Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1769 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1769 av Roger Haddad (L)
Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan
Roger Haddad har frågat mig vilka risker som jag och regeringen ser inom gymnasieskolan, med tanke på efterfrågan, efter att regeringen beslutat återinföra allmän högskolebehörighet på alla yrkesprogram, och vilka åtgärder jag i så fall är beredd att ta för att motverka dessa.
En av de största utmaningarna på arbetsmarknaden i Sverige är bristen på rätt utbildad arbetskraft och många arbetsgivare hittar inte den arbetskraft som de söker. Enligt Rekryteringsenkäten 2021/22 (Svenskt Näringsliv, 2022) uppgav sju av tio företag att de haft svårt att hitta den kompetens de söker. Yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning men tyvärr har antalet elever på yrkesprogrammen sjunkit drastiskt sedan den förra regeringen tog bort den grundläggande behörigheten inom yrkesprogrammen.
För att företag ska kunna expandera och välfärden tryggas är det viktigt att yrkesprogrammens attraktivitet stärks. Därför har regeringen föreslagit att grundläggande behörighet åter ska ingå i alla yrkesprogram. Det kommer att vara möjligt att välja bort den grundläggande behörigheten om eleven så önskar. Det här förslaget har efterfrågats av branscherna och en majoritet i riksdagen har röstat för förslaget.
Ett annat problem är att runt 15 procent av eleverna som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det betyder att elever som verkligen skulle ha stor nytta av en nationellt beslutad yrkesutbildning, utformad i samarbete med branscherna, stängs ute.
Regeringen har även givit en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir. 2022:74). Syftet med utredningen är att det i gymnasieskolan ska finnas flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs 9.
Jag vill betona att den här utredningen inte handlar om sänkta ambitionsnivåer och krav, utan om att hitta vägar för att fler elever ska komma vidare i sin utbildning och få ett arbete.
Om fler unga kan lämna gymnasieskolan med sådana kompetenser som arbetsgivare efterfrågar skulle det vara en vinst för individen, för Sveriges arbetsgivare och för hela samhället. Utbildning ska öppna dörrar, inte stänga dem.
Stockholm den 29 juni 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Skriftlig fråga 2021/22:1769 av Roger Haddad (L) (Besvarad 2022-06-23)
Fråga 2021/22:1769 Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan
av Roger Haddad (L)
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
För en tid sedan fattade regeringen beslut med stöd av andra oppositionspartier om att återinföra krav på automatisk högskolebehörighet för alla yrkesprogram i gymnasieskolan. Möjligheten att läsa in och komplettera sin utbildning och få den allmänna behörigheten om man vill har funnits, och de elever som vill läsa vidare har använt denna möjlighet. Men för de flesta elever som väljer yrkesprogram är målet att få yrkeskompetens och inte minst att direkt efter gymnasiet få en anställning. Den möjligheten är oerhört viktig att värna, inte minst med tanke på det skriande behovet av kompetens där arbetsgivare särskilt efterfrågar de som har gymnasial yrkesutbildning.
Nu förbereder Socialdemokraterna en återgång till ett system som tidigare resulterade i stora avhopp och dålig genomströmning. Resultat blev att elever fick gå om, läsa upp på komvux – om de inte helt avslutade sina gymnasiestudier i förtid.
Nyligen tillsattes en ny utredning med fokus på unga och arbetslivet. Ett av uppdragen i direktiven är att se hur skolan ska utveckla och ta fram fler yrkesvägar för elever som lämnar grundskolan utan behörighet. Att det behövs nya vägar till jobb är något som Liberalerna drivit och föreslagit under många år. Detta måste dock ske utan att skolans kunskapskrav sänks. Snarare behövs mer av yrkesutbildning och lärlingsutbildning generellt i stället för att fortsätta ha som utgångspunkt att elever på gymnasiets program ska förberedas för akademiska studier.
Mot bakgrund av regeringens senaste utredning blir min fråga till statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Vilka risker ser statsrådet och regeringen inom gymnasieskolan, med tanke på efterfrågan, efter att regeringen beslutat återinföra allmän högskolebehörighet på alla yrkesprogram, och vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att ta för att motverka dessa?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.