Studiemotiverande folkhögskolekurs och Arbetsförmedlingens reformering
Svar på skriftlig fråga 2021/22:664 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:664 av Ali Esbati (V)
Studiemotiverande folkhögskolekurs och Arbetsförmedlingens reformering
Ali Esbati har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Arbetsförmedlingen ska anvisa fler arbetssökande med kort utbildningsbakgrund till studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF).
Regeringen har ett antal övergripande prioriteringar för sitt arbete. Bland de viktigaste är att segregationen ska brytas och nya jobb skapas i hela landet. Om dessa mål ska kunna nås behöver också fler människor utbildas för att kunna ta de jobb som finns och som växer fram. Ungefär var tredje inskriven arbetslös saknar idag gymnasieutbildning. Samtidigt finns brist på utbildad personal inom många yrken. Enligt Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2022 är det ett mål att öka övergången från arbetslöshet till reguljär utbildning. Arbetsförmedlingen ska även redovisa hur samverkan med folkhögskolor har upprätthållits.
För att öka övergångarna till utbildning bland arbetssökande har regeringen också utvidgat möjligheterna för arbetssökande med behov av grundläggande eller gymnasial utbildning att kunna studera i upp till ett år med bibehållen ekonomisk ersättning när det är motiverat för att kunna få ett jobb. Ytterligare en utvidgning är att fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin med behov av eftergymnasiala studier getts möjlighet att studera med aktivitetsstöd. Under hösten 2020 och hela 2021 kunde studiestartsstöd lämnas till den som varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen oavsett hur länge personen hade varit arbetslös.
För att utbilda för framtidens arbetsmarknad har regeringen under 2020 och 2021 satsat på en fortsatt utbyggnad av kunskapslyftet, med bland annat fler utbildningsplatser inom yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolan, universitet och högskolor samt folkhögskolan. Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa hur samverkan med folkhögskolor har ägt rum. Arbetsförmedlingen har även fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten har utvecklat sin studievägledning och information om studiestödssystemet.
På grund av det rådande arbetsmarknadsläget har efterfrågan på utbildningsplatser på folkhögskolan ökat och genom riksdagens budgetbeslut tillförs ytterligare medel till folkhögskolan under 2022.
Regeringen har dessutom återkommande gett uppdrag till Arbetsförmedlingen att säkerställa en fungerande verksamhet med likvärdig service i hela landet, inklusive en väl fungerande samverkan med både kommuner och andra aktörer.
De studiemotiverande kurserna på folkhögskolan är en viktig del i regeringens satsningar på ökade övergångar till utbildning och i förlängningen till arbete. För den enskilde kan steget till att påbörja studier vara stort och där kan de studiemotiverande kurserna vara till hjälp för att hitta lusten, självförtroendet och motivationen att studera. Likväl för att skapa en plan för framtiden.
Som Ali Esbati själv nämner ser regeringen studiemotiverande kurser på folkhögskolan som en fortsatt viktig insats även i den reformerade arbetsmarknadspolitiken.
Stockholm den 13 januari 2022
Eva Nordmark
Skriftlig fråga 2021/22:664 av Ali Esbati (V) (Besvarad 2021-12-17)
Fråga 2021/22:664 Studiemotiverande folkhögskolekurs och Arbetsförmedlingens reformering
av Ali Esbati (V)
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Folkhögskolan är en unik utbildningsform. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. För den som inte har funnit sig till rätta i den vanliga skolan kan folkhögskolan vara en väg till fortsatta studier och i förlängningen ett arbete.
Sedan 2010 arrangerar folkhögskolorna en insats i samarbete med Arbetsförmedlingen: Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Den tre månader långa heltidskursen syftar till att underlätta för deltagarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Målgruppen är arbetssökande, inklusive nyanlända, som varken har gymnasieexamen eller grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Målet är att minst 25 procent av deltagarna ska motiveras att gå vidare till fortsatta studier.
Sedan starten har cirka 40 000 personer deltagit i SMF. Folkbildningsrådets uppföljning visar att insatserna ger positiva effekter för deltagarna. Sedan 2017 har i snitt 44 procent av de i åldern 16–24 år samt 33 procent i åldern 25–64 år gått vidare till reguljära studier på folkhögskola eller komvux efter avslutad kurs.
Trots positiva resultat är framtiden för SMF oviss. Enligt Folkbildningsrådet skapar den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen problem och osäkerhet. Färre lokalkontor, färre handläggare och minskade resurser har sammantaget lett till bristfällig samverkan mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen. Många arbetssökande med kort utbildningsbakgrund anvisas inte till SMF trots att de skulle behöva just denna insats.
Samtidigt är såväl Arbetsförmedlingen som regeringen tydlig med att folkhögskolan har en central roll i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen gör i sin rapport Vissa förutsättningar inför reformeringen av Arbetsförmedlingen (2019) bedömningen att folkbildningens arbetssätt och metod är särskilt viktig för de grupper som saknar gymnasieutbildning och som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen, å sin sida, framhåller i departementsskrivelsen Vissa lagförslag med anledning av en reformerad arbetsmarknadspolitisk verksamhet (Ds 2021:27) att studiemotiverande folkhögskolekurs är en önskvärd och viktig insats för att kunna genomföra den reformerade arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningarna för att öka anvisningarna till SMF torde därmed vara goda.
En gymnasial utbildning är den viktigaste faktorn för möjligheten till varaktig etablering på svensk arbetsmarknad. Situationen för dem med kort utbildning bedöms bli svårare framöver som en följd av den påskyndade strukturomvandlingen som ställer högre krav på arbetskraftens kompetenser. Med anledning av den rådande situationen på arbetsmarknaden är en gymnasial utbildning viktigare än någonsin tidigare. Här fyller SMF en mycket viktig funktion som ett första steg i en utbildningskedja med målet att nå en stadigvarande förankring på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser, i likhet med Folkbildningsrådet, att Arbetsförmedlingen i större utsträckning bör anvisa personer till SMF.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Arbetsförmedlingen ska anvisa fler arbetssökande med kort utbildningsbakgrund till studiemotiverande folkhögskolekurs?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.