Tillgång till bemannade skolbibliotek
Svar på skriftlig fråga 2021/22:968 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:968 av Annika Hirvonen (MP)
Tillgång till bemannade skolbibliotek
Annika Hirvonen har frågat mig när jag avser att komma till riksdagen med förslag om att alla skolor ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek.
Inledningsvis vill jag understryka hur viktigt läsning är för barn, elever och vuxna. Vikten av läsning kan inte underskattas. Språket är nyckeln till all annan kunskap. Att satsa på läsning är helt enkelt att satsa på framtiden. Ska kunskapsresultaten fortsätta öka behöver vi fortsätta satsa på svenska elevers läs- och skrivförmåga. I det arbetet är skolbiblioteken viktiga eftersom god tillgång till böcker och en bibliotekarie kan inspirera till läsning och ett lustfyllt lärande. Skolbiblioteken kan därmed spela en central roll för att främja såväl läsintresset som läsförmågan. De bidrar också till att främja elevernas medie- och informationskunnighet. Såväl läsförståelse som medie- och informationskunnighet är förmågor som är väsentliga för elevers möjligheter att delta i det demokratiska samtalet i samhället.
Hur skolbiblioteken är bemannade skiljer sig mellan skolor. Vissa skolor har ett stort bibliotek bemannat av professionella skolbibliotekarier som arbetar aktivt med att främja elevernas lärande och utveckling medan andra endast har en boklåda och kallar det för skolbibliotek. Att stärka skolbiblioteken och ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek är därför viktiga frågor för regeringen.
Regeringen har bl.a. beslutat om en läroplansändring som trädde i kraft den 1 juli 2018 och som innebär rektorn har ett särskilt ansvar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Under perioden 2016-2019 satsades totalt 105 miljoner kronor på statsbidrag för personalförstärkningar i skolbibliotek och 2018 tillsatte regeringen Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel som har haft i uppdrag bl.a. att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken.
I och med riksdagens beslut om budget för 2022 har medel tillförts, i enlighet med regeringens förslag, för att vidta åtgärder med grund i förslag från betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) som Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel har redovisat. Utöver dessa satsningar bereds utredningens förslag om bl.a. bemanning av skolbiblioteken vidare inom Regeringskansliet.
I sammanhanget vill jag också nämna att regeringen har genomfört och genomför en lång rad satsningar för att främja barns och ungas läsande som också redovisas i regeringens skrivelse Barns och ungas läsning (skr. 2020/21:95). Bl.a. har Statens skolverk fått ett uppdrag att stärka läslovet, ett läsråd med fokus på läsfrämjande insatser för barn och unga har inrättats vid Statens kulturråd och satsningarna Läslyftet och Bokstart, som pågått sedan 2014 respektive 2015, fortgår. Regeringen kommer fortsätta arbeta för att främja barns och ungas läsande och för att alla elever ska få likvärdig tillgång till skolbibliotek.
Stockholm den 9 februari 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Skriftlig fråga 2021/22:968 av Annika Hirvonen (MP) (Besvarad 2022-02-01)
Fråga 2021/22:968 Tillgång till bemannade skolbibliotek
av Annika Hirvonen (MP)
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
I år firar riksdagen 100 år av demokrati. Vägen mot denna demokrati började på riktigt det år då alla svenska barn fick tillgång till folkskolan och därmed till att lära sig läsa. Att kunna läsa är en grundpelare för deltagandet i samhällsdebatten. Att kunna läsa är också en förutsättning för fortsatt lärande. Läsningens betydelse för vår demokrati och vår framtid kan inte överskattas.
Det har nu gått ett år sedan utredningen Skolbibliotek för bildning och lärande överlämnades till den dåvarande utbildningsministern. Förslagen är remitterade och pengar finns med i budgeten för att sätta igång arbetet. Men på regeringens propositionsförteckning finns förslaget inte med. Miljöpartiet anser att barns och ungas likvärdiga tillgång till bemannade skolbibliotek måste prioriteras både nu och i kommande budgetar.
Unga läser mindre och unga läser sämre jämfört med för femtio år sedan. De som läser för dåligt för att fullt ut förstå en vanlig dagstidning blir fler. Under Miljöpartiets tid på Utbildningsdepartementet genomförde vi en läsa–skriva–räkna-garanti för att säkerställa att inget barn går igenom lågstadiet utan att skolan upptäckt svårigheter med läsningen och vidtagit åtgärder. Samtidigt vet vi att det krävs läsning utöver tiden i skolan för att träna upp läskondition nog för att kunna läsa för att lära. Därför är skolbiblioteken och dess bibliotekarier så viktiga.
Utöver läsningen har skolbiblioteken en annan central uppgift för att rusta eleverna att bli aktiva deltagare i demokratin – nämligen medie- och informationskunskapen. Kort och gott att lära eleverna vilken information som man kan lita på och inte. Det handlar om skillnaden mellan vetenskap och konspirationsteorier, mellan åsikter och fakta. Att denna förmåga är helt central för demokratins framtid är något som blir allt tydligare i vår tid av alternativa fakta och utländska trollfabriker.
Att säkerställa en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek borde vara en av skolminister Lina Axelsson Kihlbloms högsta skolpolitiska prioriteringar detta hundrade år av demokrati.
Därför vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
När avser statsrådet att komma till riksdagen med förslag om att alla skolor ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.