Till innehåll på sidan

Vätgasanvändning

Svar på skriftlig fråga 2023/24:355 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2023/24:355 av Johnny Svedin (SD)
Vätgasanvändning

Johnny Svedin har frågat mig om vätgas är inkluderat som del av framtida energimix, och om så är fallet, har jag och regeringen för avsikt att underlätta investeringsrisken för privata aktörer som är villiga att investera i utbyggnad av vätgas.

För att möjliggöra samhällets omställning till klimatneutralitet och säkerställa att Sverige kan nå sina klimatmål är alla fossilfria energikällor nödvändiga. En omfattande elektrifiering är avgörande för att nå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast 2045. I den tunga industrin, särskilt stålindustrin, kan utsläppen minska i stor utsträckning genom elektrifiering och användning av vätgas.

Effekt i elsystemet är en förutsättning för att kunna producera vätgas. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att expandera elsystemet och påskynda anslutningar till det. Regeringen stöttar även uppbyggnaden av vätgasinfrastruktur via antingen Klimatklivet eller Industriklivet, beroende på tillämpningsområdet.

Regeringen har också gett Statens energimyndighet i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga överlapp och gap mellan befintliga styrmedel och vid behov föreslå justeringar eller ytterligare åtgärder. Statens energimyndighet ska senast den 1 december 2024 lämna en slutredovisning av uppdraget till Klimat- och näringslivsdepartementet.

Stockholm den 13 december 2023

Ebba Busch

Skriftlig fråga 2023/24:355 av Johnny Svedin (SD) (Besvarad 2023-12-06)

Fråga 2023/24:355 Vätgasanvändning

av Johnny Svedin (SD)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Användningen av vätgas växer där svenska företag som LKAB och Volvo satsar på fossilfri järnproduktion och grönt stål med hjälp av bland annat vätgas. Fossil Free Sweden har utvecklat en strategi för att använda vätgas för att uppnå klimatmålet, fokuserat på nya industriella initiativ för att skapa innovationer, arbetstillfällen och exportprodukter i samarbete med företag och andra aktörer i vätgaskedjan.

Sverige står inför en krävande energiomställning, där vätgas eventuellt kan komma att anses som en av de ledande komponenterna för att nå klimatneutralitet till 2045 och minska transportutsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Kostnaden för produktion av förnybar el minskar globalt, och elektrolystekniken förbättras ständigt. Det finns beräkningar som gör gällande att kostnaden för elektrolysörer kommer att halveras till 2030 och med det finns förväntningar om att fossilfri vätgas i Skandinavien kan komma att vara konkurrenskraftig inom en framtid. För att påskynda utbyggnaden av vätgasinfrastruktur finns förslag på etablering av tvärvetenskapliga lokala och regionala vätgaskluster så kallade hydrogen valleys.

Initialt kan det dock krävas betydande investeringar i vätgasinitiativ då det i dagsläget är en förhållandevis dyr teknik, vilket i sin tur skulle kunna innebära att regeringen eventuellt behöver bidra med finansieringslösningar och införa olika finansiella instrument för att minska investeringsrisken för företag som vill satsa på vätgas. Dessutom tillkommer ett behov av forskning och utveckling som också kommer att vara viktigt när vätgas introduceras på marknaden där det finns ett behov av kompetensutveckling inom statliga myndigheter och andra aktörer i samhället i förhållande till de nya teknikerna och systemen som krävs för denna utveckling.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch följande:

 

Är vätgas inkluderat som del av framtida energimix, och om så är fallet, har ministern och regeringen för avsikt att underlätta investeringsrisken för privata aktörer som är villiga att investera i utbyggnad av vätgas?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.