Till innehåll på sidan

Sveriges förhandlingsposition när det gäller eventuellt beslut om PPWR

Svar på skriftlig fråga 2022/23:927 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
KN2023/ 03772 Klimat- och näringslivsdepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:927 av Johan Löfstrand (S)
Sveriges förhandlingsposition när det gäller eventuellt beslut om förpackning och förpackningsavfall (PPWR)

Johan Löfstrand har frågat mig vilken förhandlingsposition jag och den svenska regeringen har för att säkerställa att grundliga vetenskapliga konsekvensanalyser ligger till grund för eventuella beslut om förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) ur ett miljö- och livsmedelssystemperspektiv.

Låt mig inleda med att säga att vi delar målsättningen om en välfungerande reglering som bidrar till att minska förpackningsavfallet utan negativa effekter för säkra livsmedel och matsvinn. Regeringen tog initiativ till att diskutera förslaget i jordbruks- och fiskerådet den 30 maj i år under det svenska ordförandeskapet. Syftet var att för att låta medlemsstaterna göra sina åsikter hörda för att säkerställa en välfungerande reglering. Mötet gav ett mycket bra resultat, och EU-kommissionen försäkrade att livsmedelssäkerheten på intet vis ska eftersättas genom förslaget och inte heller leda till ett ökat matsvinn.

EU-kommissionen har gjort en konsekvensanalys av förslaget till förordning. Enligt konsekvensanalysen beräknas vattenanvändningen minska med 1,1 miljoner kubikmeter medan utsläppen av växthusgaser beräknas minska med 23 miljoner ton till 2030. Åtgärderna som gäller återvunnet avfall beräknas också kunna minska EU:s behov av fossila bränslen med 3,1 miljoner ton per år. Vidare visar kommissionens analys att mängden återvunnen kartong och papper kommer att öka och fortsatt utgöra den största andelen av alla materialslag, nära dubbelt så mycket som det näst största materialslaget plast. På begäran av flertalet medlemsländer arbetar nu EU-kommissionen med ytterligare konsekvensanalyser som väntas presenteras tidigt i höst i rådets arbetsgrupp för miljö.

Romina Pourmokhtari

Stockholm den 1 september 2023

Skriftlig fråga 2022/23:927 av Johan Löfstrand (S) (Besvarad 2023-08-18)

Fråga 2022/23:927 Sveriges förhandlingsposition när det gäller eventuellt beslut om PPWR

av Johan Löfstrand (S)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Livsmedelsförpackningar spelar en viktig roll i det europeiska och det svenska livsmedelssystemet genom att underlätta tillgången till livsmedel och överkomliga priser, minska matsvinnet och skydda konsumenternas säkerhet. Hälften av alla förpackningar som produceras i EU är avsedda för livsmedelsförpackningar. Dess roll har blivit allt tydligare under covid-19-pandemin och den nuvarande globala livsmedelskrisen. Omkring 20 procent av all mat som produceras i EU går till spillo, vilket motsvarar 153,5 miljoner ton matsvinn per år. Samtidigt har Sverige, bland andra länder i Europa, upplevt en aldrig tidigare skådad matprisinflation.

I sitt förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) föreslår Europeiska kommissionen åtgärder som skulle begränsa användningen av engångsförpackningar inom hotell- och restaurangsektorn (artiklarna 22 och 26) och i förpackningar för frukt och grönsaker (artikel 22). Dessa åtgärder kommer att påverka livsmedelstryggheten, generera mer matsvinn och påverka logistiken i livsmedelskedjan och livsmedelsprisinflationen.

Förbudet mot pappersbaserade engångsförpackningar inom hotell- och restaurangsektorn kommer med stor sannolikhet att leda till att återvinningsbara och förnybara pappersbaserade förpackningar ersätts med återanvändbara förpackningar baserade på fossil plast. Konsultföretaget Kearney uppskattar att mängden plast kommer att öka med 1 500 procent på grund av förordningen. Återanvändbara förpackningar kräver tvätt efter varje användning. I snabbmatsbranschen beräknas detta öka CO2-utsläppen med 2,8 gånger och färskvattenförbrukningen med 3,4 gånger enligt en livscykelanalysstudie utförd av konsultföretaget Ramboll, och detta vid en tidpunkt då det redan råder allvarlig torka i hela Europa, som bland annat har drabbat jordbrukssektorn hårt.

Europeiska kommissionen har inte lämnat någon konsekvensbedömning av PPWR:s inverkan på det europeiska livsmedelssystemet.

I Europaparlamentet har utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (AGRI) och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) varit kritiska till viktiga delar av kommissionens förslag, särskilt artiklarna 22 och 26, och vill inte se ett förbud mot engångsartiklar inom hotell- och restaurangsektorn. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) ska fatta beslut den 20 september.

Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari är därför:

Vilken förhandlingsposition har statsrådet och den svenska regeringen för att säkerställa att grundliga vetenskapliga konsekvensanalyser ligger till grund för eventuella beslut om PPWR ur ett miljö- och livsmedelssystemperspektiv? 

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.