Vård efter behov eller efterfrågan

Svar på skriftlig fråga 2022/23:418 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på fråga 2022/23:418 av Karin Rågsjö (V)
Vård efter behov eller efterfrågan

Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att vården ska styras efter behov snarare än efterfrågan genom dagens vårdval.

Jag vill inledningsvis understryka att hälso- och sjukvård självfallet ska ges i enlighet med gällande lagstiftning. Regionerna ansvar för hälso- och sjukvården och ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionens ansvar. Regionerna får överlåta utförande av sina uppgifter till andra, såväl privata som offentliga aktörer. Beslut om att inrätta vårdval fattas på regional nivå.

Hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med den etiska plattform för prioritering inom vården som har beslutats av riksdagen. Plattformen utgörs av tre principer som ska ligga till grund för prioriteringar inom vården: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att resurserna bör fördelas efter behov. Både hälso- och sjukvårdens huvudmän och hälso- och sjukvårdspersonalen behöver förhålla sig dessa prioriteringar i sitt arbete.

I min roll som sjukvårdsminister verkar jag bl.a. för att statens insatser ska kunna stärka regionernas förutsättningar i arbetet med att säkerställa att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Vidare pågår omställningen till en nära vård med primärvården som nav. En utbyggd primärvård har särskilt goda förutsättningar att både förebygga och behandla folksjukdomar. Patienternas delaktighet ska stärkas, bl.a. genom möjligheten att välja en fast läkarkontakt i primärvården, och principen om vård efter behov ska tryggas.

Hälso- och sjukvården behöver också bättre förutsättningar att erbjuda en god och jämlik vård som utgår från behovsprincipen. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag i fråga om möjligheten att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap.

I februari 2023 beslutade regeringen om närmare två miljarder kronor för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen fick dels i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser, dels i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp prestationsbaserade medel till regionerna.

Slutligen vill jag tacka Karin Rågsjö för hennes engagemang i hälso- och sjukvårdsfrågorna och inte minst i arbetet för att stärka att vård ges efter behov.

Stockholm den 15 mars 2023

Acko Ankarberg Johansson