Tillämpning av ny lagstiftning avseende regelverket om säkerhetsärenden
Svar på skriftlig fråga 2023/24:709 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:709 Tillämpning av ny lagstiftning avseende regelverket om säkerhetsärenden
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2023/24:709 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Tillämpning av ny lagstiftning avseende regelverket om säkerhetsärenden
Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag kommer att arbeta för att de nya reglerna om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) ska få genomslag, exempelvis mot personer som har koppling till regimer som bedriver statssponsrad terrorism i Sverige.
Vi lever i en orolig tid. Säkerhetspolisen framhåller att främmande makt och våldsbejakande extremister agerar på ett sätt som innebär att hoten går in i varandra och förstärks. Det ställer nya krav, inte minst på migrationspolitiken.
Frågeställaren hänvisar till de ändringar i utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 mars 2024. Ändringarna innebär bland annat att det ska vara möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism. I förarbetena till lagändringarna (prop. 2023/24:36 s. 22) konstaterar regeringen bland annat att det är viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium verka mot verksamhet som kan hota säkerheten i Sverige.
Det är myndigheter och domstolar som ansvarar för tillämpningen av de nya reglerna när de handlägger och fattar beslut i enskilda ärenden. Jag kommer att noga följa hur lagändringarna om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen får genomslag, och hur Migrationsverket generellt genomför sitt uppdrag.
Migrationsverkets instruktion ålägger bland annat myndigheten att bistå Säkerhetspolisen i dess verksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet i frågor som rör terrorism. Samarbetsformerna mellan myndigheterna fungerar väl. Som regeringen framhåller i den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism är det viktigt att Migrationsverket och Säkerhetspolisen fortsätter att utveckla sin samverkan.
Regeringen har uppdragit åt Migrationsverket i regleringsbrevet för år 2024 att ytterligare stärka ID-arbetet, för att bland annat bidra till en ökad kontroll av vilka personer som befinner sig i Sverige eller söker tillstånd innan inresa i landet. Arbetet ska också motverka att felaktiga uppgifter om identiteter registreras. Syftet är bland annat att bidra till att skydda Sverige mot säkerhetshot. Likaså ska återkallelseärenden prioriteras. Det är viktigt att uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaringar återkallas när det finns grund för det.
Det bör i sammanhanget också nämnas att regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska föreslå en skärpt reglering med utökade möjligheter att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brister i levnadssättet. Exempel på sådana brister i levnadssättet som utredningen bör beakta är association eller annat närmare samröre med eller deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värderingar. Utredningen ska också analysera och föreslå hur berörda myndigheter kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025.
Vidare har en utredare fått i uppdrag av regeringen att bland annat lämna förslag på alternativ till uppehållstillstånd för en utlänning som utgör ett säkerhetshot när det finns ett tillfälligt verkställighetshinder. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete med återvändande och att stärka Sveriges förmåga att hantera individer som utgör säkerhetshot men som under viss tid inte kan avlägsnas. Uppdraget bedrivs i snabbspår och ska redovisas senast den 30 september 2024.
Sammanfattningsvis arbetar regeringen med tydlig styrning och nödvändiga verktyg för berörda myndigheter i kampen mot olika former av säkerhetshotande verksamhet. En väl utformad migrationspolitik är nära sammanbunden med möjligheten för oss alla att leva i ett öppet och fritt samhälle. Medborgarnas säkerhet utgör statens mest grundläggande uppgift. Den uppgiften tar regeringen på fullaste allvar, på alla områden.
Stockholm den 20 mars 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2023/24:709 av Nima Gholam Ali Pour (SD) (Besvarad 2024-03-08)
Fråga 2023/24:709 Tillämpning av ny lagstiftning avseende regelverket om säkerhetsärenden
av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
De senaste åren har det framkommit att rätt många moskéer i Sverige har kopplingar till diktaturer i Mellanöstern. Ett exempel är Skandinaviens största moské, Umm al-Mu’minin Khadijah-moskén, som är lokaliserad i Malmö och finansierats av bland annat Qatar. Vid invigningen 2017 var Qatars viceminister för religiösa frågor på plats.
En annan moské är Imam Ali Islamic Center, som i praktiken fungerar som Irans inofficiella ambassad i Sverige och har nära kopplingar till regimen i Iran bland annat genom sin imam, som är den iranske diktatorn Ali Khameneis företrädare i norra Europa. Iran bedriver både spionage och terrorism i Sverige och i resten av Europa.
Ett annat exempel är moskéerna kopplade till den turkiska myndigheten Diyanet. Enligt en artikel i Dagens Nyheter från april 2017 kartlägger Turkiets regim oliktänkande i Sverige genom moskéer. Enligt artikeln hade nio moskéer i Sverige samarbete med den turkiska statliga religionsmyndigheten Diyanet, som vid sidan av sitt religiösa uppdrag ska kartlägga regimkritiker i utlandet och sprida turkisk nationalism.
Då dessa moskéer, som i praktiken representerar en främmande makt på svensk mark, tillsätter imamer tillsätts självklart någon som är lojal mot denna främmande makt. Ofta får imamen migrera till Sverige och kan vistas i Sverige genom att beviljas uppehållstillstånd med arbete som grund.
Vad som händer är att Migrationsverket beviljar arbets- och uppehållstillstånd till en utlänning som får en ledande position vid en institution som fungerar som antingen en spioncentral eller befrämjare av islamism, vilket är högst olämpligt.
Det finns lagstiftning som möjliggör för Migrationsverket och Säkerhetspolisen att hindra personer som kan komma att ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet att få uppehållstillstånd i Sverige. Trots denna lagstiftning har vi moskéer i Sverige som öppet har en lojalitet gentemot en främmande makt med en antagonistisk agenda i Sverige och som försörjs med strategisk kompetens genom arbetskraftsinvandring.
Det finns moskéer och institutioner i Sverige som uppenbarligen har en agenda som tjänar antagonistiska aktörers intressen. Om man är medveten att en moské har kopplingar till den turkiska myndigheten Diyanet och kartlägger oppositionella turkar i Sverige borde det vara en självklarhet att imamer som vill migrera till Sverige för att arbeta vid en sådan moské inte ska få arbets- och uppehållstillstånd. Det finns ingen anledning för svensk lagstiftning och svenska myndigheter att underlätta för dessa moskéer att bedriva sin verksamhet.
Migrationsverket och svensk lagstiftning ska inte främja antagonistiska aktörers kompetensförsörjning, vilket tyvärr sker i dag.
Från och med den 1 mars har ny lagstiftning trätt i kraft som innebär att ett uppehållstillstånd kan återkallas för en utlänning som har rest in i landet om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.
I förarbetena till lagstiftningen framgår det att terrorism i första hand innebär detsamma som i terroristbrottlagen. Det bör dock inte krävas att det kan antas att utlänningen kommer att göra sig skyldig till en gärning som har med terrorism att göra och som är straffbelagd enligt den lagen. Det räcker med att det finns en risk för att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.
I propositionen Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen framgår det även att regeringen är medveten om att bestämmelsen innebär att uppehållstillstånd kan komma att återkallas även för utlänningar med en mer indirekt koppling till terrorism.
Då Iran bedriver statssponsrad terrorism inom Sveriges gränser är det svårt att se hur aktörer med kopplingar till Iran inte skulle få sitt uppehållstillstånd återkallat om lagstiftningen skulle bli implementerad till fullo.
Mot bakgrund av att regimen i Iran bedriver statssponsrad terrorism mot Sverige, och att vi nyligen fått ny lagstiftning som tillåter att Migrationsverket agerar mot personer med ”koppling till terrorism”, framstår det som motiverat att rättsvårdande myndigheter så snabbt som möjligt börjar tillämpa de nya reglerna fullt ut.
Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:
Hur kommer statsrådet att arbeta för att de nya reglerna ska få genomslag, exempelvis mot personer som har koppling till regimer som bedriver statssponsrad terrorism i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.