Till innehåll på sidan

Trygghet för alla elever

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1126 besvarad av Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr U2016/01951/GV

Utbildningsdepartementet

Gymnasie- och kunskapslyftsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1126 av Gunilla Nordgren (M) Trygghet för alla elever

Gunilla Nordgren har frågat utbildningsministern om han avser att reda ut frågan om elever på IB-programmet saknar rättsligt skydd t.ex. vad gäller kränkande behandling och verka för att samtliga elever snarast ska omfattas av skollagen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om de skolformer som ingår i skolväsendet, t.ex. grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (1 kap. 1 §). Förutom bestämmelser om exempelvis allas lika tillgång till utbildning och att utbildningen ska vara likvärdig, ansvar för och ledning av utbildningen, vilka som får undervisa i skolväsendet, trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling finns det i skollagen också bestämmelser om utbildningens innehåll och utformning och betyg.

I skollagen finns det även bestämmelser om vissa särskilda utbildningsformer (1 kap. 2 §). För dessa utbildningsformer gäller gemensamma bestämmelser i skollagen endast om det anges särskilt. För de flesta av utbildningsformerna tillämpas dock skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling (6 kap. 1 §). Ett exempel på en särskild utbildningsform är utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Utbildningen bedrivs på gymnasienivå och är i Sverige treårig. Det första året är ett preparandår som förbereder eleverna för de återstående två åren, då eleverna följer IB-utbildningens internationella läroplan. Eleverna väljer sex ämnen från ämnesområdena språk, matematik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och konst. Undervisningen bedrivs på engelska. Utbildningen avslutas med prov som betygssätts av externa examinatorer. Om eleven godkänns får han eller hon en internationellt erkänd examen. För att få erbjuda IB-utbildning måste skolan ackrediteras av International Baccalaureate Office, en internationell stiftelse som har sitt säte i Genève.

Även om de allra flesta elever återfinns i skolformer inom skolväsendet anser regeringen att det är viktigt att det i vissa fall finns alternativ. Elever kan ha olika behov och livssituationer som gör att de i stället väljer en särskild utbildningsform. För elever som har en god utbildningsbakgrund men inte har svenska som modersmål eller som planerar för fortsatta studier utomlands kan en internationell utbildning med engelska som undervisningsspråk vara ett lämpligt val. Det finns även elever som under en begränsad period behöver tillgång till utbildning i Sverige.

Regeringen är dock medveten om att IB-utbildningarna inte omfattas av samma bestämmelser som motsvarande skolformer inom skolväsendet. Som ansvarigt statsråd är jag naturligtvis angelägen om att alla elever omfattas av ett grundläggande skydd och har grundläggande rättigheter. På Utbildningsdepartementet pågår redan ett arbete med att se över och om behov framkommer föreslå förändringar av regelverket avseende IB-utbildningen. Regeringen kan därför få anledning att återkomma i frågan.

Stockholm den 26 april 2016

Aida Hadzialic

Skriftlig fråga 2015/16:1126 av Gunilla Nordgren (M) (Skickad 2016-04-18)

Fråga 2015/16:1126 Trygghet för alla elever

av Gunilla Nordgren (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Den 18 april rapporterade olika medier om att gymnasieelever som läser international baccalaureate, det så kallade IB-programmet, skulle sakna rättsligt skydd till exempel vad gäller kränkande behandling.

Skolinspektionen har gjort en tolkning av skollagen och menar att de elever som går på IB-programmet på gymnasier runt om i Sverige inte ska omfattas av skollagen i denna del. För närvarande råder det dock delade meningar om hur skollagen ska tolkas i detta hänseende.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt om Skolinspektionens tolkning skulle vara korrekt, eftersom alla elever ska ha rätt till samma skydd. Enligt uppgift går i dag ca 3 000 gymnasielever på IB-programmet på 25 kommunala gymnasieskolor runt om i Sverige som alltså enligt Skolinspektionen inte omfattas av skollagen vad avser kränkande behandling med mera.

Jag vill med anledning av dessa uppgifter ställa följande fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Avser utbildningsministern att skyndsamt reda ut denna fråga och verka för att samtliga elever snarast ska omfattas av skollagen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.