Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.
Utlåtande 2014/15:KU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 8 april 2015
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
Rapporter om bland annat subsidiaritet och proportionalitet har granskats (KU9)
Riksdagen har behandlat två rapporter från EU-kommissionen som handlar om dels förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, dels subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporterna gäller år 2013. I rapporterna framhåller kommissionen bland annat att alla institutioner som deltar i lagstiftningsarbetet aktivt har kontrollerat subsidiaritetsprincipen, inte minst de nationella parlamenten.
Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhöll i sin granskning att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Det är en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet betonade även att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan göras innan förhandlingar om förslagen inleds. Riksdagen lade rapporterna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2015-03-24
Trycklov: 2015-03-25
Alla beredningar i utskottet
Rapporter om bland annat subsidiaritet och proportionalitet har granskats (KU9)
Konstitutionsutskottet har granskat två rapporter från EU-kommissionen som handlar om dels förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, dels subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporterna gäller år 2013. I rapporterna framhåller kommissionen bland annat att alla institutioner som deltar i lagstiftningsarbetet aktivt har kontrollerat subsidiaritetsprincipen, inte minst de nationella parlamenten.
Konstitutionsutskottet framhåller i sin granskning att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Det är en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet betonar även att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan göras innan förhandlingar om förslagen inleds. Utskottet föreslår att riksdagen lägger rapporterna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2015-04-08
Debatt om förslag 2014/15:KU9
Webb-tv: Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.
Protokoll från debatten
Anf. 89 Emanuel Öz (S)
Herr talman! I konstitutionsutskottets utlåtande KU9 behandlar utskottet två dokument. Det ena är den nionde årsrapporten om förbindelserna och utbytet mellan kommissionen och de nationella parlamenten inom ramen för den politiska dialogen - här kallad förbindelserapporten. Det andra är den 21:a årsrapporten om subsidiaritet och proportionalitet, som redogör för tillämpningen av detsamma i EU:s lagstiftningsarbete - här kallad subsidiaritetsrapporten.
Konstitutionsutskottet är enigt i detta utlåtande, men det är trots det viktigt att lyfta fram dessa frågor i kammaren. Jag anser att vi diskuterar frågorna alldeles för lite. De innehåller trots allt viktiga dimensioner vi går miste om genom att inte diskutera dem. Jag vill därför ta tillfället i akt att lyfta fram de delar av ärendet jag tycker är speciellt värda att observera.
Vad gäller förbindelserapporten innehåller den bland annat en redovisning av vilka ämnen de nationella parlamenten fört fram till kommissionen genom det så kallade Barrosoinitiativet. Vidare lyfte kommissionen fram bland annat aktiviteten inom den politiska dialogen, som här är en viktig fråga och som rapporteras vara ojämnt fördelad mellan de nationella parlamentens kamrar. Som exempel ges att nära 80 procent av det totala antalet yttranden under 2013 kom från de tio mest aktiva kamrarna, däribland Sveriges riksdag.
I konstitutionsutskottets femte uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning betonade utskottet vikten av att utveckla det interparlamentariska informationsutbytet. Utskottet gör bedömningen att en utveckling av detta informationsutbyte inte bara skulle säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna utan att det även kan bidra till en jämnare fördelning av de nationella parlamentens deltagande inom ramen för den politiska dialogen.
I dag finns det möjligheter till samverkan genom Cosac och IPEX, men de är inte fullt tillräckliga för att nå ett meningsfullt informationsutbyte. De har även sällan någon reell betydelse för de nationella parlamentens utövande av sina befogenheter. Konstitutionsutskottets uppfattning i denna del är således att det krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten. Detta är en viktig fråga som har lyfts upp tidigare och som lyfts upp även här och nu. Det är en fråga som måste börja diskuteras på såväl nationell som europeisk nivå.
När det gäller subsidiaritetsrapporten, herr talman, redogör kommissionen för sitt arbete med att bedöma och motivera förslag utifrån subsidiaritetsprincipen. Som de flesta känner till gör KU årligen en uppföljning av hur vi i riksdagen arbetar med subsidiaritets- och proportionalitetsprövningar. Vi från KU redovisade denna uppföljning i kammaren i januari i år, och det utlåtande som nu redovisas till kommissionen bygger på de iakttagelser vi då redovisade.
Jag kan återigen nämna att konstitutionsutskottet konstaterar att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen, vilket var en försämring jämfört med föregående år, det vill säga 2012. Dessutom är motiveringarna i många fall mycket knapphändiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.
Som jag nämnde i kammardebatten om KU5 tidigare i år har vi en skyldighet att motivera yttranden enligt subsidiaritetsprotokollet. Protokollet har samma rättsliga status som fördraget som sådant, och där är det reglerat att det ska motiveras utifrån subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Den kritik som förs fram här är ingen nyhet; den har förts fram tidigare. Trots det kan vi tråkigt nog konstatera att det inte har hänt särskilt mycket. Någonting behöver göras åt detta.
En bra början vore att ta de här diskussionerna och den här frågan mer på allvar. Avsaknad av motiveringar eller bristfälliga sådana gör ju att vi riskerar att få allvarliga brister i unionens lagstiftningsprocess. Det innebär att de nationella parlamenten får svårt att fullgöra sina fördragsenliga skyldigheter att bevaka tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Utskottet vill därmed i denna del återigen framhålla kommissionens skyldighet att motivera förslag utifrån subsidiaritetsprincipen.
Herr talman! Jag vill slutligen säga något även om subsidiaritetsmekanismens räckvidd, vilket tas upp i utlåtandet. Vi kan här konstatera att det råder delade meningar i fråga om tolkningen av artikel 3 i FEUF, alltså Fördraget för Europeiska unionens funktionssätt. Här har utskottet tidigare framhållit att regeringen har bedömt att förteckningen i fördragets artikel 3 är uttömmande och att utskottet också delar den bedömningen. Kommissionen vidhåller däremot sin inställning att förteckningen i artikel 3 i FEUF inte är uttömmande och att vissa förslag faller inom unionens exklusiva befogenheter.
Här kan jag se att det finns behov av ökad tydlighet vad gäller kriterierna för och tillämpningen av subsidiaritetsprövningen. Det finns inslag i detta som tyder på oklarheter när det gäller vilka förslag som ska anses falla inom unionens exklusiva befogenhet. Det är när det är delad befogenhet som subsidiaritetsprövningen är möjlig - vid en exklusiv befogenhet för unionen faller ju den delen bort.
Utskottet framhåller därför i den här delen vikten av att kommissionen med konsekvens och noggrannhet anger vilken rättslig grund förslagen till rättsakter vilar på, för att möjliggöra för de nationella parlamenten att följa tillämpningen av artikel 3. Vi kan också konstatera att en extensiv tillämpning av artikeln kan få till följd att de nationella parlamentens rätt till invändning förlorar i betydelse. Detta är, som vi alla förstår, inte bra för den demokratiska beslutsprocessen i EU. Mot den bakgrunden gör konstitutionsutskottet markeringen att vi förutsätter att kommissionen klargör otydligheterna, och jag hoppas att vi till nästa år kan konstatera att så har skett.
Mot bakgrund av det jag anfört yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Beslut: Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.
Webb-tv: Beslut
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Kommissionens årsrapporter för 2013 om dels förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, KOM(2014) 507, dels subsidiaritet och proportionalitet, KOM(2014) 506
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.