Till innehåll på sidan

Techjättarnas censur

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2693 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:2693 av Markus Wiechel (SD)
Techjättarnas censur

Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på det faktum att it-jättar som har en monopolliknande ställning kan censurera viktiga samhällsaktörer, och om man kan förvänta sig åtgärder från min sida i syfte att, inte minst på nätet, ytterligare stärka yttrandefriheten.

Det senaste årtiondet har enskilda fått helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer och att delta i den allmänna debatten. Den digitala utvecklingen och tillgången till fritt internet ger stora möjligheter att skapa och distribuera olika typer av innehåll som kan nås av alla. Internetplattformar har en viktig roll i den utvecklingen.

Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige och utgör en av demokratins hörnstenar. Yttrandefriheten innebär att det allmänna, med några undantag, inte kan straffa dig för något du uttrycker. Det förbud mot censur som återfinns i våra grundlagar handlar om relationen mellan individen och det allmänna. De stora internetplattformarna är inte allmänna utan privata aktörer.

Rätten att uttrycka en åsikt innebär inte en skyldighet för andra att sprida den. Den enskildes användning av de stora internetplattformarnas tjänster, och plattformarnas moderering, är föremål för de användarvillkor som den enskilde accepterat för att kunna nyttja tjänsten. Det är med andra ord en civilrättslig (avtalsrättslig) fråga mellan användaren och plattformen.

Det är otvetydigt så att de största internetplattformarna har fått en mycket stark ställning inte bara för opinionsbildning och debatt, utan också för relationer mellan offentliga och privata aktörer och allmänheten. Det är inte bra att individers, institutioners och andra aktörers praktiska möjlighet att kommunicera och delta i debatten gjorts alltför beroende av ett fåtal dominerande och kommersiella aktörers bedömningar. Detta är en fråga vi behöver hantera vidare.

Just nu förhandlas inom EU ett förslag till en förordning om en inre marknad för digitala tjänster (KOM 2020:825). Förslaget från kommissionen innebär att användare som får innehåll borttaget eller blockerat bör få reda på grunderna för detta. Vidare föreslås att det införs regler om hantering av anmälan och åtgärder mot olagligt innehåll liksom att internetplattformarna ska åläggas att utforma ett system för överprövning för den vars innehåll blir föremål för åtgärder. Det är viktigt att plattformarnas verksamhet utövas transparent, särskilt gentemot dem som är beroende av tjänsterna för att nå ut, som t.ex. medieaktörer.

Som kultur- och demokratiminister med ansvar för mediefrågor följer jag arbetet inom det här området noga. Det handlar om svåra frågor som behöver diskuteras både nationellt och internationellt. Viktiga utgångspunkter för regeringens arbete i relation till lagstiftning som träffar internetplattformar är att värna en vidsträckt yttrandefrihet, att lagstiftningen ska vara proportionerlig, tydligt avgränsad i förhållande till yttrandefrihetsgrundlagen och innehålla tillräckliga rättssäkerhetsgarantier

Stockholm den 5 maj 2021

Amanda Lind

Skriftlig fråga 2020/21:2693 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-04-28)

Fråga 2020/21:2693 Techjättarnas censur

av Markus Wiechel (SD)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Tråkigt nog är vi flera som kan konstatera att frågan om techjättarnas censur plötsligt blir aktuell igen. Journalisten och författaren Lisa Bjurwald fick sitt Twitterkonto nedstängt på grund av ”misstänkt suspekt aktivitet”. I en krönika på Dagens Arena kommenterar den profilerade journalisten stängningen med att ingenting suspekt kommer från hennes konto då det används för att posta länkar till svenska och utländska artiklar, kommentarer samt frågor till andra Twitteranvändare om exempelvis nyhetshändelser, politik, samhälle, kriminalitet och journalistik. Hon tydliggör också att kontot närapå enbart används i jobbsyfte.

Bara dagar senare framkommer det att den mediestödsberättigade nyhetskanalen Exakt 24:s Youtubekanal helt utan förklaring har stängts ned. Kanalen är en av de största i Sverige med över 10 miljoner visningar.

Dessa två färska nedstängningar från monopolliknande aktörer bekräftar behovet av att återkommande se över skyddet av yttrandefriheten. För undertecknads del spelar det föga roll om Bjurwald eller Exakt 24 stängs ned. Jag följer inget av dessa konton som båda på olika sätt präglas av åsikter väsensskilda från de jag har. Det är dock ett problem när viktiga samhällsaktörer som dessa tystas, till synes dessutom helt utan någon rimlig anledning. Som Bjurwald skriver är det ”någonting djupt osunt i att ett företag som Twitter får diktera formen för hur vi uttrycker oss”.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Hur ser ministern på det faktum att it-jättar som har en monopolliknande ställning kan censurera viktiga samhällsaktörer, och kan vi förvänta oss åtgärder från ministerns sida i syfte att, inte minst på nätet, ytterliga stärka yttrandefriheten? 

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.