan konstatera att enligt Polismyndighetens egen statistik var polistätheten, mätt i förhållande till antalet invånare i Sverige, i princip densamma de båda åren (208 respektive 209 poliser per 100 000 invånare). I april 2024 var polistätheten 223 poliser per 100 000 invånare.
Stockholm den 19 juni 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2023/24:982 av Patrik Lundqvist (S) (Besvarad 2024-06-13)
Fråga 2023/24:982 Statsrådets uttalande om växande kriminalitet
av Patrik Lundqvist (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
I interpellationsdebatt 2023/24:770 påstod ministern följande:
”Här är det oerhört beklagligt att den förra regeringen passivt såg på medan brottsligheten eskalerade på det sätt som den gjorde på alla plan samtidigt som polisstyrkan var oförändrad i antal i förhållande till befolkningsmängd. Vi hade samma antal poliser i förhållande till befolkningsmängd år 2022 som vi hade år 2012 trots att det inte kan ha undgått någon att vi har haft en skenande utveckling av grov kriminalitet som äter väldigt mycket resurser.”
Det må stämma så långt som att det var ett liknande antal poliser per 100 000 invånare år 2012 som 2022, men utöver det framstår det som att ministern endera inte vet vad som hände under den här perioden eller rent av far med osanning. Regeringarna under perioden i fråga var långt ifrån passiva, och som exempel på det kan nämnas den satsning som gjordes på polisutbildningen av regeringen Löfven under mandatperioden 2014–2018, när antalet antagna på polisutbildningen ökade från 610 år 2015 till 1 671 år 2018, eller färdigställandet av polisens omorganisation som inleddes av alliansregeringen innan regeringsskiftet 2014.
Det är ju tyvärr vanligt att stora omorganisationer medför ett tapp av anställda oavsett vem som genomför dem eller hur bra de är, och ingen har väl glömt hur kritiserad just den här omorganisationen var. Så att det från det att den inleddes fram tills den var klar skedde en minskning av antalet anställda i kombination med de rejäla neddragningarna gjorde att polisen minskade i antal anställda är ju tyvärr förklarliga faktum. Men det vände under 2017, och vi kom återigen upp i 2012 års nivå per 100 000 invånare 2022 och har därefter ökat, mycket tack vare de regeringar som ledde landet mellan 2014 och 2022.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vad menade statsrådet med att förra regeringen varit passiv inför den eskalerande brottsligheten, och vad menade hon med att polisstyrkan var oförändrad i antal i förhållande till befolkningsmängd?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.