Till innehåll på sidan

Villkorade kommunala assistansbeslut

Svar på skriftlig fråga 2017/18:423 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


PAGE

2


Dnr S2017/07086/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:423 av Bengt Eliasson (L) Villkorade kommunala assistansbeslut

Bengt Eliasson har frågat mig hur jag arbetar för att resurser som skulle kunna användas till stöd till personer med funktionsnedsättning används effektivt och ändamålsenligt?

Jag förstår att det kan vara påfrestande för människor och kommuner när förutsättningar förändras snabbt. Det är ny rättspraxis vid bedömning av rätten till den personliga assistansen som fått genomslag under 2016 och framför allt under 2017. Regeringen väntar på att Försäkringskassan och Socialstyrelsen att redovisa sina analyser över vilka konsekvenser dessa domar fått för brukare och för beviljandet av andra kommunala insatser. Men vi vet redan att ett antal personer har fått lämna assistansersättningen och att färre nybeviljas ersättning jämfört med för ett par år sedan. Regeringen har också tillsatt den s.k. LSS-utredningen med uppgift att ta ett samlat grepp om både LSS och assistansersättningen.

Jag vill också peka på att regeringen kraftigt har stärkt kommunernas ekonomi 2017. Från 2017 har regeringen tillfört kommunerna 7,7 miljarder kronor i syfte att skapa långsiktiga förutsättningar för kommunerna att utveckla välfärden utifrån lokala behov. Utöver denna permanenta nivåhöjning av det generella statsbidraget har regeringen i budgetpropositionen för 2018 aviserat ytterligare höjningar kommande år. För regeringen är det viktigt att den generella välfärden stärks och att det erbjuds en effektiv kommunal verksamhet av god kvalitet.

För att skapa förutsägbarhet för brukare och ge kommunerna bättre förutsättningar att ta ansvar för de medborgare som inte längre har rätt till assistans från Försäkringskassan aviserade regeringen i november vissa lagändringar. Lagändringarna omfattar bl.a. att stoppa tvåårsomprövningarna i assistansersättningen. Lagändringarna förväntas träda i kraft under våren. Regeringens avsikt med det tillfälliga stoppet av tvåårsomprövningar är att dämpa påverkan av den snabba praxisförändringen som sker på området i avvaktan på LSS-utredningen som är tillsatt för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling med ändamålsenliga insatser som uppfyller lagens intentioner.

Kommunerna berörs inte direkt av förslaget om att stoppa tvåårsomprövningarna. Det tillfälliga stoppet av tvåårsomprövningar som regeringen föreslår minskar dock inflödet av brukare från assistansersättningen till kommunerna och ger därmed kommunerna bättre förutsättningar att kunna ta sitt ansvar för de medborgare som inte längre har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Detta förslag bedöms förbättra förutsättningarna för kommunerna att kunna ta fullt ansvar för medborgare med stora omsorgs behov.

Stockholm den 13 december 2017

Åsa Regnér

Skriftlig fråga 2017/18:423 av Bengt Eliasson (L) (Besvarad 2017-12-06)

Fråga 2017/18:423 Villkorade kommunala assistansbeslut

av Bengt Eliasson (L)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Wendela, 11 år, föddes med en ovanlig sjukdom: CCHS. Hon är i ständigt behov av andningshjälp. Det anses dock inte längre kunna ligga till grund för den statliga assistans Wendela haft större delen av sitt liv. När jag besökte henne hemma i Habo berättade hon om sina fyra hjälpmedel, som är nödvändiga för att hon ska överleva. Respiratorn, hennes POX (Pulsoximeter som mäter syremättnaden i blodet och pulsen), slemsugen som håller andningsvägarna fria och hennes personliga assistent som ständigt övervakar att hon inte glömmer att andas. Hjälpmedlen gör kort sagt så att hon kan vara en så vanlig glad 11-åring som möjligt.

Allt har raserades i och med Försäkringskassans beslut i samband med tvåårsomprövningen att dra in hennes personliga assistans. Beslutet fattades enligt uppgift samma dag som statsrådet hade sin presskonferens om lagförändring och hade inte landat i familjens brevlåda när myndigheten ändrat sina rutiner. Det blev således upp till Habo kommuns välvilja hur Wendelas liv ska bli. I värsta fall kunde hon från och med februari varit hänvisad till en sjukhussäng.

Habo kommun meddelade sitt beslut häromdagen. Socialnämnden har beviljat lika många timmar som Försäkringskassan gjorde tidigare, men bara för ett år och bara under förutsättning att familjen överklagar Försäkringskassans avslagsbeslut till förvaltningsdomstol. Nu rapporteras om fler liknande villkorade beslut som fattas i flera kommuner.

Detta innebär en ökad belastning på kommunala beslutsapparater men också på rättsväsendet. Detta är allvarligt, inte minst ur enskilda människor som Wendelas perspektiv men också ur ett systemmässigt och samhällsekonomiskt perspektiv. Myndigheter borde samarbeta för att enskilda människor ska få det stöd som just de behöver, inte tvinga dem till rättsprocesser om vem som ska ta notan.

Därför vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Hur arbetar statsrådet för att resurser som skulle kunna användas till stöd till personer med funktionsnedsättning används effektivt och ändamålsenligt?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.