Tillgänglig primärvård i hela landet
Svar på skriftlig fråga 2022/23:158 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:158 av Linnéa Wickman (S)
Tillgänglig primärvård i hela landet
Linnéa Wickman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att medborgare inte ska drabbas av försämrad primärvård när skattefinansierade privata vårdgivare stänger sin verksamhet på orter utanför storstäderna.
Befolkningens behov av en tillgänglig primärvård ska tillgodoses oavsett var i Sverige man är bosatt. Hälso- och sjukvården behöver bli mer jämlik och finnas närmare patienterna i bl.a. landsbygd och glesbygd.
Det är regionerna och kommunerna som ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård till invånarna. Regionerna är skyldiga att inrätta valfrihetssystem i form av vårdvalssystem för den primärvård som de ansvarar för. I sin egenskap av sjukvårdshuvudman bestämmer varje region om den närmare utformningen av vårdvalssystem inom primärvården utefter de lokala förutsättningarna. Vidare ska bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och upphandlingslagstiftningen beaktas. I utarbetandet av villkor om t.ex. avtalsperioder och upphörande av verksamhet är det avgörande att dessa utformas på ett sätt som säkerställer att regionen kan leva upp till sitt ansvar att erbjuda primärvård till sina invånare.
Som Linnéa Wickman anför har dock också den nationella politiken genom såväl lagstiftning som statsbidrag stor betydelse för huvudmännens förutsättningar att bedriva en god primärvård. En viktig del är det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för regioner och för kommuner, trots stora skillnader i t.ex. hur stor andel av befolkningen som bor utanför tätort. En parlamentariskt sammansatt kommitté ser för närvarande över systemet.
En viktig uppgift för regeringen på välfärdspolitikens område är att säkerställa att fler får den vård de har rätt till och att vården ges i tid. Därför genomförs en satsning för jämlik, nära och patientsäker vård i hela landet, med särskilt fokus på landsbygd och glesbygd.
Det fortsatta arbetet med omställningen till en nära vård och reformering av primärvården ska ha som utgångspunkt att främja en jämlik vård över hela landet. I budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen 3 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2023 för omställningen till en nära vård med primärvården som nav. Dessutom avsätts 300 miljoner kronor för en stärkt primärvård i landsbygden, och samma belopp beräknas avsättas för 2024 respektive 2025.
Det pågår också ett utredningsarbete för att ta fram förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2023.
Stockholm den 21 december 2022
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2022/23:158 av Linnéa Wickman (S) (Besvarad 2022-12-12)
Fråga 2022/23:158 Tillgänglig primärvård i hela landet
av Linnéa Wickman (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
En likvärdig och trygg tillgång till primärvård i ens geografiska närhet är en viktig faktor för att det ska gå att leva och verka i hela landet. Det är också en viktig del i omställningen av hela sjukvårdssystemet som vanligen brukar benämnas Nära vård. I Ljusne i Söderhamns kommun finns i dag en hälsocentral som drivs av en privat aktör. Strax innan valet i september nåddes Ljusneborna av rykten att hälsocentralen skulle avvecklas, något som företaget då nekade till.
Men bara någon vecka efter att valet genomförts kom mycket riktigt det negativa beskedet att hälsocentralen skulle stängas. Det här är inte bara problematiskt för Ljusnes invånare, som får en försämrad tillgång till vård. Situationen är likartad i andra delar av Sverige, där skattefinansierade men privat drivna hälsocentraler kan lämna orten och uppdraget att tillhandahålla service så fort den ekonomiska vinsten inte blir tillräckligt stor. Det här orsakar förstås problem och försämrar vården för medborgarna varhelst det sker, men särskilt utanför storstäderna, där antalet patienter är mindre men behoven av vård och omsorg är stora. Risken är uppenbar att privata aktörer inom hälso- och sjukvården enbart etablerar sig där det anses lönsamt och lämnar mer glesbefolkade områden eller patienter med större vårdbehov till regionerna, som alltid är ytterst ansvariga för att säkerställa allas jämlika tillgång till vård.
Den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken har genom såväl lagstiftning som statsbidrag en stor betydelse för regionernas förutsättningar att bedriva vård och säkerställa tillgången till en högkvalitativ och trygg primärvård när medborgarna behöver den.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att medborgare inte ska drabbas av försämrad primärvård när skattefinansierade privata vårdgivare stänger sin verksamhet på orter utanför storstäderna?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.