Våldet mot oppositionella i Uganda

Svar på skriftlig fråga 2020/21:681 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Svar på fråga 2020/21:681 av Håkan Svenneling (V)
Våldet mot oppositionella i Uganda, och fråga 2020/21:717 av Markus Wiechel (SD) Den negativa utvecklingen i Uganda

Håkan Svenneling har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon och den svenska regeringen avser vidta för att säkerställa att ett rättvist, transparent och demokratiskt presidentval där mänskliga rättigheter respekteras ska kunna genomföras i Uganda. Frågan har överlämnats till mig.

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att med hjälp av biståndet stärka möjligheten till respekt för fundamentala mänskliga fri- och rättigheter, press- och mötesfrihet inkluderat, för att valet i Uganda ska bli mer demokratiskt och rättvist. Jag besvarar frågorna samlat.

Jag delar Håkans Svennelings och Markus Wiechels oro över det minskade demokratiska utrymmet i Uganda. I likhet med tidigare val ser vi godtyckliga arresteringar av personer tillhörande oppositionen. Utrymmet för organisationer inom det civila samhället som arbetar inom områdena demokrati och mänskliga rättigheter minskar. Vi ser också en våldsupptrappning i landet. Arresteringen av presidentkandidaten Robert Kyagulanyi, även kallad Bobi Wine, den 18 november utlöste våldsamma upplopp på flera håll i Uganda och minst 50 personer uppges ha mist livet i oroligheterna.

Sverige följer noga utvecklingen inför valet. Vår ambassad för en nära dialog med representanter från den ugandiska regeringen, oppositionen och civilsamhället. Vid ett möte med president Museveni nyligen framförde ambassaden tillsammans med andra EU-länder vår starka oro över risken för våldsamheter i samband med kommande val och vikten av en fredlig valprocess. Vi uppmanade regeringen att säkerställa en politisk spelplan på lika villkor för alla politiska partier och kandidater. Ett gemensamt lokalt EU-uttalande gjordes den 26 november med krav bland annat på en oberoende undersökning och ansvarsutkrävande med anledning av de senaste våldsamma upploppen.

Det är mot bakgrund av Covid-19 och gällande restriktioner särskilt viktigt att säkerställa yttrande- och informationsfrihet, mediefrihet och tillgång till internet för alla, inklusive alla politiska partier och kandidater, för att dessa t.ex. ska kunna bedriva digitala kampanjer på lika villkor.

Det långsiktiga arbetet med att bidra till ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, en stärkt demokrati och ökad jämställdhet är centralt i Sveriges relation med Uganda. Som Svenneling och Wiechel konstaterar står dessa frågor i fokus i regeringens strategi för utvecklingssamarbetet i Uganda 2018–2023, som en viktig del i vår konfliktförebyggande ansats. Svenskt stöd går bland annat till att bygga kapacitet hos både det civila samhället och andra aktörer som arbetar med demokratisk samhällsstyrning och ökad respekt för mänskliga rättigheter i landet. Genom utvecklingssamarbetet arbetar vi också med att bidra till bättre förutsättningar för medborgare att bli medvetna om sina rättigheter och kunna påverka politiska processer. Stödet till Uganda kanaliseras huvudsakligen genom organisationer i det civila samhället och multilaterala och internationella organisationer.

Sverige kommer fortsatt att verka för ett rättvist, transparent och demokratiskt val i januari. Sverige kommer att fortsätta att föra en rättfram dialog med den ugandiska regeringen i syfte att bidra till full respekt för de mänskliga rättigheterna, att stävja våldsanvändning, samt att människor i Uganda fredligt och utan fruktan ska kunna uttrycka sina politiska åsikter och utöva sina medborgerliga och politiska rättigheter.

Stockholm den 2 december 2020

Peter Eriksson