EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet
Utlåtande 2023/24:JuU22
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 maj 2024
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU:s färdplan mot narkotikahandel och organiserad brottslighet har granskats (JuU22)
Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att
- stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
- upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
- öka de förebyggande insatserna
- stärka samarbetet internationellt.
Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.
Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-05-07
Trycklov: 2024-05-07
Utlåtande 2023/24:JuU22
Alla beredningar i utskottet
EU:s färdplan mot narkotikahandel och organiserad brottslighet har granskats (JuU22)
Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att
- stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
- upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
- öka de förebyggande insatserna
- stärka samarbetet internationellt.
Utskottet välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-05-15
Debatt om förslag 2023/24:JuU22
Webb-tv: EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet
Dokument från debatten
- Onsdag den 15 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:114
- Protokoll 2023/24:114 Onsdagen den 15 majProtokoll 2023/24:114 EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet
Protokoll från debatten
Anf. 97 Petter Löberg (S)
Herr talman! Nu är det knappt en månad kvar tills européerna gör något väldigt vackert. De tar på sig något lite högtidligt, och sedan lägger de sin röst i valurnan. De pekar därmed ut den framtida vägen för vårt Europa.
Vi socialdemokrater kommer i det sammanhanget såklart att kämpa för ett Europa grundat på humanism och för ett öppet Europa. Det är vårt Europa. Det är ett Europa där vi hjälps åt att bära de tyngder som vi kanske inte alltid orkar bära på egen hand, där vi hjälps åt i stället för att gå ensamma.
Så gjorde vi när våra vänner i Belgien och Frankrike drabbades av de fruktansvärda terrorattentaten för ett antal år sedan. Då hjälptes vi åt att fånga förövarna. Vi hjälptes åt att implementera vapendirektiv. Vi hjälptes åt i den europeiska familjen.
Så gjorde vi under pandemin. Vi kunde inledningsvis se hur länderna sprang iväg på egen hand och försökte roffa åt sig av de fåtaliga lager som fanns av munskydd och annat. De bjöd över varandra för att få vaccin ända till dess att den europeiska familjen tog några djupa andetag, tittade på varandra och tänkte: Det är bättre att samarbeta. Då blev det väldigt bra.
Så gör vi också när det gäller den grova välorganiserade brottsligheten i Europa. Det är det som dagens övning handlar om.
Nu tar EU med ett 17-punktsprogram ytterligare steg för att vässa arbetet. Detta ska genomföras de närmaste åren. Vi i utskottet har fått i uppdrag att yttra oss om det, och det ska vi försöka göra. Jag ska egentligen bara highlighta några enstaka frågor.
Till exempel lyfter man i färdplanen att vi behöver vässa arbetet med kontrollerna i de så kallade logistiknaven, som man kan säga med ett krångligt ord - hamnar, med ett lite enklare ord. Det har vi också försökt göra under våren från både utskottet och riksdagens JPSG-delegation, som jobbar med att kontrollera Europols verksamhet. Vi har haft seminarier där vi har fått en bred bild av det här.
Vi kan tyvärr se att Sverige och de logistiknav som är placerade här alltmer har blivit föremål för internationell verksamhet av stora mått. Beslag görs på nivåer som vi inte ens kunde drömma om för bara några år sedan. Elva ton narkotika beslagtogs förra året av tullen, som dessutom kan se att de stora mängderna narkotika troligtvis inte i huvudsak är avsedda för den svenska narkotikamarknaden. Det innebär att det är ännu viktigare att vi försöker samarbeta över gränserna.
Framtidens lösningar hänger ihop med mängder av saker när det gäller logistiknaven. Det lyfts i den här handlingsplanen också. Det handlar om underrättelsearbete, om korruptionsbekämpning och naturligtvis som vanligt om forensik. Vi behöver få hela det här systemet att gå ihop. Vi har många gånger diskuterat vad som händer när de större hamnarna i Europa, i Rotterdam till exempel, skannar alla containrar som är på väg från områden där till exempel kokain tillverkas. Då behöver även andra hamnar, mindre hamnar, vara på tårna.
En röd tråd i det dokument vi nu debatterar är att man ska vässa de befintliga organen. Inte minst Eurojust har visat sig vara ett effektivt redskap, men framför allt Europol. Vi är några här inne i kammaren som haft förmånen att vid flera tillfällen bevista Europol i utskottets regi men också granska Europol på mer kontinuerlig basis. Europol är en organisation som egentligen inte har en större personalstyrka än en kommun i Sverige med 10 000 invånare. Det är en otroligt slimmad organisation med tanke på de stora uppgifter man har. Europol bygger databaser och bistår vid konkreta operationer, och man är ett nav för de nationella polisstyrkorna, inte minst vid samverkan i enskilda ärenden.
En del pratar om att man vill ha ett europeiskt FBI. Men att det snabbfotade Europol fungerar så väl i dag ser jag som ett bevis på att vi inte behöver ett europeiskt FBI - en koloss på lerfötter i stället för det nav Europol de facto är i dag. Så var det sagt - lite utanför ämnet kanske.
Någonting som också lyfts fram i rapporten är att mer än 80 procent av de kriminella nätverken inom EU använder legala verksamheter både för finansiering och för tvätt av medel man fått från brottslig verksamhet. Här behöver vi bli betydligt bättre på att göra bakgrundskontroller, men vi behöver också bli bättre på att göra konkreta inspektioner av både hälso- och arbetslivsrelaterad karaktär. Det är en del av färdplanen, vilket jag tycker är mycket bra.
Färdplanen innehåller som vanligt en del blomsterspråk, och det är naturligt i dokument av det här slaget. Det är högnivåkonferenser hit och implementeringsretorik dit. Men det finns också viktiga ansatser som utskottet välkomnar, till exempel att man försöker ta ett helhetsansvar. Man kan väl säga att det är en holistisk ansats, om man vill använda blomsterspråk själv.
En gång för alla måste vi förstå det: Ska vi knäcka gängen och knäcka brottsligheten måste vi göra det med ett starkt brottsförebyggande arbete som naturligt stödben. Annars kan vi lagföra individ efter individ tills fängelserna är sprängfyllda. De enda som blir glada av det i längden är de som vill starta privata anstalter. Av respekt för dem ska vi inte nämna dem vid namn här. Det unnar vi dem inte. Det bästa är att knäcka gängen innan de hinner rekrytera nya människor till verksamheten. Det är också EU väldigt tydligt med, och det står väldigt tydligt i färdplanen. Det är mycket skönt att vi kan vara överens i utskottet om att detta är viktiga faktorer för att kunna bekämpa brottsligheten på strukturell nivå.
Vi socialdemokrater står bakom utlåtandet.
Anf. 98 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Jag kan instämma i mycket av vad som nyss anfördes av Petter Löberg. Jag delar som vänsterpartist också utskottets uppfattning att den organiserade brottsligheten i dag är ett av de allvarligaste säkerhetshot som våra samhällen i EU står inför. Därför finns behov av kraftfulla och effektiva åtgärder. De är nödvändiga för att möta problemet.
Det handlar inte bara om vad vi upplever inom nationen, utan den här brottsligheten har blivit alltmer gränsöverskridande. Samverkan måste absolut ske. Jag är därför i huvudsak positiv till kommissionens meddelande och utskottets utlåtande om det. Behovet är inte minst starkt när det handlar om brottsförebyggande åtgärder. Vänsterpartiet stöder alltså i princip utskottets utlåtande.
Jag har dock funnit anledning att lämna en reservation som handlar om motiven, där det finns en passage som Vänsterpartiet inte uppskattar. Kommissionen har en lite oroväckande formulering under åtgärd fyra om hur man ska gå till väga med de rättsliga frågorna. Man argumenterar för att man ska åtala nätverk. Det är något som är främmande i svensk rättspolitik. Vi brukar åtala individer. Sedan kan jag vara fullt enig om att vi behöver fokusera på att vi ska kunna knäcka strukturerna och gripa så många enskilda att vi bryter ned de nätverk och grupperingar som finns på det här området. Men vi har med reservationen velat markera att det är viktigt att säkerställa att kommissionen i det fortsatta genomförandet av färdplanen inte går vidare med konkreta lagförslag som innebär att medlemsstater ska åtala hela kriminella nätverk. I stället ska vi fortsätta att angripa enskilda personer och därigenom förhoppningsvis kunna knäcka gängen.
Något som också framgår av det här många sidor långa och intressanta utlåtandet är att narkotika är en av de allvarligaste komponenterna i gängens uppbyggnad. Man bedömer att hela en femtedel av den globala brottsligheten över huvud taget handlar om narkotika. Det finns givetvis anledning för oss att sätta in allt vi kan för att begränsa detta.
Man pratar bland annat om harmonisering av rättsliga definitioner och om att vi ska kunna förstå varandra bättre över gränserna och därigenom kunna ingripa på ett kraftfullare sätt. Man markerar också, vilket jag tycker är extremt viktigt, satsningarna på brottsförebyggande åtgärder som en väsentlig del i den långsiktiga bekämpningen. Man vill gå fram brett och engagera inte bara nationella instanser utan också lokala myndigheter och civilsamhället, någonting som är extremt viktigt för att vi ska kunna hindra nyrekryteringarna.
Man framhåller också behovet av evidensbaserade strategier och av att bedriva ett arbete som bygger på forskning, vilket vi har varit rädda för att på allvar göra i Sverige. Även behov av informationsdelning markeras. Man värnar alldeles särskilt barnen. Vi måste kunna skydda barn och unga från att engageras in i kriminella aktiviteter. Man hoppas kunna samla exempel på vad som brukar kallas best practice, alltså goda exempel att kunna följa som har varit verkningsfulla på någon ort eller i något land och som vi kanske kan fortsätta gemensamt.
Med detta vill jag markera att det är angeläget att vi samarbetar på EU-nivå för att knäcka den här kriminaliteten. Det är ett mervärde med arbetet i EU och någonting som vi inte klarar ensamma på nationell nivå.
Det har också nämnts att man nu hoppas på en europeisk hamnallians. Det vill jag också lyfta som någonting viktigt. Jag tror att många av oss har lagt märke till de enorma beslag som nu sker i svenska hamnar utifrån att man blivit effektivare nere på kontinenten med att skanna containrar och upptäcka vad som finns i dem. Naturligtvis har de kriminella då hittat en ny strategi och vänt sig mot Sverige, där vi förhoppningsvis också kommer att kunna skanna containrar och i samarbete med tull och polis fortsätta arbetet för att knäcka detta.
Samarbete behövs dessutom inte bara inom EU. Kanske är det dock enbart genom EU som vi med gemensam kraft kan få till stånd samarbete också med andra nationer och jurisdiktioner utanför EU:s gränser.
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.
Anf. 99 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! Vi lever i en ytterst osäker tid med både yttre och inre säkerhetshot. Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina kräver att Europa håller ihop. Men det gör även det hot mot Europas inre säkerhet som den organiserade brottsligheten utgör.
Vi är i Sverige smärtsamt medvetna om vad kriminaliteten gör med ett samhälle. Tilliten urholkas och samhällskontraktet hotas.
Den moderatledda regeringen har påbörjat en välbehövlig offensiv på flera fronter för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Men vi kommer även att behöva göra mer på europeisk nivå. Europol pekar på att den organiserade brottsligheten aldrig har utgjort ett så stort hot mot människor och samhällen som den gör i dag.
Europol presenterade nyligen en kartläggning av de kriminella nätverk som utgör störst hot i EU. Rapporten baseras på information om 821 högrisknätverk och beskriver hur dessa nätverk är organiserade, vilka typer av brott de ägnar sig åt, var och hur de verkar samt deras karakteristika. Där framgår bland annat att 76 procent av nätverken är närvarande i två till sju medlemsländer, att 50 procent ägnar sig åt narkotikasmuggling och att 68 procent använder våld eller hot i sin verksamhet.
Den fria rörligheten för EU:s medborgare närmare varandra. Det gör oss friare när vi kan resa, handla och arbeta fritt i nästan hela Europa. Men den fria rörligheten utnyttjas också av kriminella nätverk. EU och alla 27 medlemsländer måste därför tillsammans slå tillbaka mot den organiserade brottsligheten. När gränsöverskridande kriminella nätverk utnyttjar den fria rörligheten måste EU-samarbetet stå starkt.
Vi välkomnar därför EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller, precis som föregående talare har berört, 17 åtgärder inom fyra områden som under 2024 och 2025 ska genomföras i nära samarbete mellan EU:s medlemsstater och institutioner.
Det handlar om att mobilisera tullarbetet mot narkotikasmuggling med en europeisk hamnallians. För det är ju så: När man drar åt snaran kring vissa hamnar där stora inflöden har skett ställer gängen och den organiserade brottsligheten om och riktar sig mot andra hamnar, mot de svaga punkter som finns. Därför måste vi samarbeta närmare.
Det handlar om att inrikta sig på att systematiskt gå efter hela nätverk snarare än enskilda gärningspersoner och enskilda brott. Med det sagt är det i slutändan fysiska personer som kommer att åtalas för brott de har begått. Det krävs ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheter och medlemsstater och att brottsbekämpande myndigheter ges bättre tillgång till digital information.
Det handlar om att stärka det brottsförebyggande arbetet, bland annat att genom administrativa åtgärder som bakgrundskontroller eller inspektioner förhindra att kriminella använder företag som brottsverktyg. Vidare betonas i färdplanen vikten av att stoppa rekryteringen av barn och unga till kriminell verksamhet.
Till sist handlar det om ett stärkt internationellt samarbete med länder utanför EU. I färdplanen pekas bland annat Västafrika, Latinamerika och Karibien ut som strategiska områden att stärka samarbetet med. Men det krävs också att samarbetet stärks med icke samarbetsvilliga jurisdiktioner där kriminella kan komma undan rättvisan eller investera sina brottsvinster. Vad gäller dessa länder behöver EU och Sverige enligt Moderaternas uppfattning använda hela verktygslådan, det vill säga även till exempel bistånds- och handelspolitiken, för att nå resultat.
Herr talman! Färdplanen är betydelsefull för att få kraft i EU:s gemensamma arbete mot den organiserade brottsligheten. Men det kommer inte att räcka. Den fria rörligheten för kriminella behöver dras in. Det ska inte vara möjligt för personer som är djupt involverade i grov organiserad brottslighet att leva livet på spanska solkusten. Vi behöver dra in gängens semester. Europols resurser och mandat behöver stärkas för att i högre utsträckning kunna punktmarkera och störa kriminella nätverk.
Herr talman! Arbetet mot den organiserade brottsligheten kommer att vara en av de allra viktigaste frågorna under den mandatperiod som följer på Europaparlamentsvalet om en knapp månad. Här behöver rådet, parlamentet och kommissionen kroka arm för att med förebild från arbetet med asyl- och migrationspakten få ytterligare tryck även i arbetet mot den organiserade brottsligheten.
Med det vill jag slutligen yrka bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Anf. 100 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Mikael Damsgaard och jag är uppenbarligen ense om ganska mycket. Jag uppskattade särskilt att du nämnde förebyggande verksamhet. Vi är ju inte alltid ense om hur omfattande den ska vara, och ledamoten får gärna utveckla det något mer.
Det som däremot oroade mig i anförandet var att också biståndet nämndes. Där undrar jag: Handlar det om att stödja ingripandeverksamheter, eller handlar det om att använda biståndet mer repressivt, alltså att man inte får bistånd om man inte uppfyller vissa "svenska" villkor?
Anf. 101 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Nordborg!
Att använda hela verktygslådan, även biståndspolitiken och handelspolitiken, för att sätta tryck på de länder som inte är samarbetsvilliga menar jag är att ta ansvar för att komma åt den typen av problem. När det gäller migrationspolitik handlar det om ett antal länder runt om i världen som inte tar emot sina egna medborgare eller om att vi behöver utvisa sådana som är dömda för brott. Men i det här fallet handlar det också om länder som faktiskt skyddar personer som begår grov organiserad brottslighet och som får leva skyddade i de länderna.
I de fall det går svenskt eller europeiskt bistånd till de länderna menar vi att det är motiverat att använda även de verktygen för att sätta tryck på dem att samarbeta på ett bättre sätt med Sverige och med EU.
Anf. 102 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Jag tackar för svaret, som dock gör mig lite förbryllad. Jag kan förstå att man vill skapa samarbete. Vi är ense om att det behövs över nationsgränser och nu kanske framför allt med länder utanför EU som inte kommer att ingå i detta som vi hoppas bygga upp.
Frågan är dock om man då kommer att bestraffa en hel befolkning som kanske är i behov av stöd och hjälp för en demokratisk utveckling eller med att bekämpa fattigdom. I så fall sätter man repressiv press på den nationen, genom att de inte får något bistånd alls. I stället skulle man kunna försöka hitta andra vägar för samverkan. Man skulle kanske kunna både stödja delar av befolkningen och få till stånd överenskommelser, till exempel om att utlämna en kriminell person.
Anf. 103 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! På vilket sätt biståndet kan användas måste avgöras från fall till fall och beroende på hur biståndet till det aktuella landet ser ut.
När det gäller länder som vi har samarbete med, i form av bistånd, handelsavtal eller vad det kan tänkas handla om, ska vi ändå ta oss rätten att använda även de instrumenten för att sätta tryck på länder som inte vill samarbeta att faktiskt börja göra det. Det tycker vi moderater är en fullt rimlig hållning. Beroende på hur det ser ut i det aktuella landet och hur biståndet är utformat kan man naturligtvis göra det på olika sätt.
Jag vill också betona betydelsen av exempelvis handelspolitiken. Den kan vara viktig i det här fallet.
Anf. 104 Torsten Elofsson (KD)
Herr talman! Europeiska kommissionen har, som har sagts här, presenterat en färdplan för EU med målsättningen att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen, som vi debatterar i dag, innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden. Det handlar i grunden om att förebygga, förhindra, uppdaga och utreda brott med fokus på narkotikabrott och de brottsorganisationer som huvudsakligen kontrollerar produktion, distribution och försäljning.
Kommissionens initiativ är välkommet, och det finns all anledning för Sverige att medverka till att de föreslagna åtgärderna genomförs.
Herr talman! Sverige var under lång tid förskonat från organiserad brottslighet, men under senare år har kriminella organisationer och nätverk med internationella förgreningar etablerat sig i vårt land och utgör nu ett allt större hot mot vår såväl trygghet som välfärd.
Likaså har införseln av narkotika ökat lavinartat, vilket flera talare har vittnat om före mig. Tull och polis har de senaste åren gjort rekordbeslag av narkotikapartier om hundratals kilo, ibland över ett ton. En stor del av beslagen har gjorts i containrar i svenska hamnar. Mängden beslagtagen narkotika tyder på att partierna inte var avsedda enbart för den svenska marknaden.
Trots stora beslag konstaterar tull och polis ändå att priserna på narkotika i Sverige fortsätter att vara stabila. Det tyder på att vi inte har lyckats stoppa införseln till Sverige helt och fullt.
Såväl Europol som FN:s narkotikaorgan UNODC har noterat att brottssyndikaten noggrant kartlägger hamnar med bristande kontroll och säkerhet och skeppar narkotikan dit risken för upptäckt bedöms som liten. Likaså finns belägg för att kriminella rekryterar medhjälpare i hamnarna eller rentav infiltrerar verksamheten med någon av sina egna.
De stora hamnarna på kontinenten har skärpt rutinerna, vilket har nämnts här. Det finns anledning för oss i Sverige att göra detsamma. Den i färdplanen föreslagna europeiska hamnalliansen är därför ett steg i rätt riktning mot bättre säkerhet. Hamnalliansen inkluderar bland annat stärkt tullsamarbete men också medel för inköp av utrustning för skanning av containrar.
Ett steg mot ökad säkerhet är även att vi utvecklar lagstiftning och metoder för bakgrundskontroller av personer som har nyckelfunktioner i hamnarnas shipping och spedition. Överlag bör vi få bättre bakgrundskontroller av personal inom såväl näringsliv som offentlig sektor för att förebygga infiltration och otillbörlig påverkan.
Herr talman! En fördel med den föreslagna färdplanen är att den bygger på befintliga strukturer med Europol, Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten som stöd för medlemsstaterna och en naturligt samordnande roll i det internationella samarbetet. Viktig är även uppmaningen till medlemsstaterna att till fullo använda Schengen Information System, SIS, som med den senaste uppdateringen ger stora möjligheter till viktigt informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna.
EU har en bra struktur och bra system på plats. Nu är det medlemsstaternas ansvar att såväl använda systemen som se till att de matas med relevant information. Mer kan göras för att sprida kunskap om SIS och möjligheterna till så kallade Joint Investigation Teams, där man sätter samman polis från olika länder för att gemensamt lösa en uppgift. Det kan ske inom det befintliga regelverket, men det gäller att vi blir bättre på att utnyttja det.
Herr talman! Välkommet är även ett ökat fokus på kriminella nätverk och den kartläggning av dessa som gjorts av Europol. För att få effekt är det nödvändigt att slå mot huvudmännen som planerar, organiserar och finansierar narkotikabrottsligheten.
Det föreslås även en harmonisering av rättsliga definitioner av vad som avses med organiserad brottslighet. Det är viktigt att vi talar samma språk och menar samma sak med begreppet organiserad brottslighet.
Nämnas bör också föreslagna åtgärder mot syntetisk narkotika, till exempel amfetamin och fentanyl. En stor del av den produktionen sker inom EU, även om mexikanska drogkarteller också står för viss tillverkning vid sidan om kokainet. Producenterna har ett stort våldskapital och finansiella muskler och utgör nu ett hot mot personer inom rättsväsendet som ska utreda och lagföra brotten.
Produktionen vi nu talar om möjliggörs enligt såväl den amerikanska drogadministrationen DEA som Europol till stor del av de prekursorer som importeras från Kina. Det planerade mötet med Kina är alltså viktigt och välkommet.
Herr talman! Slutligen: Efterfrågan på substanserna måste minska. Här krävs insatser genom prevention, vård och behandling. Jag menar att vi alla har ett val och personligt ansvar här. Vill vi fortsätta göda den gökunge som den organiserade brottsligheten utgör, eller vill vi ta ett eget ansvar och se till att inte fortsätta köpa narkotika från de här kartellerna?
Anf. 105 Martin Melin (L)
Herr talman! Vi har i dag en brottslighet i Sverige som vi inte har sett tidigare. Unga män skjuter ihjäl folk för att få respekt, för att få erkännande och i vissa fall för att få pengar. Unga män struntar i om oskyldiga dör när de väljer att spränga hus och portar eller när de skjuter in i lägenheter. Vi har i dag, i vårt samhälle, unga män som inte drar sig för att mörda.
I många fall är det fråga om unga män som väljer detta, som vill bli kriminella och som ser något glamoröst i att vara gängmedlem. För de kriminella nätverken handlar det om att kontrollera narkotikahandeln, att utpressa och att begå bedrägerier. Man gör detta hänsynslöst och utan konsekvenstänk, utan tanke på de skador som drabbar offren. Och ja, absolut, de unga männen är på sitt sätt också offer.
Den organiserade brottsligheten är i sitt slag systemhotande, eftersom den alltmer tar sig in i myndigheter och organisationer samt i positioner kopplade till välfärden. Vi ser hur kriminella strukturerar sig med en stark och auktoritär topp som sedan utnyttjar yngre förmågor för att styra sin marknad och för att kontrollera sitt territorium.
Det här är, herr talman, en form av kriminalitet som vi tidigare inte har varit med om. När kriminaliteten ändras måste även de brottsbekämpande myndigheternas arbetssätt ändras. Hur ofta hör vi inte poliser sucka och säga att de kriminella alltid ligger steget före, och de gör det på grund av att polisens händer är bakbundna av gammal och förlegad lagstiftning.
Det är här vi politiker kommer in i bilden, vi här i riksdagen, vi som faktiskt sitter på makten att ge de brottsbekämpande myndigheterna de verktyg de behöver och de lagar som behövs för att de ska följa med när kriminaliteten utvecklas och på så sätt bekämpa den. Så har det inte riktigt varit under åren. Man har, oavsett vem som har suttit vid makten, mer tittat på, inte riktigt förstått, varit naiv - ett slitet och klyschigt ord i sammanhanget. Numera har vi en regering som är lite mer på tårna, som lyssnar på vad polis, tull, åklagare och andra myndigheter behöver för att vara effektiva och i fas för att bekämpa den nya brottsligheten.
Men delar av brottsligheten, den som är kopplad till den organiserade brottsligheten i Sverige, är gränsöverskridande. Vi ser hur narkotikan utanför EU kommer in i EU via europeiska hamnar. Så är det även här i Sverige i de svenska hamnarna. Det handlar om över en miljon containrar varje år där bara en bråkdel kontrolleras. Anledningen till att inte fler kontrolleras är brist på resurser i fråga om personal och material.
Och nu ska jag i dessa valtider slå ett slag för EU. Det är just i sådana här situationer och sammanhang som EU-samarbetet är som bäst, det vill säga när medlemsländerna samarbetar, när de olika brottsbekämpande myndigheterna i de olika medlemsstaterna pratar med varandra och i samförstånd koordinerar insatser. Utan ett EU hade det inte fungerat lika bra. Att ett litet land som Sverige skulle stå utanför ett sådant samarbete förstår vi alla numera är dåligt.
Brott som sker i Sverige kan ibland kopplas till utövare i andra länder. Vi ser i dag hur de olika kriminella nätverkens ledare sitter utomlands och styr verksamheten, och de utnyttjar de unga män här i Sverige som jag nämnde tidigare. Då måste de brottsbekämpande myndigheterna i Sverige också jobba gränsöverskridande och kunna agera i andra EU-länder. Vi liberaler vill därför stärka det brottsbekämpande arbetet inom EU och göra det mer effektivt och mer operativt. Och det är något vi kommer att driva hårt i EU-parlamentet framöver.
Att tullens arbete med att bekämpa smuggling av narkotika och vapen i hamnarna har varit eftersatt har vi hört förut, och vi har pratat om det förut. Vi vet också att regeringen även i den här frågan satsar på tullen, och det är bra. Det är för övrigt något vi liberaler har velat i många år, och det här har vi också pratat om tidigare.
Men det kostar pengar att förhindra att narkotika smugglas in via hamnar. Inte minst kostar det att ha en effektiv och fungerande kontroll, till exempel med hjälp av mobila skannrar. Tullen uppger själv att man behöver fler skannrar för att kunna göra fler kontroller. När det nu görs stora beslag av tullen i våra svenska hamnar är det uppenbart att de kriminella ser Sveriges hamnar som platser där narkotikan i dag lätt kan föras in. Den bilden måste vi ändra på.
Den färdplan som EU nu tar fram vill att alla hamnar i EU ska rustas upp och förses med bra och effektiv utrustning, vilket till exempel kan vara skannrar. Att EU nu gemensamt vill göra en satsning på att försvåra smuggling av narkotika är bra, och det är bra att Sverige är med på den resan.
Jag tänker inte stå här och upprepa vad som har sagts tidigare och prata om alla de 17 punkter som färdplanen tar upp. Det har andra här i salen gjort bra. Jag kan bara konstatera att vi alla över partigränserna är överens om och positivt inställda till färdplanen. Det är också bra.
Jag kan också konstatera att jag är nöjd med att man från EU tar frågan om organiserad brottslighet på allvar och att man nu vill satsa rejält på att bekämpa den.
Anf. 106 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Ledamoten Martin Melin lyfter upp de åtgärder vi kan vidta på den rättsliga arenan och framför allt behovet av sådana ingripanden. Jag kan i stort instämma i detta. Vi måste förstås angripa och lagföra de brott som begås.
Men ännu viktigare är att vi markerar och arbetar effektivt med förebyggande verksamheter. Där nämnde ledamoten ingenting. Kan jag hoppas på en komplettering?
Anf. 107 Martin Melin (L)
Herr talman! Jag kan göra ledamoten Nordborg glad genom att säga följande.
Nej, jag tog inte upp den frågan. Det var mycket jag inte tog upp, utan jag försökte hålla mig till de repressiva frågorna, som färdplanen tar fram.
Jag är nog en av de största förespråkarna för att det brottsförebyggande arbetet nu, när polisen har fått alla de redskap, lagar och verktyg de behöver för att jobba repressivt, är viktigast och det vi måste prata mest om. Jag sa i ett anförande i förra veckan att vi måste prata lika mycket om socialtjänsten och deras resurser som vi har pratat om polisen och deras resurser de senaste åren.
Socialtjänsten i dag har en enormt viktig uppgift när det kommer till att ta hand om det brottsförebyggande arbetet. Polisen kan inte finnas överallt, men socialtjänsten och deras medarbetare, fältassistenter och så vidare, är där ungdomarna är, de ungdomar som ännu inte har fångats upp av de kriminella nätverken. Det är deras uppgift och roll att se till att så inte heller sker. Det arbetet pågår i dag ute i landet. Jag var i Norrköping i måndags och träffade representanter för socialtjänsten där, och jag fick ta del av det enormt fina arbete de gör där med ett program som innebär ett samarbete mellan polis, socialtjänst och skola. Man jobbar praktiskt med att fånga upp ungdomar så att de inte ska hamna i fel miljö.
Jag kan lugna ledamoten med att jag är en stark företrädare för att vi måste prata mycket mer om det brottsförebyggande arbetet, och det måste läggas mycket mer resurser på det brottsförebyggande arbetet.
Anf. 108 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Jag tackar för svaret, som framfördes med engagemang. Det gläder mig.
När vi nu står inför ett val till Europaparlamentet är det extremt viktigt att vi markerar både det brottsförebyggande arbetet och det repressiva arbetet. Vi ska få båda att fungera på ett så effektivt sätt som det bara är möjligt.
Där tycker jag att det brister i den nuvarande regeringens arbete. Man har ett för ensidigt fokus. Jag ser fram emot att se andra tecken.
Jag är mycket väl medveten om att både socialtjänsten och skolan, från förskola och uppåt, har många spännande verksamheter på gång som är tänkta att kunna kupera den oroande utvecklingen med nyrekrytering. Det räcker ju inte att vi sätter vissa bakom lås och bom om det kommer många fler som blir aktiva på den kriminella arenan och som ödelägger fler liv, både för dem som är aktiva och för dem som då löper risk att bli utsatta för ytterligare våld.
Anf. 109 Martin Melin (L)
Herr talman! Ledamoten och jag är helt överens om att det brottsförebyggande arbetet är viktigt och att det är framtiden. Jag vill nästan sticka ut hakan och säga att lösningen för att stoppa våldsvågen som vi sett de senaste åren är det brottsförebyggande arbetet.
Därför måste vi prata mer om socialtjänsten, vad den kan göra och vad den behöver för att kunna göra detta.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:114 Onsdagen den 15 majProtokoll 2023/24:114
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfrågan Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 19 0 0 5 V 0 21 0 3 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 14 0 0 2 - 2 0 0 0 Totalt 282 21 0 46