Till innehåll på sidan

Utvecklade och bredare finansieringsformer

Svar på skriftlig fråga 2021/22:154 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ku2021/02129 Kulturdepartementet Kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:154 av Magnus Stuart (M)
Utvecklade och bredare finansieringsformer

Magnus Stuart har frågat mig om jag som minister är beredd att initiera tillsättandet av en utredning för att förutsättningslöst utreda en bredare finansiering av kulturen och civilsamhällets aktörer i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer.

Krisen vi har befunnit oss i under pandemin är långt ifrån över. Det mänskliga behovet av att mötas, att tillsammans uppleva eller utöva kultur är alltid stort, men träder fram extra påtagligt i kristid. Kulturen är viktig för oss människor och ska finnas närvarande för alla i hela landet. Kulturen berättar för oss vad det innebär att vara människa och hjälper oss att betrakta världen och tillvaron med klarare blick.

Offentliga medel står för stabilitet i finansieringen av kulturen och kulturinstitutioner och möjliggör långsiktig planering. Men endast offentliga medel har svårt att täcka alla behov, särskilt för den extra kraft som nu krävs för återuppbyggnad av kulturlivet i hela landet. Alternativa finansieringskällor skulle ge kulturlivet möjlighet till ökad finansiering, men också ökat oberoende och större mångfald i kulturen i och med att kulturaktörer blir mindre beroende av enskilda finansieringskällor.

Sverige har idag få möjligheter till breddad finansiering jämfört med andra länder utanför EU men också inom EU där frågan också är högaktuell. Ämnet är komplext och inbegriper flera olika perspektiv, lagar och regelverk bl.a. skattelagstiftning.

Med bredare bas av finansieringskällor ser vi också potentiella effekter som ett bredare engagemang och större delaktighet i kulturlivet och kulturarvet som i sin tur kan bidra till förståelse och ansvarstagande.

Möjligheterna för det privata näringslivet och allmänheten att ekonomiskt bidra till konst och kultur, liksom möjligheterna för kulturlivets aktörer att ta emot privat finansiering bör underlättas.

Jag delar därför uppfattningen om att frågan om bredare finansiering av kultursektorn skulle kunna belysas ytterligare. Återstartsutredningens betänkande Från kris till kraft, som kom häromveckan, lägger fram förslag i riktningen att kunna bredda finansieringen av kultur för dess oberoende och mångfald. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.

Vad gäller civilsamhället är det viktigt att det finns goda möjligheter för det civila samhällets organisationer att upprätthålla en hög grad av självfinansiering. Någon utredning för att utreda civilsamhällets finansiering är dock inte aktuell.

Stockholm den 27 oktober 2021

Amanda Lind

Skriftlig fråga 2021/22:154 av Magnus Stuart (M) (Besvarad 2021-10-14)

Fråga 2021/22:154 Utvecklade och bredare finansieringsformer

av Magnus Stuart (M)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Stora delar av kultursektorn är i behov av extern finansiering. I dag sker detta huvudsakligen via skattemedel och i vissa fall genom avgifter som tas ut av de som konsumerar kulturen.

I riksdagen är samtliga partier överens om att vi ska ha en blommande och växande kultursektor. Dock kan vi konstatera att de statliga, regionala och kommunala bidragen till kulturen inte räcker för att vi ska nå våra kulturpolitiska mål som är beslutade av riksdagen.

Det finns ett genuint intresse från företag, stiftelser, organisationer, privatpersoner med flera att som ett komplement till de statliga anslagen bidra till kultursektorns tillväxt.

Det finns flera förslag till hur detta skulle kunna ske, till exempel genom skatteavdrag eller olika former av avdragsgill sponsring. Tänk om vi genom en bredare finansiering av kultursektorn kunde skapa nya kompletterande sätt att finansiera kulturen och därmed se den växa och frodas.

Förutom kulturen vore det önskvärt om vi kunde ta fram finansieringsformer för att även stötta olika organisationer inom civilsamhället.

Självklart ska denna nya finansieringsmodell, precis som staten, hålla en ordentlig armlängds avstånd till kulturen och civilsamhället. Målet är en fri kultur och ett blomstrande civilsamhälle som har förstärkta ekonomiska möjligheter att utvecklas och växa.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Är ministern beredd att initiera tillsättandet av en utredning för att förutsättningslöst utreda en bredare finansiering av kulturen och civilsamhällets aktörer i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.