Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s strategi för Östersjöområdet

Utlåtande 2009/10:UU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 oktober 2009

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

PDF
EU:s strategi för Östersjöområdet(pdf, 395 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Utlåtande 2009/10:5 EU:s strategi för Östersjöområdet

Beslut

EU:s strategi för Östersjöområdet (UU5)

Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen med förslag till EU:s strategi för Östersjöområdet. Strategin syftar till att fördjupa samarbetet runt Östersjön för att ta vara på den gemensamma lagstiftningen och existerande finansiella instrument för att Östersjöregionen ska utvecklas till en hållbar region miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Utskottet välkomnar kommissionens förslag och riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till hanlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-10-13
Justering: 2009-10-13
Trycklov: 2009-10-13
Trycklov till Gotab och webb: 2009-10-14
Trycklov: 2009-10-14
Reservationer: 1
Utlåtande 2009/10:UU5

Alla beredningar i utskottet

2009-10-13

EU:s strategi för Östersjöområdet (UU5)

Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen med förslag till EU:s strategi för Östersjöområdet. Strategin syftar till att fördjupa samarbetet runt Östersjön för att ta vara på den gemensamma lagstiftningen och existerande finansiella instrument för att Östersjöregionen ska utvecklas till en hållbar region miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Utskottet välkomnar kommissionens förslag och föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-10-21
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:UU5, EU:s strategi för Östersjöområdet

Debatt om förslag 2009/10:UU5

Webb-tv: EU:s strategi för Östersjöområdet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kerstin Engle (S)
Anf. 147 Kerstin Engle (S)
Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation. Varav hjärtat är fullt talar munnen, brukar man säga. I dag ska vi återigen tala om vårt hjärtebarn Östersjön i denna kammare. I många stycken är vi överens om att det finns mycket att göra för Östersjöns miljö och för regionen som tillväxtområde. Många är engagerade i Östersjösamarbetet här liksom i Nordiska rådet där man nu arbetar med ett ökat samarbete kring Östersjön. Den strategi som nu har utarbetats av Europeiska kommissionen har fyra övergripande mål: hållbar miljö, ökad tillväxt, ökad tillgänglighet och ökad säkerhet. Europeiska rådet har framhållit att miljön ska inta en särställning, vilket naturligtvis är mycket tillfredsställande med tanke på långsiktighet och framtida generationers välstånd. Miljön är grundläggande för att de övergripande målen ska kunna utvecklas. Herr talman! Under det socialdemokratiska regeringsinnehavet utvecklades Östersjösamarbetet kraftigt. Vi vill gå vidare och befästa Östersjön som ett fredligt område. Trygga länder har i regel välmående och trygga grannar. Vår säkerhet har stärkts av att de flesta länderna runt Östersjön är demokratiska och att det ekonomiska och ömsesidiga beroendet har ökat i takt med den starkt ökade handeln. Östersjöområdets säkerhet har också stärkts i samband med att dessa länder har fått sina säkerhetspolitiska önskemål tillgodosedda. Vad som fortfarande återstår är att stimulera ett positivt ryskt deltagande i det regionala säkerhetsskapande samarbetet. Vi socialdemokrater ser i huvudsak positivt på den framlagda strategin. Till viss del är strategin en sammanställning av åtgärder som redan har planerats inom EU, och allt är inte nya förslag. Det är naturligtvis positivt att man samlar de planerade åtgärderna i en gemensam strategi. Men vi höjer ett varningens finger för att strategin kan bli en pappersprodukt utan reella finansiella möjligheter att stärka Östersjöområdet. Baltikums djupa ekonomiska kris är mycket oroande och hotar Lettlands, Estlands och Litauens instabila regeringar. Detta gör strategin angelägen att genomföra så att inte vissa av medlemsstaterna halkar efter i utvecklingen. Genom ett ökat samarbete och bättre samverkan kan staterna stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd. Länderna runt Östersjön har en samlad befolkning på drygt 100 miljoner. Inte minst för Sverige ger detta stora möjligheter att öka handelsutbytet, vilket i förlängningen leder till större ekonomisk tillväxt och fler jobb. Regionen har stora möjligheter att utvecklas, och Norden, som i många avseenden är en global vinnarregion, kan vara en inspiration för hela Östersjöområdet att utvecklas till en framgångsrik region i Europa. I EU ses strategin också som en föregångare för andra regioner, till exempel Svartahavsområdet. Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar både Sverige och våra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som också tar hänsyn till människor och miljö. Vi tjänar alla på att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi som tar hänsyn till miljön. För det behövs samarbete och politik men också gemensamma regleringar på EU-nivå. Handeln med Baltikum kommer att öka, och vi vill närma oss våra grannländer på andra sidan Östersjön ännu mer. I högtidstalen brukar det från regeringen heta att Östersjösamarbetet är prioriterat. I praktisk handling har det dock inneburit beslut om nedläggning av generalkonsulaten i Kaliningrad, Gdansk och Hamburg. De är alla svenska utlandsrepresentationer runt södra Östersjön. Att stänga ett konsulat som det kostade både möda och pengar att få till stånd måste ses som ett mycket ogenomtänkt handlande. I en region präglad av såväl stor tillväxtpotential som miljöproblem som vi måste lösa gemensamt finns det bättre åtgärder än minskad svensk representation. Det riskerar också att slå sönder alla de väletablerade och viktiga relationer som svenska kommuner, företag och organisationer har byggt upp. Herr talman! Gazprom är majoritetsägare i det bolag där man tillsammans med tyska Eon projekterar för en gasledning på Östersjöns botten. Ledningen är tänkt att gå genom en stor del av Sveriges ekonomiska zon. De miljömässiga invändningarna är starka. Östersjön är klassat som ett särskilt känsligt havsområde. På botten finns giftiga tungmetaller och tiotusentals gamla minor, kemiska stridsmedel och ammunition sedan andra världskriget. Vid ett bygge måste de flyttas eller förstöras med alla de risker som det innebär för miljön och fisket. En gasledning med en tänkt förgrening till Sverige riskerar också att slå undan benen för satsningar på bioenergi. Socialdemokraterna har sagt nej till gasledningen på Östersjöns botten. Men den borgerliga regeringen har hittills försökt ducka i frågan. Men remisstiderna löper ut, och det närmar sig beslut då regeringen måste bekänna färg. Sverige har möjlighet att säga nej och bör göra det. Hur positivt det än är med kommissionens strategi för Östersjön är det trots allt ett arbete som ska göras ute i verkligheten. Hur får vi medborgarna med oss? Sannolikt skulle de flesta uttrycka sig positivt över strategin om de fick frågan, men att involvera så många som möjligt i förverkligandet måste också få hög prioritet. Som ett gott exempel kan nämnas det marina centrum som nu skapas i min valkrets i Simrishamns kommun. Kommunen har bara 20 000 invånare men ett strategiskt läge i Östersjön med närhet till internationella transportförbindelser, universitet och högteknologiska företag. Här skapas nu en mötesplats med fokus på havsmiljöfrågor i dialog mellan olika aktörer. Marint centrum sprider forskningsresultat på havsmiljöområdet. Här skapas också kreativa miljöer för företag och entreprenörer med ambition att vara en motor för tillväxt och ökad sysselsättning som ökar kunskapen och värnar miljön. Med andra ord är det ett gott exempel på hur kommissionens strategi kan omsättas i engagemang och konkret handling. Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag framhålla det positiva med strategin men instämma i yttrandet från regionkommittén som understryker behovet av att strategin måste involveras i lokala och regionala myndigheter och ges ett tydligt medborgarperspektiv. Vidare måste strategin inkludera Ryssland och Norge och även andra stater som tillhör Östersjöns avrinningsområde samt integreras med den nordliga dimensionen för att kunna bli framgångsrik. Vidare är det också viktigt att EU:s olika regelverk och strategier är samstämmiga och inte motverkar varandra. Strategin öppnar möjligheter för integration av politikområden som i dag inte hänger ihop. I strategin kan jag till exempel tycka att fisket och jordbruket har fått för lite utrymme. Fiskekvoterna som är så betydelsefulla för miljön men även för ekonomin finns inte nämnda. Både fisket och jordbruket är subventionerade näringar, och därtill kommer de regionala stöden. Här finns motverkande effekter som missgynnar den långsiktiga ekonomiska och ekologiska utvecklingen. Men vi socialdemokrater välkomnar strategin som öppnar möjligheter att på sikt lösa de utmaningar som finns och ge en inledning till en ännu bättre Östersjöregion och ett ännu bättre EU.
Hans Linde (V)
Anf. 148 Hans Linde (V)
Herr talman! Vi har nu att debattera utrikesutskottets utlåtande med anledning av kommissionens meddelande om EU:s strategi för Östersjöområdet. Inledningsvis vill jag säga att jag instämmer i stora delar av föregående talares anförande. I strategin sätts fyra övergripande mål upp. Det första målet är att skapa en hållbar miljö i Östersjön. Det är inte ett litet mål man sätter upp, för om inte radikala steg tas, om en radikal förändring inte sker, kommer Östersjön att vara ett hav så nära döden som ett hav kan vara. Det beror främst på utsläppen av fosfor och kväve från jordbruket men också på utsläppen från trafiken - både på land och till sjöss. Stora delar av Östersjöns botten är redan döda på grund av övergödning. De mål som satts upp är positiva. Men precis som Kerstin Engle uttryckte är vi i oppositionen oroade över den överhängande risken att detta bara blir en pappersprodukt. Till exempel riskerar Sverige att missa de föreslagna målen beträffande övergödning eftersom de av regeringen föreslagna åtgärderna enligt Naturvårdsverket inte kommer räcka för att nå utsläppsmålen för fosfor och kväve. Till utlåtandet finns fogat en reservation som en enig opposition står bakom. Jag yrkar bifall till denna reservation. I reservationen lyfter vi fram frågan om gasledningen mellan Ryssland och Tyskland. När utrikesutskottet nu fått möjlighet att yttra sig över EU:s Östersjöstrategi - en strategi där det övergripande målet, som sagt, är att skapa en hållbar miljö - tycker vi att det är märkligt att majoriteten uttryckligen väljer att inte behandla frågan om gasledningen. Frågan om gasledningen mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön är en ödesfråga för Östersjön som vi älskar så mycket men som vi behandlar så illa. I denna mycket sårbara miljö planeras det nu för att dra en gasledning genom två dumpningsområden för kemiska stridsmedel i södra Östersjön, vilket riskerar att leda till frisättning och spridning av föroreningar som självklart kommer att negativt påverka känsliga djur- och växtmiljöer. Samtidigt vet vi att det tar 30 år för Östersjöns vatten att bytas ut. Vi kommer med andra ord att få leva med dagens utsläpp under en mycket lång tid framöver. Den sträckning som föreslagits av Nord Stream går dessutom relativt nära både Hoburgsbanken och Norra Midsjöbankarna som är Natura 2000-områden enligt EU:s fågel- och habitatdirektiv. I de aktuella områdena övervintrar över en miljon alfåglar - drygt en fjärdedel av den samlade europeiska populationen. Det innebär att Sverige har ett särskilt ansvar för arten enligt EU:s fågeldirektiv. Färska studier visar redan på en kraftigt negativ trend för alfågel i Östersjöområdet. Ett flertal andra fågelarter uppvisar motsvarande negativa populationsutveckling. Herr talman! Över hundra miljoner människor lever i dag i Östersjöregionen. Vi är alla mer eller mindre beroende av detta hav. Vi bor längs dess stränder. Vi transporterar oss själva och våra varor över det. Vi badar i dess vatten. Vi äter fisk från det. Den fråga som vi i dag måste ställa oss är om vi har råd att ta den risk som gasledningen innebär. Vänsterpartiets svar är glasklart. Vi säger nej till gasledningen mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön. Vi ser med stor oro på gasledningsprojektet som inte bara utgör ett hot mot ett redan mycket sårbart Östersjön. Om Sverige skulle ansluta sig till gasledningen skulle vi därmed också låsa in oss i en icke förnybar energikälla, något som skulle resultera i omfattande koldioxidutsläpp under decennier framöver - detta i en tid då vi behöver ställa om och gå över till förnybara energikällor. Frågan om gasledningen är brännande aktuell just i dag eftersom Danmark i går formellt sade ja till gasledningen. Nu ligger bollen hos Sverige och Finland som har kvar att ta ställning till gasledningsprojektet. Nu är det hög tid för oss att sätta ned foten. Nu är det hög tid för oss att lämna besked både till Sveriges befolkning och till alla de miljoner människor som lever runt Östersjön. Från oppositionen är beskedet i dag glasklart. Gemensamt säger vi nej till gasledningen genom Östersjön. Nu är alliansens företrädare svaret skyldiga. Jag ser fram emot att i de kommande inläggen här få höra vilka besked de borgerliga företrädarna kommer att ge till Sveriges folk i denna helt avgörande fråga för det hav som vi älskar så mycket men som vi behandlar så illa.
Max Andersson (Mp)
Anf. 149 Max Andersson (Mp)
Herr talman! Det vi nu debatterar är riksdagens reaktion på kommissionens meddelande om den nya Östersjöstrategin. Inför varje ordförandeskap inom EU vill det land som ska vara ordförandeland se till att säkra några goda framgångar. Alla länder har den ambitionen, och alla länder tycker att det är rimligt att hjälpa sina kolleger runt mötesborden i ministerrådet i Bryssel med att förverkliga den ambitionen, om så är möjligt. Det är därför inte underligt att det när man planerar EU:s dagordning läggs in punkter där det inte är alltför svårt för en kompetent regering att uppnå en behaglig triumf. Jag tror att frågan om Östersjöstrategin är just en sådan punkt. Jag hoppas att det går planenligt - att den här Östersjöstrategin blir den framgång för det svenska ordförandeskapet som Östersjön behöver. Det finns mycket gott i kommissionens meddelande, och jag önskar regeringen all lycka med att göra det bästa av förslaget under den tid som återstår till mötet i oktober då detta förhoppningsvis antas. Men jag kan inte bara jubla. Miljöpartiet har tillsammans med de två andra partierna i en enig opposition skrivit en reservation framför allt angående gasledningen. Mycket klokt har sagts om gasledningen här i dag, så jag nöjer mig med att yrka bifall till reservationen. Jag ska alltså inte orda så mycket mer om den utöver att jag säger att jag instämmer i Hans Lindes inlägg. Det finns dock andra saker som förtjänar att tas upp när det gäller Östersjöstrategin. Ursprungligen skulle det i första hand ha varit en miljöstrategi. En sådan behövs verkligen, för Östersjön är ett av världens mest unika och också känsligaste innanhav - detta brackvattenhav som genom årtusendena aldrig riktigt har kunnat bestämma sig för om det ska vara ett hav eller om det ska vara en sjö och för vilken salthalt det ska vara, detta hav vars vatten i genomsnitt byts ut bara en gång vart 30:e år och som därför är så känsligt för föroreningar, detta hav som har en särskild plats i så många svenskars hjärtan. Jag kan bara tala för mig själv. Det var i Östersjön som jag lärde mig simma, och det var på Östersjöns frusna vatten som jag på 1980-talet lärde mig åka skridsko. Vi är miljoner svenskar som känner särskilt just för Östersjön som är vårt hav. Men Östersjön är inte bara vårt hav utan också våra grannars hav. Östersjön är inte bara en gräns som skiljer länder åt utan också ett band som förenar länder. Därför är det bra att man i den här Östersjöstrategin även tar upp vikten av samarbete mellan länder, vikten av att använda resurser på ett klokt sätt och vikten av att samverka så att resurserna kan användas på bästa sätt. Det är ändå lite synd att det som i första hand borde ha varit en miljöstrategi nu har breddats så att man knappt ser att det ursprungligen var en miljöstrategi. Det är nu fyra huvudsakliga mål. Förutom att förbättra miljön ska man öka välståndet, göra regionen mer tillgänglig och attraktiv samt öka tryggheten och säkerheten. Det är många mål och många åtgärder. Det också väldigt lite pengar som anslås. Förhoppningen är att man ska kunna uppnå stora förbättringar och goda resultat inom ramen för tillgängliga resurser genom att samordna dem bättre. Det är lovvärt, men man kanske skulle ha satsat lite mer. Det är värt att fundera på. En sak till som behöver tas upp är om regeringens lovvärda ambitioner för Östersjöns miljö och de lovvärda ambitionerna på EU-nivå även motsvaras av den politik som förs här hemma i Sverige. Östersjön är hotad av övergödning och av gasledningen. Regeringen har dock varit synnerligen mild vad gäller frågan om gasledningen och det hot den utgör mot den känsliga miljön, och när det gäller övergödningen har regeringen nyligen föreslagit ett slopande av skatten på handelsgödsel. Naturskyddsföreningen har kritiserat förslaget i synnerligen skarpa ordalag och sagt att det undergräver trovärdigheten för politiken. Att övergödningen är ett hot mot Östersjön är sant, och det håller utskottet med om. Man kommer att försöka vidta åtgärder på EU-nivå för att motverka den. Men det räcker inte att vidta åtgärder på EU-nivå, utan man måste också vidta åtgärder i Sverige. Herr talman! På det stora hela är detta ett bra förslag. Jag yrkar bifall till reservationen och hoppas att regeringens politik kommer att bli ännu bättre i framtiden.
Gustav Blix (M)
Anf. 150 Gustav Blix (M)
Herr talman! Jag är född 1974. Om vi ser tillbaka på de 35 år som har gått i mitt liv ser vi att det har skett en enastående förändring av vår del av världen. 14 år gammal åkte jag för första gången över till den östra och centrala delen av Europa. Jag åkte med ett gäng basketungdomar i färja från Trelleborg till Rostock. Detta var 1988, och vi väcktes tidigt på morgonen av något som var som en skräckfilm fast med Tintin-stuk. De borduriska vakter och poliser som jag endast hade läst om i serieböckerna fanns nämligen på riktigt. Schäferhundarna var stora, och de sniffade intensivt igenom alla bussar, bilar och lastbilar som passerade Rostock på jakt efter idéer på väg in eller människor på väg ut. 15 år gammal grät jag när muren föll. Vi var många som grät den kvällen. Tyvärr gjorde inte alla det av riktigt samma anledning. Vi har haft en väldigt stark utställning här i riksdagen om den polska resan från diktatur, förtryck och kommunism till frihet, demokrati och en bättre framtid. I dag är vi 100 miljoner människor som bor i den här regionen, och vi lever i nio olika länder runt Östersjön. Åtta av de länderna är medlemmar i den europeiska unionen. Förutom Sverige är det också de fria staterna Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark och Tyskland - ett återförenat Tyskland med demokrati och frihet. Det nionde landet är tyvärr det alltmer auktoritära Ryssland. Där har utvecklingen av mänskliga rättigheter dessvärre gått tillbaka under senare år, och det finns all anledning för oss att återkomma i denna viktiga fråga i andra ärenden. Låt oss dock just nu fokusera på det viktiga arbete som görs för att samla EU:s länder - och även Ryssland om de vill vara med i samarbetet, men framför allt EU:s eget arbete på fyra viktiga teman för att utveckla Östersjöregionen. Det handlar om miljö, ekonomisk utveckling mot välstånd, att bygga en attraktiv region och att bygga trygghet och säkerhet i vår del av världen. Både i rapporten och i det utlåtande vi i dag debatterar lyfts miljön fram som en särskilt viktig fråga. Att vi runt Östersjön ska möta de utmaningar som finns i form av övergödning och utfiskning är en särskilt stor och viktig fråga, och det är en fråga vi måste lösa tillsammans. Vi måste också tillsammans ta steget för att främja den ekonomiska utvecklingen. Här tror jag att ett särskilt viktigt steg är att förbättra transporterna, inte minst på den östra sidan av Östersjön. Om man till exempel jämför restiden vad gäller tåg på den västra och den östra sidan av Östersjön ser man att skillnaderna är häpnadsväckande. Om du ska åka tåg från Tallinn till Warszawa tar det sannolikt över 30 timmar. Den tågresan är inte längre än resan på 10 timmar mellan Sundsvall och Malmö i Sverige, eller för den delen mellan Amsterdam och Genève i Europa. Här har vi jättemycket att göra, och vi ska inte underskatta vilka fantastiska effekter vi kommer att få när detta väl är på plats. Det handlar om de transeuropeiska nätverken, och inom detta område finns också ett viktigt energisamarbete som vi nu på olika sätt arbetar för att få till stånd. Vi ska bygga gemensamma, säkra och trygga energiförbindelser som gör att vi alla har tillgång till trygg, säker och förhoppningsvis också mer miljövänlig energi i framtiden. Här kan vi särskilt lyfta fram det projekt vi i Sverige under många år har drivit i bred enighet, nämligen att bygga en elkabel över Östersjön till våra grannar i Baltikum för att trygga deras elförsörjning. Den kan förhoppningsvis vara på plats redan om ett par år. Ett ännu tydligare exempel på att allt flyter ihop och att det inte, som Max Andersson tog upp tidigare, finns något motsatsförhållande som gör att man antingen kan prata bara om miljö eller bara om annat är Ignalinaavvecklingen. Polenkabeln är nämligen en viktig del i att kunna avveckla det kärnkraftverk av Tjernobyltyp som fortfarande står i Ignalina. Då handlar det inte bara om miljö utan också om trygghet och säkerhet för människorna i den delen av världen. Just på säkerhetsområdet tror jag att vi kommer att kunna göra mycket inte bara i samarbetet för sjösäkerheten i Östersjön utan också i kampen mot den internationella brottsligheten. Totalt handlar det om fyra teman, femton prioriterade områden och ett åttiotal flaggskeppsprojekt. Men det handlar inte om några nya pengar, utan vi ska använda de väsentliga resurser som kommer från EU till detta område på ett bättre och effektivare sätt. Östersjön går nu före. Det är mycket tack vare ett arbete som vi i Sverige har bedrivit på alla sidor om de olika partierna, i Sveriges riksdag, i Europaparlamentet och även via regeringen genom olika konstellationer i rådet. Östersjön går före. Det är bra. Förhoppningsvis är detta ett första steg som också andra regioner i Europa kan följa efter. Det kan vara Donau, Alperna eller Svarta havet. Det är upp till dem nu, och det är också upp till oss att engagera oss i det arbete som sker där. I detta ärende har vi fått en motivreservation. Vi är överens om det mesta, men det finns en sak som oppositionen försöker lyfta fram. Det är det projekt som bolaget Nord Stream har att bygga en gasledning mellan Ryssland och Tyskland. Det är oerhört oseriöst att ta upp ett sådant ämne i ett ärende som inte handlar om detta. Det här ärendet handlar om Östersjöutvecklingen inom ramen för EU-samarbetet. Vad vi till skillnad från den oseriösa oppositionen gör är en oerhört seriös och rigorös miljöprövning i enlighet med internationell rätt och de lagar vi har att följa i Sverige. Jag tror att det är det enda rätta sättet att hantera frågan nu, i stället för att som oppositionen försöka plocka billiga inrikespolitiska poäng genom att hänga på saker på ärenden där de inte hör hemma. Detta är ett viktigt ärende som handlar om hur vi kan bygga en ren, säker, fredlig, attraktiv och välmående Östersjöregion. Det är en väldigt spännande tid som nu ligger framför oss. Det har gått lång tid sedan Europa befriades - det har gått 20 år i dag, och det ska vi uppmärksamma på olika sätt. Det är en stor förändring som har skett i denna del av världen under mitt liv. Jag har själv en tvåårig son hemma. Vi lägger nu grunden för att han och hans jämnåriga ska ha helt andra möjligheter i framtiden än vad vi hade när vi var små. Det är en fantastisk tid som ligger framför oss, men vi ska också komma ihåg att det med den här strategin faktiskt är så att arbetet bara har börjat.
Birgitta Ohlsson (Fp)
Anf. 151 Birgitta Ohlsson (Fp)
Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i utlåtandet i dess helhet. Förutom jag själv kommer Anita Brodén att gå upp i denna debatt, och hon kommer primärt att tala om aspekter kring Östersjön vad gäller klimat, miljö och vatten bland annat. Jag ska fokusera lite mer på organiserad brottslighet bland annat. När fyra nya Östersjöländer blev EU-medlemmar i och med den senaste utvidgningen innebar det att 100 miljoner människor lever och verkar i Östersjöregionen. Det är en väldigt spännande och dynamisk region vad gäller både tillväxt och miljö och att kunna samarbeta i kampen mot inte minst organiserad brottslighet. Före det första världskriget kunde resenärer ta sig från Paris till Sankt Petersburg utan pass. Denna fria rörlighet gick i graven när krigets skyttegravar grävdes i Europa. Europeiska unionen vill nu återinföra den fria rörlighet som en gång fanns på vår kontinent, men det förutsätter att vi kan bekämpa den kriminalitet som utnyttjar den fria rörligheten. EU:s polisbyrå Europol varnar för att den organiserade brottsligheten i Europa ökar för tillfället. Den organiserade Östersjöbrottsligheten, som jag tänkte lyfta upp här, handlar primärt om smuggling av vapen, narkotika och cigaretter, bilstölder och framför allt människohandel. Då Estland, Lettland, Litauen och Polen anslöt sig till EU 2004 blev Östersjön hela unionens innanhav. I väntan på ett europeiskt FBI, som vi i Folkpartiet har föreslagit under flera års tid, hoppas vi att Östersjöstrategin kan medverka till ett närmare samarbete mot den organiserade brottsligheten. Det finns många skäl att frukta att människohandeln ökar i den ekonomiska krisens svallvågor. Samverkan kring brottsbekämpning vad gäller slavhandel bör därför bli ett centralt område i Östersjöstrategin men också i EU:s östliga partnerskap, där bland annat Moldavien, Vitryssland och Ukraina ingår. De flesta som utsätts för människohandel för sexuella syften är myndiga kvinnor, men det förekommer också handel med barn. Enligt en kartläggning genomförd av Östersjöstaternas råd uppmärksammas varje år 150 barn i regionen som misstänkta offer för människohandel. De flesta offer kommer från Östeuropa, framför allt Ryssland, Estland och Polen. Människohandeln kan här kopplas även till annan brottslighet. Offer för människohandel som förs till Sverige utnyttjas bland annat som kurirer för narkotika och kapitalvaror. Rikskriminalen lämnar varje år en lägesrapport till regeringen om människohandeln i Sverige. I dag går det inte att uppskatta hur många som är offer för människohandel i Sverige, men det är fråga om hundratals personer. Ett bättre polissamarbete kring Östersjön skulle kunna påverka väldigt mycket på denna front. Enligt Brå är Sverige i huvudsak en marknad för försäljning av narkotika. Det innebär att i stort sett all narkotika som konsumeras i landet är producerad och insmugglad i Sverige ofta via Östersjöområdet. För Sveriges del är ett närmare samarbete med våra grannstater för att bekämpa brottsligheten kring Östersjön av stor betydelse i kampen mot införsel av narkotika i vårt land. Det menar senast en ganska färsk forskningsrapport, från februari detta år, Countering Narcotics Smuggling in Europe's Eastern Neighborhood, från Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, ISDP. Rapporten visar att det i hela regionen råder en brist på samordning och gemensamma insatser av ländernas brottsbekämpande myndigheter. För narkotikasmugglingen finns två områden som utmärker sig, och det är Baltikum och Östersjön samt länderna runt Svarta havet. Dessa länder knyts samman av Ukraina och Polen. Det är mest amfetaminpreparat som framställs, men genom Polen smugglas även heroin till Västeuropa. Ukraina blir också ett allt viktigare transitland för smuggling men också produktion av illegala droger. Här hoppas vi från Folkpartiets sida att Östersjöstrategin kan motverka denna smutsiga handel och därmed stärka polissamarbetet i Östersjöregionen och i denna del av Europeiska unionen.
Sinikka Bohlin (S)
Anf. 152 Sinikka Bohlin (S)
Herr talman! Nordiska rådet utnyttjade tillfället att lämna synpunkter på Europeiska kommissionens öppna samråd om EU:s Östersjöstrategi. Vi valde i det skedet att inte beröra detaljerna i den föreslagna strategin. Däremot ville rådet lyfta fram ett antal övergripande och politiskt principiella synpunkter som vi ansåg bör beaktas i den fortsatta beredningen av Östersjöstrategin. Den parlamentariska Östersjökonferensen i september i år i Danmark följde upp i stort sett alla dessa frågor. Det finns ett stort antal organisationer och aktiviteter inom vår Östersjöregion. Det är mellan regeringar, mellan parlamenten, mellan regionerna och också väldigt många NGO:er som finns här. Det positiva med denna mångfald är att den visar på brett engagemang på alla nivåer. Det negativa är att den medför risk för överlappning och slöseri med resurser. Alla behöver inte göra allting. Vad som behövs, enligt vår uppfattning, är enhetlighet och målinriktad politisk ledning för att driva frågor som berör Östersjöregionen, till exempel inom Östersjöstaternas råd. Ett sådant samarbetsforum skulle säkert bidra till en större genomslagskraft för olika insatser, göra Östersjöfrågorna synligare i ett bredare europeiskt och till och med globalt perspektiv genom att bygga nätverk, inte institutioner. Östersjöstrategin bör enligt vår mening samordnas med den nordliga dimensionen, som utgör ett gemensamt övergripande ramverk för ömsesidigt och jämbördigt samarbete mellan EU, Ryssland, Island och Norge. Vikten av att engagera Ryssland på alla nivåer bör beaktas seriöst. Östersjöstrategin och den nordliga dimensionen - liksom den planerade EU-strategin för Arktis som vi har diskuterat i dag - bör ses som komplementära strategier som förstärker varandra. Herr talman! EU:s Östersjöstrategi och alla länder bör erkänna och stödja implementeringen av Helcoms, Helsingforskommitténs, handlingsplan för Östersjön som ett centralt instrument för att återställa en god ekologisk balans i Östersjön till 2021. Planens struktur med nåbara mål, mätbara resultat och avtalade tidtabeller gör det möjligt att följa upp dess genomförande på ett bra sätt. Alla parlament och regeringar runt Östersjön måste ta sitt ansvar genom utveckling av nationella handlingsprogram som kan behandlas av Helcoms ministermöte 2010. Östersjöstrategin bör även, som många andra har sagt här, bidra till att förstärka det regionala energisamarbetet runt Östersjön. En integrerad och optimerad regional syn på energifrågorna i Östersjöområdet bör främjas, naturligtvis med beaktande av att regionens länder har olika lösningar för sin energitillförsel. Vi har långt och internationellt erkänt kunnande inom miljöforskning, och denna tillgång kan mångdubblas genom ökat samarbete, exempelvis teknologiöverföring, forskning och utveckling samt yrkesutbildning - det borde främjas för att utveckla förnybar energi, energieffektivitet och energibesparing inom alla sektorer i Östersjöregionen. Målet med Östersjöstrategin måste vara att utveckla vårt gemensamma hav till en föregångsmodell i Europa, inom ett övergripande ramverk av hållbar utveckling, miljö, fysisk havsplanering och säkerhet till havs. Alla fartyg som trafikerar Östersjön måste uppfylla samma höga säkerhets- och miljöstandarder, oavsett flagg, med tanke på bland annat det snabbt ökande antalet oljetransporter på Östersjön och de hårda vinterförhållandena speciellt i de norra delarna av Östersjön. Herr talman! Östersjöstrategin kan också bidra till att utveckla regionen till en integrerad arbetsmarknad genom att främja och underlätta mobiliteten i regionen. Rättvisa, tydliga och tillgängliga grundläggande regler borde införas för arbetskraftens rörlighet, företagsetablering och serviceutbud, exempelvis genom öppenhet i regler och bestämmelser i olika länder runt Östersjön. Den ekonomiska utvecklingen behöver inte orsaka obalans på arbetsmarknaden eller undergräva systemen för välfärd och social trygghet. Det är speciellt viktigt med en aktiv politik mot ungdomsarbetslösheten, till exempel genom harmonisering av yrkesutbildningsprogram och genom att stärka dialogen mellan sociala parter. Det är grunden för en positiv utveckling. Som Birgitta Ohlsson sade är Östersjöstrategin till för oss människor som bor i regionen. Vi behöver förbättra säkerheten för regionens invånare. Den organiserade brottsligheten hör till de största hoten som regionen står inför i dag. Den tar sig uttryck i människohandel, narkotikahandel och korruption. Den organiserade brottsligheten är ett grundläggande hot mot civil säkerhet och demokrati. Människohandel är i regel inte ett problem för ett enskilt land och kan inte bekämpas bara inom ett land. Därför måste kampen inbegripa länderna som offren kommer ifrån, genomfartsländerna och mottagarländerna. Det är speciellt viktigt att koordinera samarbetet mellan institutioner som bekämpar människohandel på internationell nivå. Sammanhållningen i ett samhälle är en grundförutsättning för säkerhet och trygghet. Om vissa befolkningsgrupper marginaliseras eller upplever sig förbisedda av samhället växer också risken för frustration och våldsamma motsättningar. Herr talman! Ideella organisationer och många andra är engagerade. De är erfarna och kunniga. De spelar en ovärderlig roll både som opinionsbildare och som fristående experter. Deras åsikter, varningar och råd bör hanteras mycket seriöst och utgöra en tillgång i beredningen av Östersjöstrategin. Samarbetet i Östersjöregionen har utvecklats. Det kan fungera som något av en förebild, som många andra har sagt, eller som en exportvara när det gäller parlamentarisk demokrati, god samhällsstyrning, civilsamhället, miljömedvetenhet, företagsansvar och folkligt engagemang. Det finns ingen motsättning mellan öst och väst eller mellan syd och nord. Det är förnuftigare att utgå från att alla parter vinner på att dela med sig av bästa praxis och uppmuntras av varandras resultat.
Else-Marie Lindgren (Kd)
Anf. 153 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! Vi kristdemokrater är positiva till Östersjöstrategin. Vi är glada för att utskottet välkomnar den strategi som kommissionen presenterat. Vi hoppas att arbetet ska inledas så snart som möjligt efter Europeiska rådets beslut. Kommissionens förslag om en strategi för Östersjöregionen innehåller fyra övergripande mål vilka alla förutsätter ett gemensamt och skyndsamt agerande. Dessa är att skapa en hållbar miljö, att öka tillväxt och välstånd i regionen, att öka tillgängligheten och attraktionskraften samt att förbättra säkerheten och tryggheten i området. Herr talman! Östersjön är en viktig fråga just nu under det svenska ordförandeskapet. Östersjön är ett känsligt hav med allvarliga problem. Problemen är skapade av oss. Vi är ca 100 miljoner människor runt havet. Östersjön lider av syrebrist på grund av utsläpp av kväve och fosfor. 80 000 kvadratkilometer av havsbotten är död. Olagliga oljeutsläpp och alltför intensivt fiske är också hot mot Östersjöns hälsa och måste motverkas. När Kristdemokraterna på 60-talet lyfte fram vatten- och luftföroreningar som ett problem som hotade naturen fick vi tilltalsnamnet vatten- och luftpartiet. I dag sitter vi alla i samma båt, till och med ibland i Östersjön, och nu arbetar vi allesamman för en bättre miljö, ett uttryck som inte fanns på 60-talet. Vi talar om att några inte var födda då. Jag var ganska liten, och jag tror att många av er inte var födda på 60-talet. Herr talman! Eftersom Östersjön utgör ett särskilt känsligt havsområde måste EU ställa särskilda krav på sjösäkerhet för att förebygga olyckor. Vi vet att trafiken har mångdubblats de senaste tio åren. Ca 2 000 fartyg rör sig varje dygn i Östersjön, och många av dem är lastade med farligt gods och olja. En enda olycka skulle kunna få oanade konsekvenser. Denna trafik innebär nya utmaningar för sjöövervakande myndigheter och katastrofberedskap. Vi måste ställa krav på exempelvis fartygens konstruktion och besättningens kompetens. Farleder och trafikleder ska vara utformade så att särskilt känsliga områden undviks samt att skador från oljeutsläpp blir minsta möjliga om de skulle uppstå. EU bör ge teknikbistånd till de nya medlemsländerna så att de kan uppgradera sina fartyg i sjösäkerhetshänseende. Herr talman! För några veckor sedan fick jag tillfälle att se den multimediepresentation som försvarsminister Sten Tolgfors inledde mötet med när EU:s försvarsministrar var samlade. Den handlade om sjöövervakning och samarbete i Östersjön, det som vi nu kallar Sucbas. Under försvarsministrarnas efterföljande diskussion gavs det faktiskt ett starkt politiskt stöd till det svenska initiativet. Det är min uppfattning att den gemensamma sjöövervakningen går framåt, vilket är glädjande. Men vi kan inte bara lita på det EU ska göra. Vi måste också lyckas på hemmaplan. Sveriges maritima resurser borde kunna effektiviseras mer genom samarbete. Det skulle innebära fördelar, både miljömässig, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Herr talman! Internationella konventioner och miljöprövning är det som Sverige kan åberopa när det gäller gasledningen i Östersjön. När detta gjorts kan Sverige ta ställning till gasledningens miljöpåverkan. Det är därför för tidigt att fatta beslut i frågan om att stoppa gasledningen. Var sak har sin tid och sin debatt. Herr talman! Kampen mot den alltmer sofistikerade internationella brottsligheten är en högprioriterad fråga för Kristdemokraterna på EU-nivå. Lagstiftningen måste stärkas liksom polisens, tullens och Kustbevakningens kompetens. Nationell polis, tull och rättsväsen för ofta en ojämn kamp mot kriminaliteten som alltid rört sig över nationsgränser. Om vi ska kunna ta upp kampen mot brottsligheten måste därför frågor som polis- och tullsamarbete samt straffrättsligt samarbete, visering och vissa andra civilrättsliga frågor samordnas bättre inom unionen. Ökat samarbete över gränserna är en nödvändighet, men det förutsätter också en demokratisk kontroll och en väl genomarbetad underrättelseinformation. Herr talman! Avslutningsvis vill jag citera EU-minister Cecilia Malmström som uttryckte följande på det seminarium som anordnades om EU:s Östersjöstrategi. Hon sade: Östersjöstrategin är inte bara en strategi med vackra målsättningar. Det är en metodik och ett förhållningssätt som ska leda till konkret handling med klart definierade aktörer som tar ansvar för tydliga projekt. Herr talman! Jag hoppas att detta blir verklighet. Därmed yrkar jag bifall till utlåtandet.
Göte Wahlström (S)
Anf. 154 Göte Wahlström (S)
Herr talman! Östersjön berör oss alla. Det visar inte minst de sju tidigare talarnas anföranden härifrån talarstolen. Jag blir något konfunderad över att majoriteten näst intill försöker förvägra oppositionen att lyfta fram det kanske största miljöprojektet som har gjorts och arbetats med i Östersjöområdet. Jag är inte insatt i den interna utskottshanteringen av frågan, men för mig utifrån känns det som att det ligger en hund begraven i det agerande och det synsätt som majoriteten här lyfter fram. Herr talman! Att tala om Östersjön ger många ingångar till politiska samtal. Östersjön berör och påverkar många länder, och Östersjön berör också många människor, framför allt unga människor. Östersjösamarbetet har därför stor betydelse för många olika områden. Det första jag tänker på är givetvis det miljömässiga. Jag möter grupper bland annat här i Sveriges riksdag, och för dem brukar jag beskriva den miljömässiga situationen för det stora innanhavet - det kanske mest påverkade innanhavet i världen. När man går ned i rännarbanan med en grupp ungdomar och beskriver hur det förhållandevis rena vattnet från Mälaren rinner ut i Östersjön och sedan fördelar sig på alla de nationer som finns runt omkring skapar det möjligheter till diskussion - miljödebatt och miljödiskussion och en förståelse för politikens betydelse för att kunna påverka ett stort område och ett stort innanhavs situation i utvecklingen. Herr talman! Jag vill genom Östersjöfrågorna lyfta fram betydelsen av utbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna. Inom ramen för Östersjökonferensen tillsattes år 2007 en arbetsgrupp för att titta på och framlägga förslag till utvecklingsmöjligheter inom arbetsmarknadsområdet. En viktig ingång i det hela utgjordes av ungdomars möjligheter till utbildning, praktikarbete och kunskapsutbyte över ländernas gränser inom Östersjöområdet. En slutlig rapport överlämnades till Östersjökonferensen nu efter sommaren 2009. Rapporten var en bred redovisning av situationen i de enskilda staterna men också förslag på utvecklingsmöjligheter för att stärka regionen på en global marknad. Ingången för arbetet utgjordes inledningsvis av situationen med en åldrande befolkning och en i framtiden avsaknad av arbetskraft. Men när den globala finanskrisen träffade hela regionen övergick arbetet till att också identifiera de problem som en krympande arbetsmarknad skapar och effekterna av inte minst ungdomsarbetslösheten. De nationella redovisningarna av arbetslösheten totalt och speciellt ungdomsarbetslösheten visade på stora svårigheter för många länder men också på hur enskilda nationer med politiskt mod vågade ta sig an problematiken och finna nya vägar för att motverka arbetslöshetens gissel. Herr talman! Tyvärr kunde jag se hur Sverige halkade efter och i många stycken stack ut genom avsaknad av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. I problemet kan också möjligen skapas möjligheter. Genom att analysera de nationella problemen kan nationerna runt Östersjön även finna gemensamma åtgärder för att stärka regionen och individerna. Det kan handla om erfarenhetsutbyte inom utbildningens område men också möjligheten till praktikutbyte, inhämtande av ny kunskap för utveckling och så vidare. Det handlar också om en gränsöverskridande arbetsmarknad där utbudet av arbete och arbetskraft stärker regionen. Vi kan se det i Öresundsregionen, mellan Västsverige och Norge, mellan Haparanda och Torneå och också mellan södra Danmark och Nordtyskland. På flera områden växer gränsöverskridande arbetsmarknadsregioner upp, och möjligheterna skapas. Det är av största vikt att denna utveckling anammas men också organiseras så att individer känner trygghet i utvecklingen och inte utnyttjas på grund av nationella eller andra problembilder. Ett gott exempel på hur ett sådant arbete går till är de kontor som växer fram som informations- och stödfunktioner. Ett sådant utgörs av kontoret i Malmö som ger stöd till de många tusen personer som nu gränspendlar i området. Fackliga organisationers erfarenhetsutbyte är också viktiga delar för att nå ett bra resultat. Sammantaget, herr talman, vill jag med detta anföra för den svenska regeringen att man bör ta fasta på bland annat det slutdokument som antogs vid den 16:e Östersjökonferensen vad gäller arbetsmarknadsfrågorna men att också ta intryck av hela det slutdokument som arbetsgruppen kring arbetsmarknadsfrågor överlämnade till konferensen i Nyborg efter sommaren.
Anita Brodén (Fp)
Anf. 155 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Återigen får vi anledning att ta upp Östersjöfrågan med dess möjligheter men också de miljöhot som vi ser. I strategin som jag välkomnar fastslås det att miljön har en särställning. Vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden ska förbättras. Övergödningsproblematiken och överfisket måste få en lösning. Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott tillsammans med näringsutskottet skrev, när vi hade möte på Åland för ett par veckor sedan, en skrivelse till samtliga fiskeministrar i Norden och vädjade till dem att de i samband med Östersjöstrategin också skulle ta med överfisket och framför allt förbjuda utkast, att använda sig av det här instrumentet och använda sig av Östersjöregionen. Jag vet att det är fem i tolv vad gäller att få in ytterligare en sådan frågeställning, men det kändes angeläget att pressa på. Om det inte går får vi fortsätta att agera från Nordiska rådets horisont men också agera i EU i samband med översynen av EU:s gemensamma fiskeripolitik för att se till att utkast förbjuds såväl i Östersjön som i övriga hav. Vi ser att samarbete kan ge resultat, till exempel genom kontrollsamarbete i Östersjöregionen. Tack vare det samarbetet har vi lyckats få bukt med den största delen av det illegala fisket. Det kommer att krävas fortsatta påtryckningar för att vi ska få en fiskeripolitik som vi alla kan känna stolthet över och en fiskeripolitik som också tar hänsyn till tredje världens fiskare exempelvis utefter Västsaharas kust. När EU arbetar för ett hållbart uttag kan vi känna en stolthet såväl inom EU som i de andra länderna. Ska vi lösa de miljöproblem som vi nu står inför och ska vi utveckla Östersjöregionen krävs det än mer samverkan mellan de nordiska länderna och också mellan de länder som ingår i det som vi kallar den nordliga dimensionen där bland annat Ryssland, baltiska länder och Norge finns med. Självklart krävs det också mer samverkan inom EU, och där är Östersjöstrategin ett otroligt viktigt verktyg som vi nu har att samtala kring. Jag är övertygad om att Östersjöstrategin kommer att bli en modell för andra regioner inom EU. Och jag är väldigt nöjd, herr talman, med att det här steget nu tas för en sammanhållen Östersjöstrategi för miljöns skull men också för välfärdens skull, för hållbar utveckling, tillväxt, tillgänglighet, attraktionskraft, trygghet och för säkerhetens skull. Därför yrkar jag bifall till utlåtandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-10-22
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. EU:s strategi för Östersjöområdet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0105025
      m850012
      c22007
      fp23005
      kd19005
      v02200
      mp01405
      Totalt149141059
      Ledamöternas röster