Till innehåll på sidan

Sveriges implementering av EU-direktiv för företags hållbarhetsrapportering

Svar på skriftlig fråga 2023/24:912 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2023/24:912 Sveriges implementering av EU-direktiv för företags hållbarhetsrapportering

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2023/24:912 av Katarina Luhr (MP)
Sveriges implementering av EU-direktiv för företags hållbarhetsrapportering

Katarina Luhr har frågat mig hur jag bedömer att Sveriges sena implementering av EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer att påverka Sverige i det fall Europeiska kommissionen ser en del av implementeringen som ett felaktigt genomförande och om jag avser vidta några åtgärder utifrån min bedömning.

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering anger att medlemsstaterna ska genomföra direktivet senast den 6 juli 2024. Samtidigt anger direktivet att vissa företag ska rapportera enligt det nya regelverket för räkenskapsår som inleds från och med den 1 januari 2024.

I proposition Nya regler om hållbarhetsrapportering (2023/24:124) föreslår regeringen de nya lagregler som krävs för att genomföra direktivet och att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024. Det föreslås också att de företag som först ska tillämpa reglerna, i praktiken ca ett tjugotal företag i Sverige, ska göra detta för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

För att kunna lämna en årsredovisning för ett räkenskapsår behöver företagen göra en löpande bokföring under hela det räkenskapsåret. På motsvarande sätt gäller att ett företag som ska lämna en hållbarhetsrapport för ett räkenskapsår behöver samla in information löpande under hela det räkenskapsåret. Inom årsredovisningslagstiftningen har retroaktiv tillämpning använts endast i de fall reglerna innebär en lättnad för företagen. Så är inte fallet när det gäller genomförandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Tvärtom är det fråga om förhållandevis omfattande krav på företagen. För att ställa krav på att företagen skulle rapportera enligt det nya regelverket för räkenskapsår som inleds från och med den 1 januari 2024 hade lagändringarna alltså behövt träda i kraft redan vid det årsskifte som har passerat.

Regeringens målsättning har hela tiden varit att genomföra direktivet i rätt tid och med respekt för våra skyldigheter i EU-samarbetet. Vi har samtidigt respekterat det beredningskrav som finns i den svenska lagstiftnings­processen. Vi har till exempel varit måna om att ge remissinstanserna den tid de behöver för att kunna sätta sig in i frågorna och vi har under beredningen av genomförandet i möjligaste mån också tagit hänsyn till inkomna synpunkter. För att få till ett korrekt genomförande av direktivet har det krävts ett omfattande arbete med många avvägningar mellan olika intressen. I och med att det i praktiken inte har varit möjligt att ha lagstiftningen på plats ett halvår tidigare än den egentliga genomförandetiden, är det inte heller möjligt att kräva av företagen att de ska rapportera enligt det nya regelverket för räkenskapsår som inleds från och med den tidigare tidpunkten.

Stockholm den 22 maj 2024

 

 

 

Gunnar Strömmer

 

Skriftlig fråga 2023/24:912 av Katarina Luhr (MP) (Besvarad 2024-05-16)

Fråga 2023/24:912 Sveriges implementering av EU-direktiv för företags hållbarhetsrapportering

av Katarina Luhr (MP)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Regeringen lämnade i april i år en proposition till riksdagen med förslag på lagändringar för att kunna genomföra två nya EU-direktiv. Förslagen innebär bland annat att det ställs nya krav på företagens hållbarhetsrapportering och på redovisningen av könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag.

Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företagen om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, vilket ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar och underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. Lagkraven ökar transparensen och gör det lättare att jämföra företag. Det nya direktivet ställer högre krav på information om bland annat sociala förhållanden, utsläpp av växthusgaser och berörda företags klimatarbete.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, vilket innebär att företag som inte tillämpar brutet räkenskapsår ska upprätta den första hållbarhetsrapporten först för räkenskapsåret 2025, inte år 2024 då direktivet ska vara implementerat.

Långsiktighet inom klimatarbetet har länge efterfrågats från såväl industri som övrigt näringsliv. Denna lagstiftning hade behövt finnas på plats redan nu, vilket andra länder har lyckats med. Att regeringen väljer att lägga fram detta lagförslag i sista sekunden skapar problem och en osäkerhet för näringslivet då många företag nu kan välja att skjuta upp hållbarhetsrapporteringen till 2025 i ett läge där stora delar redan har initierat arbetet med att rapportera. Detta innebär samtidigt att Europeiska kommissionen kan se regeringens försenade lagstiftning som ett felaktigt genomförande då lagstiftningen ska vara implementerad i år.

Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:

 

Hur bedömer ministern att Sveriges sena implementering av detta EU-direktiv kommer att påverka Sverige i det fall Europeiska kommissionen ser detta som ett felaktigt genomförande, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.