Reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning

Svensk författningssamling

-itO.q f;\; ; i .t f >: -> f4 ''.{''•* !: i* f, V:t u i n «. U. ii «; . KM n'' .•> Mr. r ;«t,» r mus r: m H i: JO! . #1

,*;•>!: i Ji.'' < . •#’ : OvloV :• b j;i--ii. >''••• •’ 11T • • IV 1 i''- f''i''iV il ‘: :> iH .iijniii

lfa -vm,'' j [••)«.< i: - n ru; >;?.<• • ";m: i>j /■

,* • i /i!; 1J00 cViOi;i.‘vii; • ''-jc ^f./*;j?.j:;; .«rf©b •’>!> !''• ■ •; •

''i>''uy> .1 v >->••• t‘i. -m.’-.'' ''!>■ r.iu-* ii-, : c:_

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 12 Maj 1896.

• * • *V\uvA A v\y \v.;- •••- • . .t )

,''i''.i j.i! v»

Afdelning I.

.; (11 ( hl i fl . • .''vi'''' '' i! ii; > Mi: »i.., i.i. ''i,; : 1 illfliVl '''' ''

Allmänna föreskrifter.

I ...i,; {* . i.•

§ i Riksbanken

förblifver under Riksdagens egen garanti och vård,
så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne dertill förordna,
efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda
äro eller vidare af Riksdagen göras kunna.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken
af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin
verksamhet; p i . ■ .

• i 11 > f *> t ■1 • . * • )•••■■■ .-ii ■ .''.it i

A. i egenskap af vexelbank: . ;j •, •:jr, .

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör
samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga
stegrande;

(Jemför ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 10 Sand. j 1 Afd. 2 Band.;:.''; >.''-■< i: 1

(Biinkoreglementet.)

B. i egenskap af deposition sbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundar, deröfver föra räkning och dem
vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må
underlättas genom de derå utfärdade assignationers och invisningars
kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar
mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och
vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom;

(Jemför ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

i jgM kM 11H!) .''biiblJilb; ^i!7:>nif;V''loS :.-»«» i -i."t

C. i egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och
sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst
och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande
enskilde emellan; , g r : . r filrnUA

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän statsanslag:

,b;/. i ; in- • <• • d, i ''?b i f*.! ii‘di:i..k

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst
en tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl.
Maj:ts och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga
ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra femtio
millioner kronor.

■ f '' i • r r i . • . .. . , ... , | • v f ; • . , ,

>o \rAul>n r.., i. f-v: ;•. rt::

■■rf,,: § 4.

, • I : i i , * ''•!O * '' '' <1 ?•! > ■

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst
ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att,

i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans
förstärkning eller annat ändamål afyttra^, så att behållningen nedgår
under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter, ånyo uppbringa
densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

•b. X'' ''T/:.-''.''l " '' ■

§ 5.

Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som
motsvaras af följande tillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad som i § 6 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande
räkning innestående medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken
berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner
kronor, under vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af
följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras; och

•>■>■■■ c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

§ 6.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet
befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyntadt
guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse med
konventionen don 27 maj 1873 pregladt silfvermynt.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton
millioner kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2
utgifna sedlar öfverstiga trettiofem millioner kronor, riksbanken hålla i
metallisk kassa minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan
grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas
vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den
metalliska kassan i dess helhet.

Riksbanken ar ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar
a kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å.«Pecl6 eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
i *n* . * . em 10 öre riksmynt, samt sedlar å 14 och

10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar
lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kong). Majrts nådiga förordning om
rikets mynt af den 3 februari 1865 samt lagarne om rikets mynt. och om öfvergångeu till det nya myntsystemet
af den 30 maj 1873.) , j;. J J

.o titan t t mrr . v-: *>•. i 11 ''».it»; ■•••• , • «. . : •

• .;ii4 .s,r..§ s. , •>,,

l i i». ’. ‘i r . , f ''» . ''■ v

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom
gorå skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.)

§ 9.

■!/;)

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med
allmänna tidningarna utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder
vid manadens slut;

c.» , för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i § 5 af lagen för Rikets
Ständers bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt •-

för hvarje år fullständig öfversigt.

Afdelning II.

Om bankens rörelse.

: . ■ ■ • .it; . : - .i" • ’ '' •

f: ; • I ‘ , ■ . m. >>i \ t!f-: P. ''

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen
af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart
mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att
af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873
om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvqrmyntsorter,
hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart
mynt i riket, ega fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas,
som pris derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens
räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde
i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag
derifrån af en fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de
afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma;
börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd
af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna
erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt
blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för
hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare
af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren moddela do särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver
i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt
före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd
af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar,
dragna å person eller firma, bosatt i utlandet, betalbara utom eller
inom landet, och förfallande inom längst sex månader, äfvensom att
genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes
köpa och sälja äfvensom att förmedla köp och försäljning af in- och
utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa
vexlar eller anvisningar eller ock använda dem till förstärkning af guld''
och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införas,
skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och
handelshus ege fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker
på vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt
att, när fullmäktige finna sådant tjenligt, å dylik räkning äfven lemna
tillfälliga förskott.

: : m ■ ■ ■: ‘;: ■ . .. ■ i - ’

, •. § 13.

Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade
tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i
tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället
finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,

medels sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen,
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att
af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst
leda till ändamålet. ■, .<

§ 14.’

. V I , t,-. ■ 1

Fullmäktige ega att, när do finna sådant erforderligt, för riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp
af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t uppå fullmäktiges
anmälan i ämnet täcktes låta bemedla det af fullmäktige för
riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för
ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin
nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

, h!

§15. >

r • • ■ _ . • „ . . • • ; .i ;.,?>• (i ! ■•/ ■ v > f r . *f - •>

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda:
Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor
med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse
eller med guldmynt enligt deri i § 3 af lagen om öfvergången till det
nja myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med en
riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjenstemän. Å sedlar af fem och tio kronors valör anbringas
båda namnteckningarna genom tryck och sedlarne å 50 och 100 kronor
förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1000-kronors-valören handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid
vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket
gångbara mynt.

J f10"1;, 4‘ För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem
riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga
åtgärder.

. Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar
lakttages, hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5
mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24
oktober 1890 samt dels i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens
hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning
utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,
pröfvas och afgöres’af fullmäktige.

•n om- 7* .Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona skola, då sådana
till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16 ö).

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af
alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
börande fullmäktige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje
slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling
af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt
för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med
10 kronor delbart belopp.

I öfrigt. utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i man af tillgång.

§ i?. ,......

Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till
invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af
riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

i • ä • '' r

*) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se Ingen om rikets mynt af den 30 maj 1873,
§ 13 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall
likaledes i riksbanken qvarhållas, i den mån detsamma kan med nytt
mynt, pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas
hufvud- och afdelningskontorens vexlar; sedlar, utgifna af sådana
enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot- riksbankens
sedlar, och hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande
godkännas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter
utstälda vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses
kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege
fullmäktige meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens,
ega fullmäktige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens
beröring med kontoret behöfhgt, medgifva, att de enskilda bankers
sedlar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas,
men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar
varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters
i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till
hufvudkontoret insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan
ort, inkasseras, så fort sig göra låter.

§ 19-

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri
dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

Tlih. till Rikstl. Prof. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bnnkoivgloineiitet.)

C. Om joi lord ten ings- och posto oxel) or cl sto/.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag,
som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skola i riksbankens
så väl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och
å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid
anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår.

För sålunda emottagna penningar erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller
tryckt anvisning eller assignation eller till viss man eller order stäld
vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter
vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa
anvisningar på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige
att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige
finna för riksbanken behöfliga.

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna
särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges
riksbank i Stockholm, stäld till viss man eller order och betalbar vid
uppvisandet; och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvudoch
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-,
låne- eller kreditivrörelse användas.

c) Om vid något afdelningskontor penningar insättas till högre
belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligger det
fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med
fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande
afdelningskontors styrelse att, vid afsändning af riksbankens
sedlar, desamma makulera i enlighet med de föreskrifter, fullmäktige
derom meddela.

d) I händelse de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något
tillfälle vara otillräckliga för infriande af postvexlar, må fullmäktige
begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar
kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det
kontor, der insättningen egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens
kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med
rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets
utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel att inlösas
vid hufvudkontoret, och ega fullmägtige genom meddelade särskilda
föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrig!, som med hänsyn
till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda
rättighet erforderliga.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt

förseglade paket.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal,
utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning
för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse
för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning
af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna
handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som förödet eller de felande papperen,
efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske
kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt
guldmynt af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt
å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje
slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt,
utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar
emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i
beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme
dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar
egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet,
emot bevis», som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det
till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken
att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda
förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens
sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Vid inlemnandet af värdepapper och utländskt mynt
uppbär banken en förvaringsafgift för depositionens åsätta värde, hvilken
beräknas för tolf månader från insättningsdagen. Denna afgift
utgör, för år räknadt, femtio öre för hvarje tusental kronor af papperens
eller myntens i beviset upptagna värde i rikets mynt, hvarvid del
af tusental beräknas såsom helt. Dock må afgiften för hvarje särskild
deposition i intet fall understiga 2 kronor för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtagas, anses
den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare före betalningstidens utgång depositionen, eger
han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift.

I fråga om större depositioner, som utgöras af ett jemförelsevis
mindre antal värdepapper, ega fullmäktige medgifva nedsättning i ofvannämnda
afgift.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften
efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad
betalas:

för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr. 0: so

» » » » derutöfver t. o. m. 50 » » » 0: 75

» » » » » » 75 » » » 1: —

» » » » » » 100 » » » 1: 25

» » » » » » 125 » » »1: 40

» » » » » » 150 » )> »1: 55

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-

decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden,
afgift alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade
värdepapper, guldmynt eller försegladt gods,

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods
eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad
ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade
grunder, ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter,
som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om tipp- och utlåningsröreisen.

I. Om upp- och afskrifnings- och depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas,
efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning,
dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva
bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag
af postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

h) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa vexolblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas,
får afgift icko upptagas;

d) vexel är botalhar vid uppvisandet, under förutsättning att å
räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insätta medel beräknas ränta från och med första helgfria
dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt
ränta å^densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma, huruvida ränta å uppoch
afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra
utfästas, bestämma fullmäktige icke allenast räntefoten, utan äfven inom
ett maximum af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räkn^ng
godtgöres. Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att
återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss,
på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i
brutna tal;

. b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då
penningarna lyftas;

_ CJ ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Om utlåningsrörelsen.

§ 25.

Mom- 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Östergötland,
Vestmanlands och Gefleborgs län samt den del af Kalmar län, som
omfattar dess norra landstingsområde eller Norra och Södra Tjusts, Aspelands,
Sevede och Tunaläns härad; genom afdelningskontor et i Göteborg för
Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag
af Redvegs härad samt för Skaraborgs län med undantag af Vartofta och
Frökinds härad; genom afdelningskontor et i Malmö för Kristianstads och
Malmöhus län; genom af delning skontor et i Falun för Kopparbergs län; genom
afdelningskontor et i Hernösand för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret
i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af
Skaraborgs och Elfsborgs län; genom afdelningskontor et i Kalmar för
Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt

Stranda och Handbörds härad jemte Öland; genom afdelningskontoret i
Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens
län; genom afdelningskontoret i TJmeå för Vesterbottens län; genom
afdelningskontoret i Vexjö för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelning
skontor et i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro
för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jernband»
län; under iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar, Karlstad, Hernösand,
Falun, Örebro och Umeå af de vilkor och bestämmelser beträffande
lånerörelsen, hvilka fullmäktige, enligt vid dessa kontors inrättande
lemnadt särskildt bemyndigande af 1887, 1889, 1890, 1891, 1893
och 1895 årens Riksdagar ega föreskrifva0).

Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning
må dock meddelas lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv
mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i
löpande räkning.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika
papper eller annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af af betalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst 12 millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillåtes endast å vexel, som, stäld i svenskt
mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är

*) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnandet åt de utaf 1896 års Riksdag
beslutade afdelningskontoren i Linköping och Mariestad att undergå den förändring, som af stadgandena
i slutet af detta reglemente föranledes.

dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet
med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i
Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på eu å diskonteringsorten
eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person,
hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller

annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande
minst hela det sökta lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Såsom ^ säkerhet för försträckning, hvilken lemnas till kommun
eller med sådan jemförlig samfällighet, kan dock efter fullmägtiges
eller vederbörande styrelses pröfning godkännas låntagarens egen förbindelse
utan sådant hypotek, som här ofvan stadgas.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller
ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant
af tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, messing,
alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest
under sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas'' behöriga
förvarande, som fullmäktige finna ändamålsenliga och för riksbankens
säkerhet behöfliga.

Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten
å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas
och beskrifvas till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre
fjerdedelar af försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader.

Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför
lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande
är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors
styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och
på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta
anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra
upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter.

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 31.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontor;

b) jernkontoret;

c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med
stadgar, stadfästade af vederbörande myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den
6 oktober 1848, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
ej allenast bankaktiebolag, bildade i enlighet med den för dessa gällande
lag af den 19 november 1886, utan äfven sådana bolag, som
drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer
det ensamt på fullmäktige att bestämma, icke allenast huruvida
och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv,
utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får
begagnas;

e) kommuner; samt

f) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som
af vederbörande styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret, postsparbanken
och jernkontontoret befriade.

I fråga om kreditiv åt kommun eller dermed jemförlig samfällighet
gälle hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt.

Bill. till Riksd. Vrot. Vrot, 189(1. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band, 3

(Bankoroglementet.)

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af
fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan
afgift påföres icke riksgäldskontoret.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna
ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det
vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv
må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående,
dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan
beräknas å närmast öfverskjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld
handskrifven invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får
afgift icke upptagas.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att
låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs
befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets
belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 7. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas mot
den säkerhet och på de vilkor, som af fullmäktige bestämmas. För
sådan kredit erlägges icke inträdesafgift.

e) Beviljande af afbetalningslån.

:i• i , i

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse,
åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som
pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd
med borgen såsom för egen skuld.

I afseende å lån till kommun eller dermed jemförlig samfällighet
gälle hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad
efter ut.låningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upp -

lupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen
af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifva mot borgen, åligger det låntagaren
att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och
löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,
som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet

anses förfallet. ! '' ;''j "■

Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet
kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af
fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar
om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna
medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåningsrördsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver
afdelningskontoren; samt

3:o tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid
afdelningskontoren; dock ega bemälda fullmäktige och ledamöter samt
tjenstemän och betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor
erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper,
äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet
mantalsskrifven; dock med de undantag, som i § 25 mom. 2 sägas.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant,
endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han till hör
annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande
räkning sökes.

Mom. 4. De i paragraferna 29, 30 och 32 omförmälda lån utgilvas
endast å jemna tiotal kronor.

Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med
afbetalningsrätt än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares
eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna
panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara
försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person,
för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående
vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å
hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheteu
af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens
säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar,
som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning
och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej
sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,
skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det
senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller
genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart
skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande
bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige
bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter i styrelserna
för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer
taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande
af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan
hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande
ansvarighetslag. Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelnings -

kontors styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i förra fallet
hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige ledamoten
och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig domstol,
och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka
ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja
den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega
fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningeställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta
vara olika i riksbankens hufvudkontor och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt,
der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall
denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker vid såväl riksbankens hufvud- som
afdelningskontor alla söckendagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning,
och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall
genom kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållareembetot
i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande
och öfriga exekutor^ r skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller
afdelningskontor insända.

§ 39.

Obligationer, utfärdade å riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran
sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens
uttagning. __________________

11 Afdelning III.

’■! • '' ''■■■ '' : t (i--.

«■{!(•• * ‘I;»t * #;. • i ifi •''‘ ‘V '' ‘ ? i i''t'' • ■ :m: •<*.*:• 1 ■ ‘ i / Mf: .* .

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

■■ ■ w •/ . , , : .. •:;! .. i •: > , .-1/

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige,

Indika utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar..

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i
styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande
fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande

brott;

ej om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig
att inför rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva röster, eller mot vedergällning afgifva
sin röst, eller genom våld och hot stört valfriden;

och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på
riksbanken särskildt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen;
och åligger det fullmäktige att doldt och förtegadt hålla hvad som
rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller i öfrigt vid
förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt Riksdagens
beslut, tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det
åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och deri instruktion,
som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför
fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn
öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen
i öfrigt. .

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie
deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af
deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade eg a åtnjuta ledighet hvardera en
och en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för
att enligt meddelade föreskrifter utöfva, tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet
rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den åt Riksdagen faststälda
aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af
fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter
suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att
för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för fullmäktig i staten anvisade arfvode.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige
vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,

kunna afgöraB af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om
beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret
skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita
beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordförande afgörande
röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens
beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit
hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund
sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af
samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar,
hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning
med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af
beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställas alla söckendagar af minst fyra fullmäktige, nemligen
de två deputerade samt minst två bland öfriga fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland
närvarande fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hållas hemliga,
räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges
öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å
utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande af
metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar,
så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskilt
protokoll, ej får yppas, förr än bankoutskottet, Riksdagens revisorer
eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.

§ 45-

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken,
emottaga befallningar af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott,
i de fall detta sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens
vägnar meddela; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap

Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller,
mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.

''•* ''»i..;* i,v} ■" -M, ?• ".ml t i 4 ? »5» i • ris.» - =.« j.; *

§ 46.

Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad
embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem
derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denna embetsman
närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta.

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak
emottaga, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande
till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och
oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner
godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra,
må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta
inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier
i Stockholm.

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Bankoreglemente!;).

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenär
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder
till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till
borgernärers förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden af
deras skulder till riksbanken. I annat än sistomförmälda fall må fullmäktige
deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift
underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning,
instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoi-et som, på
förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka
såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 60.

öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller
hos bankoutskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till
fullmäktige inlem nade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning
vid afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken,
utgår ej särskildt arvode, utan endast rese- och traktamentsersättning,
beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat
ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.

§ 62.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande
deraf äro i behof, sådant understöd till o förändradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer
faststälda årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver
riksbankens handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmäktige hos baukoutskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens
pappersbruk Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift, med hvad dertill hörer; börande alla frågor om
utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda
eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges
pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,
utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill
erhållit medgifvande af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade
på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt
tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid
hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering
af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller
annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet,
men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af
fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till
betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess
räkning inropad, må icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas,
utan skall fråga derom underställas bankoutskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl bankoutskottet
som Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret.

Jemte dessa berättelser skola fullitiäktige till bankoutskottet och
revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna
för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden
och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter
må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom
riket förflyttas; och böra fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t
utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för
riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller
mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor®!,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då,
i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldsr
kontoret, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare
utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller
genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita välja
en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens
fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund,
att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar
jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande
till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 32 att vid riksdagens början genom
tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed
riksdagsmännen skola styrka sin behörighet;

enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket, att
inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse;
att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken
tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning
till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt att på framställning
af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller
pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver
Göta kanals vidmakthållande utse och välja eu person att, å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det
förut utsedda ombudet kan återinväljas. — Bemälde fullmäktige må ock
gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.

Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag
bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente
närmare omförmälda byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus åligger
det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige i riksgäldskontoret
förränta de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i
följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas;

hvarförutom — och som 1888 års Riksdag beslutit, dels att för
inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditionen
samt af riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras
å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas
en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte
andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden,
dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstat
å artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i
kongl. slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande
af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet
vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6
i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaden
å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels
att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda
tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000
kronor, dels och att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom
bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg upprättade
och af dem gillade ritningar — det åligger fullmäktige att utföra
det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende meddelade
beslut innefattas.

Afdelning IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg
och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de
öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses

af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om ock när
de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter
i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen
väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål, intill dess
fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan
ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet
årligen.

öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren,
med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan
hos vederbörande styrelse, och för så vidt ej särskildt hinder
derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar
och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid styrelseledamet för den dagliga förvaltningen,
på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega
fullmäktige bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid
af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsformånerna
för dylik ledamot.

§ CO.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa
sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar,
ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som
äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade; och

har styrelsen att doldt och fortegadt hålla hvad som rörer enskilda
personers förhållanden till afdelningskontoret.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver
göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra
ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och
hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning
af vexlar vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter eg a att antaga och entlediga nödigt biträde i
berörda göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter
vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll
skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa
äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej
fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning
om försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro
om bifall ense.

§ 63.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning
granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare
utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemäld
a revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne -

Och kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden
som till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och
riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande
sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till bankoutskottet
senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 64.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel,
äfvensom ersättningen till deras biträden, ega fullmäktige att,
efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt, efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager,
dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 59 mom. 4, begagnar
ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till
denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.

Afdelning V.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelning skontor, deras tillsättande, aflöning och åligg anden; ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 65.

Mom. 1. Do af riksbankens hufvud- och afdelningskontorB verksamhet
härflytande göromål handläggas af do vid hvarje kontor an Bih.

till ltiksd. Prof. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglementet.)

stälde tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar
samt de af fullmäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor,
af desB styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen
meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, söm kunna finnas nödiga och icke äro mot
föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af
fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas
bankoutskottets pröfning och stadfästelse.

. • it'' ‘ 1 #! j *; * ! l.*i; »i i ■■ r :; i *, : ''» ; Hl/i tt .;.*3 j »

Tjenstegraderna inöm riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvaré, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator
och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret;

Fjerde graden; kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret
och afdelningskontören i Göteborg och Malmö, men icke på
tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontören och ej heller på ombudsmannen
vid kontoret i Malmö.

§ 67.

Mom. 1. På ordinarie stat må. ep tillsättas flera tjenstemän vid
hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige
att utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige
till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse
till det antal, aflöningsstaten angifver.

.• ■ Å r ■!( ''• ■ -) ; J i . T

§ 68.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeniugen vid riksbankens
kontor utgående aflönings förmåner äro beställa i särskild, af
Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmäktige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten. vid
hufvudkontoret, äfvensom åt de tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka,
utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 35 mom. 1 bär ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till
vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

i *.■ ; •

§ 69.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid
hufvudkontoret af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande
styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse
i Post- och Inrikes tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.
. .

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren,
må fullmäktige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning
å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma,
att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros,
ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp,
fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas
ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjensteus bo -

höflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige,
hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 70.

Prof vas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna
medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning
af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor
om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för
tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 71.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 72.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som
till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig
att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman,
som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 73.

Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med
mindre tullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen

hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå
protokollsutdrag.

§ 74.

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro
skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöriugsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken
eller eljest kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller
befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas
till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda
kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som
förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 75.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla
förrätta, och göromål ens behöriga gång fordrar att föranstalta om
vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen
förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda:
vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett
belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden
bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret i Visby högst åttahundra
kronor för år räknadt samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
högst nio hundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande
härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att
öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag
holsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda
angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende
dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld
under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet
i dylika fäll enligt nedanstående §§ 80 och 81 kan komma att
fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som
fullmäktige pröfva för ändamålet nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenstemän
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och bokhållare vid de öfriga afdelningskontoren
ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna
gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i
tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under en och eu half
månad samt öfriga ofvan omförmälda tjenstemän en månad hvarje år;
dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret ej ega att
erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i
graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 76.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 77.

Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst
förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra
vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdeluingskontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.

§ 78.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie. vaktmästare
meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af
styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta,
må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida
göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret
lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor
om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten
afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad.

§ 79.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af
förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större
fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet,
vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen
anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel
af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla
inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring
afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre
del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles
han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega
fullmäktige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara,
från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med
hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egando fullmäktige att i afseende
på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på
anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas mod andra af do i mom. 1 omnämnda påföljder,
ega de att sådana tillämpa.

§ 80.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej
tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver^ han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att
ställa sådan säkerhet, som i § 69 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes
från tjensten skild -

§ 81.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen
i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad,
skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

§ 82.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse
i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens
*ryf>&het eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve
gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst.

§ 83.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller
anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i
göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,
af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver
extra ordinarie tjenstemän afföras.

n.. .1 al i:

•I:''

)fl /

§ 84.

\S.\H

• • | f j /il i • **< * ''‘iiii i - ! i; t* # . i; é .) ■ * I; ri i; i [ 1 ''ij »; »> 1 i ‘ t»\ •»■. i

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhålla-
sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande
kontorsstyi-else att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.

§ 85.

Beräknande. af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas
på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal
år, de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller
annan'' statens tjenst.

K , *.!!•> .lij, ! :;g‘> I lift tifj:l i; : i . * jisttlflj'': Wo jo yj<

-uu>( i emöt ».! >d !!■• .:■*!.■ i-.. flit tr*>''*?_tn:• U4 ,«n t »ioikgib.si.ty

§ 86i '' !u;vi

I I, (> 1 fl .••{•1,1 ISI. f< i l >. S Stift.l>-l! "j t •(•''»bni: ’ '' ■ : .. t i. i ilo O ''i flin fOv!of

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder
eller tjenat fyratiofem år, skall flyttas på pensionsstat, med åtnjutande
i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.

: ■ I ! >-. MI !r: t I lita i1'' é''i !‘>f 1

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder
och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela
lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han
befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt helsotillstånd.

ilo''.; . ■ ; r i;,iI I 1,! '' :i • ;.l(] (It ! . .i-gJIII!'' .iriltL .i .1:1 •](.

§ 88. ■'' ,r-,v''

. j 1 • ■ . >: * -vi: f,'' fl, t.i ■

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt, välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han
fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för
lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda

Bih. till Rited. Prof. 18%. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Bankoreglementet.)

sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande
endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension
erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena,
medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje
bristande tjensteår. öfverstiga deremot''tjensteåren fyratio och åldersåren
sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fytätiondedel
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel
för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 89.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom eller annan oförmögenhet är förhindrad
att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han
sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller
icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i
nästföregående paragraf äro faststälda.

•■i i - ••:!• • • ■ n i i

.iD - i.*.!«''• •• • •;i f -r i • »''>u* >; ■.. »m j01*1 ;• t ,. j •

§ 90.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare
uppbära.

I" >, r. < l* '' '' l : • ! ; . i *<;.,| jr i * : « : f f * f »M . • .: t ; ; } .* i :!**,

1 1'' '' § 91.

. i • i 1 * t! : j • ‘ ''./.»• ''•’*''! ! |; {.: t 1 * * : • j ! . j . J . i i

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande
arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar
få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till
fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder,
vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning
upptagna. ''V.

Mom. 2, öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna

afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken,
dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden
blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af
sina löneinkomster. .

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet
blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det
klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före
klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition
inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag,
Riksdag sammanträder, pcb när de anföi*as hos revisorerna af riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet
meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda
tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart
ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga
blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet. ( •

)'' .»-? •!•••:! i 11 h!; 1 ••• >* *! ; '' ■ •'' ■ -1 !‘

; h ;; * •1 /•'' ■ • >i i 1111 ! * j :

B. Om tjenstemänneh och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

1 .. ,. i . . i; . .5 II •(. . f ft i l| | • • Ml*

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa1 godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige
bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen
en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen
och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens
förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse
den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion,
med den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning
följer.

§ 93.

Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- ochöfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och
afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

•i/- I - i i ■'' i* ■ i: vi! • j.j ''Hot : A.mI,’

'' * * ; • • . • i ■ '' '' .'' .i ! ir i 1 ■ ;’ * j ,, {• j • ■ ■ > {j i, f!.

Vilkorligt stadgande.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af
de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor,
eg a fullmäktige:

dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse,
återbetalningsskyldighet m. in., som med fullmäktige i riksgäldskontor
aftalas, uti riksgäldskontor lyfta svenska statens obligationer
eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst
sju millioner kronor;

dels ock att på de vilkor, fullmäktige må bestämma, i riksbanken
^diskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill
belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885
års slut befinnes hafva haft i egna tiokronesedlar utelöpande.

■f M ! - ‘ • ‘I } ‘ «:* | ; ''• I :'' ''• ; ‘ = t » ; : ; o | •, * f i - .

Vid 1896 års riksdag har tillika beslutits:

a) att under loppet af år 1897 skola inrättas dels i Linköping för
Östergötlands län och Kalmar läns norra landstingsområde med undantag
af Aspelands härad, som förlägges till området för afdelningskontoret
i Kalmar, ett afdelningskontor af riksbanken och dels i Marmelad
för Skaraborgs län eller den del deraf, fullmäktige ega bestämma,
likaledes ett afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser
med afseende på kontorens rörelse och förvaltning, som
bankofullmäktige ega föreskrifva;

b) att det må ankomma på fullmäktige att till bedrifvande af kontorens
lånerörelse anvisa de belopp, fullmäktige må finna lämpliga; och

c) att fullmäktige, tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda
besluter, må ej mindre bestämma af huru stort antal ledamöter
styrelserna för afdelningskontoren i Linköping och Mariestad skola utgöras,
än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsernas verksamhet
och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för
styrelserna, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål
och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens
öppnande.

j .b j 8 8 ^ fri no H A

Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion, har
utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i
noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank
den 1 mars 1830 faststälda grunder, upprättat och sammanfattat förestående
reglemente att, intill dess aopo/lunda kan varda i vederbörlig
ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande;
kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden
att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda
fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella
föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja, att lagarna angående myntbestämningen och för Rikets
Ständers bank af den 1 mars 1830, kongl. kungörelserna af den 30
maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet,
myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af
åren 1873 och 1876 /samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 12 maj ,1.896.

O. R. THEMPTANDER.

G. H. Spens.

R. G. Hamilton.
Liss OI. Larsson.
Carl Rydberg.
Oscar Larsson.

Helmer Falk.
Carl Moberg.
Gust. Ekdahl.
K. E. Holmgren,
Oskar Nyländer.

'' :! . ''Ii; I !

O. Nilsson.
Ernst Stridsberg.
J. August Sjö.

J. P. Jansson.
Aug. Henricson.

C. JR. Troilius,

> . i

U .1 ;• i • ''1 :

: m in

i ■:

• ti J

MUiMi m, )
.< /u> Inlagd

f j:

l!''.0|.(, if.K

i; I (I \y‘ jt !

17 J‘2r:|i

-gisriioilj; ,•

<»>11 ,;i

t £ M I. r.

! 1,7 il

Aflöningsstat

liili/ . ’! i • 7 I " ’ •''; • i ,l ii för

Sveriges Riksbank:

''in! J j. I Ji. 1.1!

Unji

s, % .Miiin*}!.
iV i ]

i‘/>w-un1/*''; ) i*ö nu fri\
if w>‘i

A. Fullmäktige i Riksbanken:

, *u ii*,)*'' * f »i < n ’ .*i Jj i i *‘j, • *i iT>| liv»; 1 il j * j »; ! r. ■1 ji ’ v * • *i''* ;?‘i* *

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera...... kronor 4,000: —

hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera............... » 8,000: —

och en vikarierande deputerad ............................................ » 3,000: —

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynén
’ Vid riksbankens pappersbruk och tryckeri............... » 1,000: —

•hi sas ..va i v b i i: * ; f ffiV«rj o /}<-; jm, i So» . hiva '':]*»,‘rf alh-.abraa ri \ % f hot»

> irM-ri 4i*

ka IU; i m

B. Hufvudkontoret i Stockholm

Tjenstemännen:

u Mj anoii/too.i

/ M

Å lönestat:

tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister, hvarje ......................................kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst''i graden till................................. JO ''/ 2,000: —

tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie, registrator, hvarje ........................ » 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ............................................................ » 2,500: —

efter tio års till.......................................................................... » 3,000: _

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste

revisor, hvarje..................................vtkronor 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie l . M

tjenst i graden till...................[3,500:

efter tio års tjenst i graden till —,,n » 4,000: —

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier* bankosekre- t.

teraren, hvarje .......................;..,ru.;r.......,/ » , 4,000:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till,,..,,.............rr...^ » 4,500:

■Sm 4j-/1 iivil r.tbi»! r.r/J • Sötna

.sunhioiöt sjiyibqait vr<- -d-ufar .i;

I * '' • 4 1 f , i ( -i*

i:;i ;mr-, t tr:r-.;v • )■; •>.*•

Å arfvodesstat:

. .. . .. * ... n Vuhlxu vi ''Hi,t

i i •:,< i -*»? / .''i* t- ''(■ru=b;i:v •, ''• ♦*

Tjenstgöring spenningar:

till tjensteman i l:a tjenstegraden, hvarje ..................... » 800: —

till tjensteman i 2:a tjenstegraden, hvarje ..................... » 1,000:

till tjensteman i 3:e tjenstegraden, hvarje .................... » 1,200=

till de tjensteman i 4:e graden, hvilka uppbära 4,000

kronor i lön, hvarje.................. J) 1,450:

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje ... » 1,750: —

Missrukningspenningar:

■ • v* t (! "1 i M) * 7 i: >< '' fil n ''t 1

till kassörerne samt till den tjensteman, som inom:
kontoret och riksbankens utrikes affärer bestrider

kassörsgöromål ......................-...............................

till den första gradens tjensteman, som förordnas att
förestå bronsmyntkassan ..............

i, v . Arfvoden:

l:o) för vård om riksbankens förvaringskassor, låne-,
säkerhets- och värdehandlingar samt kontanta medel
och andra behållningar, äfvensom för kontroll

f 1. .

\ Ii 1

]>»''J

1,500: —
600: —

och revision af kommissionsäristaltens verksamhet,

tillsammans 22 arfvoden å kronor 750: —............ kronor 16,500: -

nemligen till: ! 1

fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare,
ombudsmannen, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, bokhållaren 1 vid
köhtoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret
för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid
kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret
samt fyra andra tjensteman, hvilka till
ifrågavarande slags uppdrag förordnas.

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till

flitpenningar åt extra ordinarie'' tjensteman............ )>

3:o) till brandchefen .............................................................. »

4:o) » vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling
................

:<>0o. f

(i()0 t

24,000:

600:

‘»ptc/d jt j.:	»	50U: — \>,iV *j i ; .
	*: i iij-ri	«> ib -1 ‘y. t i'' t i
ofifr/,1 fUofniTifdwir ff) ■>:	", i il i; it	I i-;,
j;u.!,,.)• iJlf ,! i	lfj.fl.lt,''.	f*j! • ■ i > 1,,:
Vaktbetjeningen: /Ii ,llö! 1 v ''Il la	!» i:.-I!r-	. t * - {r O ! A I 1 f } i 1 ^

öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön ..................... »

tjenstgöringspenningar »\\\..............v.;................. »

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, ''lön........................ kronor 700: —

tjenstgöringspenningar i» 300:

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagd t välförhållande kunna höjas till
éammanlagdt 1,200 kronor, nemligen:

lön........................................................... kronor 800: —

och tjenstgöringspenningar............ » 400: —

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
1,400 kronor, nemligen:

lön...................kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar ..........;. »■ 500: —

1,400: —
600: —

» '' " 1,000:

,:)>•!öl noll
•T.l

» 1,200: —

.1 bv/sv fö i

y if'' 1,400: —

O. Afdelningskontoret i Göteborg:

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... kronor 2,400:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... 4,600:

jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjensteman,
aflöningen till honom under tiden utgår efter
enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för
tjenstemän i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor,
eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf
750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom
tjenstgöringspenningar, hvilka efter fem års
tjenstgöring kunna böjas till 1,750 kronor, och
4,000 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem
års tjenstgöring kan böjas till 4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera » 1,000: —

hvilket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 1,500: —

sex i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassörer,

registrator, hvardera ...................................................... » 2,000: —

hvilket belopp han förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ......................................................... » 2,500: —

efter tio års till ........................................................................ J) 3,000: —

en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................. » 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 3,500: —

efter tio års till........................................................................... » 4,000:

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Bankoreglemente!.)

Å arfVodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera .................. kronor 600:

» » i andra » » .................. » 800:

» tjenstemännen i tredje graden....................................... » 1,000:

Missräkning spenningar:

till kassörerna, hvardera...................................................•...... » 1,500:

» föreståndaren för kommissionsgöromålen.................. » 500:

Årfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets Inne- och säker hetsliandlingar

samt andra behållningar.................. » 600:

» extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

för ordinarie och extra ordinarie tjensteman......... » 7,500:

III. Vaktbetj eningen:

två vaktmästare, hvardera, lön............................................. » 600:

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 125:

en husdräng, lön........................................................................ » 600:

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega åtnjuta
fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvardera
af 300 kronor om året.

D. Afdelningskontoret i Malmö:

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... kronor 1,800:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ................................................... » 5,200:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår efter enahanda grunder och

bestämmelse!’, som gälla för tjenstemän i fjerde
graden vid riksbankens hufvudkontor, eller med
6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor anses
såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
Indika efter fem års tjenstgöring kunna
höjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom
lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan
höjas till 4,500 kronor.

II. Tj enstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera.................................—

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till...........................................................

efter tio års till...........................................................................

en i tredje tjenstegraden, kamrerare ......................•..........

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till...........................................................

efter tio års till...........................................................................

ombudsmannen ...........................................................................

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................

» » i andra » » ..................

» tjenstemännen i tredje graden.......................................

» ombudsmannen .....................................................................

Missräkning spenning ar:

till kassören .................................................................................

Arfvoden:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
för ordinarie och extra ordinarie tjenstemän.........

kronor 1,000: —

» 1,500: —

» 2,000: —

» 2,500: —

» 3,000: —

» 3,500: —

» 4,000: -

» 1,500: —

600: —
800: —
1,000: —
500: —

800: —

3,000: —

III. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare lön .................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar............................................................... » joo"

jemte fri bostad och vedbrand,

en husdräng, lön........................................................................ » 400-

jemte fri bostad och vedbrand.

E. Afdelningskontoret i Falun:

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1 200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2 400: _

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön................................................ » 1 600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: _

och missräkningspenningar .......................................... » 000: _

bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1 200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.................. » 600: _

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800:__

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. kronor 1,700: —

vaktbetjenten, lön .................................................................... » 400: —

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

F. Afdelningskontoret i Hernösand:

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................ » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................................... » 800:

och missräkningspenningar............................................. » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön ............. » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................................... » 600: —

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................ 1,700:

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400:

tjenstgöringspenningar...................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

G. Afdelningskontoret i Jönköping:

tre styrelseledamöter, hvardera............................................ kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................... » 2,400:

. dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter 10 års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:

och missräkningspenningar............................................. » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ......................................... » 600:

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400:

ombudsmannen, lön..................................................................... » 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,700:

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400:

tjenstgöringspenningar.............................................. » 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

H. Afdelningskontoret i Kalmar:

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgörings■
penningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fems års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... > 800:

och missräkningspenningar .......................................... » 600:

bokhållare, tillika registrator, lön ....................................... » 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600:

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,200:

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400:

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

I. Afdelningskontoret i Karlstad:

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400:

lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. kronor 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:

och missräkningspenningar............................................ » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön ................................... » 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................................... » 600:

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400:

ombudsmannen, lön .................................................................. » 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. » 1,200:

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400:

tjenstgöringspenningar...................................................... » 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

K. Afdelningskontoret i Luleå:

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till

OV ''

fM*

honom under tiden utgår med sammanlagdt 6,000
kronor för år räknad t, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilken
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligai-e 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ...................,..,J......uh.i.&wiikronqr

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.............................................i > »

och missräkningspenningar .....*.... n

bokhållaren, tillika registrator, .lön ....................i..............o w)0f.

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst1
med 300 kronor och efter tio års tjenst med >7
ytterligare 300 kronor, ! /''m; .>■

samt tjenstgöringspenningar.......................................... '' »

kontors- och kassaskrifvare^ lön ....................................... »

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst. ■
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................... »

ombudsmannen, lön .................................................................. »

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................ »

vaktbetjenten, lön..,.........................................................., »

tjenstgöringspenningar.....;............................ »

jemte fri bostad och vedbrand.

I ...r.T:In. ii

i jA ti i >

1,600:

800

600

1,200

! oliv

full

600:ii
900: -

i im f i4 i

400: ■
800: ■

2,800

400

100

.iir-ii>, i

L. Afdelningskontoret i Umeå:

i ■ i1 11 it .... ’» t •. f 1 ‘ f t •, r ;. i.,. I iiOVb ! ‘ l

tre styrelseledamöter, hvardera.....i....................................... kronor 1,200: —*

Ramt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ............j,.............................i...... » i 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses

Bill. till Bibel. Prof. 1896. 10 Sund. 1 Afd. 2 Band. 8

(Rankoreglempiitet.)

såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgörings- - • i ■ i * > <
penningar och 3,000 kronor1''såsom lön, hvilket vi
lönebelopp eftervfem års tjenstgöring i nämnda'' ■T:r. so..t,
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter f.-.piiiisu
tio års med ytterligare 500 kronor, ■'' ■; .no! ••.(•. ifqnlodoiiöl

kamreraren, tillika kassör, lön ..i.............. kronor 1,6.00:

hvilket belopp kan förhöjas efter lem års ordi-/ horn v.; •
narie tjenst1 med 500 kronor och efter tio års med ii It
ytterligare 500 kronor, uro it t hö! >■: .A «;■
samt tjenstgöringspenningar;i.i,.j..j.l..u....i:..U''i..å....UUi’'' » tv 800:

och missräkningspenningar .........................nAUu:i0 » • '' 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön .......it.......: » i.) 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor, :*i> v . i; m / i , ■; ju.ii.''! ,. -J i !-*>( i i /;!

samt tjenstgöringspenningar.............._______ui; . »Of600:

ombudsmannen, arfvode .......................................ö..-.u.» 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester- ;t ''no

vikariat ............................................................................v. » 1,200:

vaktbetjenten, lön.ti.....t..u:..t.:................t...„ul..u: »>[ t. 400:

tjenstgöringspenningar ............................. is;...u...U;.''.....Ir » : bi 100:

'' jemt fri bostad och vedbrand. . iimit

008 .....................................I ... .f. ö t v

• liao ji:tb;ttio''Mau! I.»tv ■''•]> :fi- 1

•008,''t ........................ ti * i r;>! i /

« M. Afdelningskontoret i YexiÖ: . ,''10j,i

. 1; I i/V! i* I *•* i. • \)l-.IS.n([ / ; 1 ♦ tflT ■ tf

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ..................................................... » 2,400:

dock att, derest i sistnämnda befattning bestrides1
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses mon
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgörings- <
penningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
iönebelopp efter fem årB tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor, och efter So
tio års med yttorligare 500 kronor,!'' .>!•••..id-.-t o:

(''■ . i))1. • A\

y ; svö v.''<\

kamrerateuy tillika kassör, lön ............kronor 1,600:

hvilket belopp , kan förhöjas (efter fem års ordi-r m ''
narie tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöring8penmngar.iiui*...i....i..^..-JxiijA.».i..iu:/

och missräkningspenningar .......................................... »

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................. I»,ii''ih''ly200

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst,
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..........................................

kontors- och kassaskrifvaren, lön ...................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst'',
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................

ombudsmannen, lön .....w.U >i»<»■■ i; i

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester-!

vikariat ...........labial*-.*...,.....*«.uh.-w.l..ww./.ub*«.»............

vaktbetjenten, lön: iij...uii,vaiu...........ju.....

tjenstgöringspenningar;.......l**.i....................

jemte fri bostad och vedbrand.

ta,-j c no : OOt:. 1 .

'' ,''i .Ilo! ’i :■ i . -1 0OOf,H (fou ’! • ( . I nl:>M

i - i > i j > 11 ■ i i (i!''i! !;•:! •

N. Afdelningskontoret i Visby:

A ''5<>•'' ••.: :•/ I *n '' -• !

tre styrelseledamöter, hvardera.....................—.............ji....... kronor 750

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

kronor f	1,600:
(Ii* * i nA 0<»l	b‘ll!l
,11''nim	i»1 ^ l »In
	- 800:
» In!	n 600:
	1*200:
'':>*![■ i öv OM f-,’i	l*nr i ( m,. j
»	600:
»	900:
t
» -ii-..	.i 400:
111<»: i: ii>	800:
;/iol ,o » : It:	1,200
Ii »	400
»	100

dagliga förvaltningen ....

noi

1,250:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
äf någon riksbankens tjensteman, aflöningeu till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder •
,''ööh bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
andra graden vid riksbankens hufvudkontor,

kamreraren, tillika kassör, lön ...............!.......i.....;......... i »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie m
tjenst med 400 kronor och efter tio års med -ytterligare 400 kronor, _

samt tjenstgöringspenningar........................''.nu............ P

och missräkningspenningar............................................. »

■ Ir/fl

1,300:

700:

400:

bokhållaren* tillika registrator, lön .........................kronor 1,000:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ,L... » 500: —

ombudsmannen, lön ................................................ » i 500: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semeBter vikariat

...........................................................,,1: » 600: —

vaktbötjenten, lön...................................................................» 400:__

tjenstgöringspenningar........>...................... » 10O: —

jemte fri bostad och vedbrand. :i u t!.

" .•.•r/g! ■; /

I »< (1 •> .. . > V • t . ■''

• ....... •* * rf.'' '' 4 : I : : 1 ‘ • O I-M--

•Mi ‘ ’ ;. '' . . '' . :

Oi Afdelningskontoret i Örebro:

. i \()f;

tre styrelseledamöter hvardera......................p.....u............... kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...;....................1..........................» 0/ 2,400: —

''dock att, derest, sistnämnda befattning bestrides
åf någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses
såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ...........................1.............r, » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar*u........År. ..............J.i- » 800: —

och missräkningspenningarLaj.......e.:.......» 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................uhlm » x; 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst 17 r. ;i
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..............1» 600: —

ombudsmannen, lön ...............................................................,Q0> » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
...................................................... » 1,200: —

vaktbetjenten, lön................................................................ kronor 400: —

tjenstgöringspenningar.........*i*.å................................» !'' 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

s-t .''Vid.''i . i ■ - . i -> i ■ >: .••TV i:'')

.In, h ''i'' • '' .‘>11 ; i il ‘j- (i.: u\ .}

P. Afdelningskontoret i Östersund:

tre styrelseledamöter, hvardera...............................+............. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ............................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön ....................... » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: —

och missräkningspenningar............. » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................................... » 600: —

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.,....................................... » 400: —

ombudsmannen, lön ...... » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester vikariat

.......................... » 1,700: —

vaktbetjenten, lön ...... » 400: —

tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

l:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje
tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden
näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat
till tjenst inom graden förordnad eller befordrad.

Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat
uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit intill dess
den tillförordnade befordrats till ordinäre tjenst inom den grad, hvaruti
han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda
kunna, efter den i § 73 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas
i den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock
under vilkor, att ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit
minst ett år.

Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven
i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver
stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie
efter honom.

2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter
vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande
tjenster i graden, som honom anvisas.

3:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder såväl
lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda
arfvoden.

4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgöringsoch
missräkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten
och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige
eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under
högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige
samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra
ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö till belopp, motsvarande den
vid vederbörande kontor för första tjenstegraäen bestämda lägsta lön,
vid afdelningskontoret i Visby efter åttahundra kronor för år samt vid
hvarje af de öfriga afdelningskontoren efter niohundra kronor för år,
hvarjemte till vikarie för kassör eller tjensteman, som innehar särskilt
arfvode, må utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar eller

:0< *i< >ntv! Ä

arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten
för ändamålet anslagna medel.1''''4

6;o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade
medel skull# *»ågot år icke '' till'' fullt) Utgå, ega fullmäktige eller vederbörande
styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder
vara till förfogande.

. ... ..............llöl •.»mmWjWA

:0U0.|

Uny.ri hov ''Mainiet Öl:
ofiiii.fliuloajli . lnl.niVgbi. ; i
furbi ld f fbn..|;mif.

■QOr i -p)inn J ............. ..........iföl .

:0( (C; v ii - - -007 • « -mpuiifimq^ui.övua.ai,*

lian?. \))i -namn;! Si
•ta '' ,*! obiifliribuMii fb''ift$hiVi}

« BO.? C , [vt

;()00 [ « ..................b.-gö.l ,(l0''ii:tlf;7 jöl ty »VivvNiAKtqWiÅ

;00(t.£ !<>llo !/i ........................iföl S \OWk\»J»vV\ t''I

« — :00h « •:.i;-a(iihia®q>.?.MihöyJtmyi''

tiar.? bov i/anunt (tf

t in m.öS: ybaidualoaal Jrm^b/rft

« ■■■bX i f( tLm)j;!0>lå

:0ub.l -KiiKt \-i ..................... i:•''.>} :

:(M>0tS *'' ■()0'') “ . ..■.i^maaoq^aKö^tcJu q;

ture? hov imn.ufi SI
AV. . ’.N eblfulUlh.iili .IfiuU i!

;Oi m) . |
— :0(M:

i!> bom i1

.nua

:0c. t

.0.11

iti>lo:l •

• nia

: U i r > '' r > ■'' l
, i:jhi »in mitt
ro ib:

arföl i.^nlo
ml ‘dmr.lb

biibaiuM In

1><

I . .

! 1MC

. \i‘ivVAa i

,V,uV

ai I..Iliv

u ,m

Stat ■;

för Tumba bruks tjensteman och vaktmästare:

Förvaltaren: lön.......................................... kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar ................. » 1,000; — kronor 4,000:

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
åkerjord, » l,ss hektar,

Bokhållaren: lön.......................................... kronor 1,500: —

tjenstgöringspenningar.................. » 700: — » 2 200:

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 9,7i ar,
åkerjord, » 7,09 »

Kontorsbiträde åt förvaltaren, högst.

Verkmästaren: lön....................................... kronor 2,000

tjenstgöringspenningar.................. » 800

16 famnar ved samt
trädgård, innehållande 23,n ar,
åkerjord, » 13,88 »

Pappersmästaren: lön .............................. kronor 1,400:

tjenstgöringspenningar.................. »

12 famnar ved samt

åkerjord,
Skolläraren: lön

16,97

ir, »
. kronor	500: —
»	150: —
»	150: —
»	200: —

1,000: —

2,800: —

600: — » 2,000:

arfvode för söndagsskolan .

personligt arfvode....................

jemte 8 famnar ved.

Läkaren: arfvode ..............................

hvartill kommer:

Vaktmästaren med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de
för vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser.
Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran.

1,000: —

900: —

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1896.