Kommissionens arbetsprogram 2018
Utlåtande 2017/18:UU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 7 december 2017
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU-kommissionens prioriteringar för 2018 (UU4)
Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.
Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.
Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2017-12-05
Trycklov: 2017-12-05
Utlåtande 2017/18:UU4
Alla beredningar i utskottet
EU-kommissionens prioriteringar för 2018 (UU4)
Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.
Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.
Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2017-12-07
Debatt om förslag 2017/18:UU4
Webb-tv: Kommissionens arbetsprogram 2018
Dokument från debatten
- Torsdag den 7 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:45
- Protokoll 2017/18:45 Torsdagen den 7 decemberProtokoll 2017/18:45 Kommissionens arbetsprogram 2018
Protokoll från debatten
Anf. 1 Pyry Niemi (S)
Herr talman! Vi debatterar kommissionens arbetsprogram, UU4.
Först vill jag nämna att vi socialdemokrater tillsammans med andra partier har ett särskilt yttrande under punkt 8 och en motivreservation, nr 4, som jag yrkar bifall till.
Herr talman! EU har i dessa tider ett särskilt ansvar att agera som en stark, disciplinerad och lyhörd global aktör. När USA agerar impulsivt och via Twitter och när Trump, som den förste presidenten sedan 1995, erkänner Jerusalem som Israels huvudstad finns det utmaningar att hantera. Erkännandet riskerar att få oerhört allvarliga konsekvenser. Den fred och försoning som behövs för att uppnå en tvåstatslösning är allvarligt hotad. Därför måste EU agera tydligt för att skapa den rimligaste formen av samtal så att parterna återigen samlas för att diskutera tvåstatslösningen. Ryssland agerar med sitt starka stöd till Asad, vilket har förlängt Syrienkonflikten. Det känner vi alla till. Kina försöker via ekonomisk kraft bli starkare än USA. Då behövs ett EU som agerar klokt, rationellt och med tålamod.
Världsbilden är förändrad, och med ett historiskt anslag är det inte så konstigt att det sker förändringar. Men vem hade trott att brexit skulle uppstå? Vem hade trott att Trump skulle bli president eller att Mugabe skulle avgå? Det skulle han förmodligen ha gjort i alla fall, men han gjorde det ändå relativt snabbt när det väl skedde. Vem hade trott att Macron skulle bli president? Eller vem hade för den delen trott att Sverige skulle slå ut Italien i kvalet till fotbolls-VM? Det är viktiga frågor att hantera här i riksdagens kammare, tycker jag.
Herr talman! Det finns ett pågående förändringstryck runt omkring i EU, och den resan är bara påbörjad. EU behöver reformeras och bli ett EU för människorna, som regeringen har framhållit gång efter annan. Man bör skapa en ny social pelare som ska vägleda EU-länderna till mer jämställdhet och jämlikhet. EU ska i denna kontext också utveckla Pesco, permanent structured cooperation, inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Med EU:s alltmer aktiva gemensamma utrikespolitiska agerande finns goda möjligheter att göra förändringar i ett flertal pågående konflikter samtidigt som EU gör en stor skillnad med humanitära insatser i särskilt utsatta områden. EU bidrar till långsiktig jämlikhet och jämställdhet och till demokratisk utveckling i de länder där dessa processer pågår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! Det är också bra att kommissionen avser att föreslå en strategi för att stärka förbindelserna mellan EU och Asien, för ett förnyat partnerskap med Latinamerika och Västindien och för nya former för kontakterna med Indien, Iran och Irak. På längre sikt avser kommissionen att presentera en strategi för EU-medlemskap för Serbien och Montenegro med avsikten att de ska vara föregångare på västra Balkan. Det sistnämnda är viktigt. De länder som var inbladade i Jugoslavienkriget har ett gemensamt ansvar att stärka närmandet till EU samtidigt som EU självklart ska vara både redo och rådgivande när det gäller att välkomna ytterligare steg till samverkan och gemenskap och slutligen för att vissa länder också ska få medlemskap.
Herr talman! Behovet av samarbete på lämpliga och relevanta nivåer har inte minskat. Enligt oss socialdemokrater är den sociala dimensionen av väsentlig betydelse för att den fria rörligheten ska fungera. Det europeiska samarbetet skapar välstånd för och sammanhållning mellan människor. För att tillväxten och konkurrenskraften ska öka samtidigt som våra samhällen ska hålla ihop krävs också sociala reformer.
Arbetsmarknadsutskottet hade den 21 november 2017 en överläggning med regeringen om det aviserade förslaget om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet. Vår förhoppning var att utskottet skulle ge regeringen stöd att för Sveriges räkning bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan om hur en ny myndighet ska utformas. Vi socialdemokrater delar regeringens bedömning och stöder regeringens vilja att arbeta aktivt för att vara med och påverka utformningen av den nya myndigheten. Vi beklagar att utskottet inte vill se att det behövs en konstruktiv hållning för att Sverige ska kunna vara med och påverka grundläggande frågor om myndighetens utformning och därmed bevaka svenska intressen.
Mot denna bakgrund anser vi att utrikesutskottet borde lyfta fram det viktiga för Sverige i att påverka ett förslag om en eventuell europeisk arbetsmarknadsmyndighet i ett mycket tidigare skede. Om Sverige ska ha inflytande i utformandet av ett sådant förslag måste vi vara aktiva i processen. Vi kan inte stå helt stillsamt bredvid och titta på. När ett förslag väl finns på bordet kommer vi självfallet att ta ställning till det, men vi vill ändå vara med och utforma det. Vi anser också att utrikesutskottet borde framföra att den nya myndigheten på området bör ha ett tydligt mervärde för att vi ska kunna bejaka den.
Herr talman! Myndighetens befogenheter bör inriktas på gränsöverskridande aspekter kopplade till rörlighetsfrågor på arbetsmarknaden. Myndigheten bör inte ha mandat att utföra självständiga kontroller och inspektioner eller omfatta ett obligatoriskt gränsöverskridande samarbete på operativ nivå mellan medlemsstaternas nationella myndigheter. Myndigheten bör inte ha någon roll i att tolka nationella kollektivavtal, och den bör inte heller ta några egna initiativ till att föreslå ny lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.
Herr talman! Vidare bör framhållas att det är angeläget att respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaternas nationella arbetsmarknadsmodeller och sociala trygghetssystem. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet är viktiga. Det är också angeläget att finansiering sker inom de ekonomiska ramarna. Det ska alltså inte vara någon utökning av budgetar.
Herr talman! Kommissionen anför i arbetsprogrammet att den avser att komma med förslag på hur EU kan använda så kallade passereller, eller övergångsklausuler, inom vissa områden. Varje gång ett sådant initiativ tas kommer det, som framgår av utskottets ställningstagande, att krävas att riksdagen ger sitt godkännande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
I sitt ställningstagande ger utskottet även uttryck för hur man på en övergripande nivå ska se på ambitionen att fler beslut ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Tyvärr uttalar sig utskottet kritiskt till en sådan ambition. Enligt vår uppfattning går ett sådant uttalande alldeles för långt. Vi vill i stället framhålla vikten av att noga överväga varje enskilt förslag från kommissionen när det gäller beslut som ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Det innebär ju i realiteten att makt på centrala områden flyttas från medlemsstaterna.
EU ska bygga på en välgrundad befogenhetsfördelning mellan unionen och medlemsstaterna. Ett sådant system innebär en reglerad makt- och ansvarsfördelning där EU ägnar sig åt frågor där de lokala, regionala och nationella nivåerna inte räcker till.
Anf. 2 Johan Nissinen (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.
Vi ska i dag debattera utrikesutskottets betänkande om kommissionens arbetsprogram. Sverigedemokraterna är generellt negativa till arbetsprogrammet i dess helhet. Det finns dock positiva delar, men de baseras på visioner och inte på realistiska, demokratiska och ekonomiska grunder.
Vi anser att Sverige ska ha inflytande över de beslut som rör Sverige, och vi anser att Sverige aktivt ska arbeta för bättre medlemsvillkor i EU. För varje år som går lämnas alltmer beslutanderätt från medlemsstaterna till ett EU som saknar både insyn och folklig förankring. Vi ser därmed vikten av att kommissionen visar ökad öppenhet och lyhördhet gentemot medborgarna.
Kommissionen bör fokusera på de stora frågorna och inte på frågor som medlemsländerna sköter bättre själva. Vi anser att det är av stor vikt att subsidiaritetsprincipen respekteras. Vi ser vikten av att kommissionens prioriteringsområden är ekonomiskt transparenta och förankrade i de nationella parlamenten, då vi under lång tid har påtalat stora brister i och med orealistiska underlag, finansieringsmetoder och frågan om vem som egentligen bekostar EU-projekten. Det är därmed av stor betydelse att även proportionalitetsprincipen beaktas.
Kommissionen väver in allt fler socioekonomiska åtgärder i projekt som inte har med sociala stödåtgärder att göra, och dessa projekt används till att gömma undan kostnader och effekter av andra politiska misslyckanden, vilket leder till att allt fler EU-projekt tappar sin legitimitet som reellt tillväxtskapande åtgärder
Herr talman! Sverigedemokraterna ser positivt på ett europeiskt samarbete gällande energi- och klimatfrågor. Men det är av stor vikt att värna mellanstatlighet och varje lands rätt att självt utforma sin energipolitik. Vi anser att försörjningstryggheten är av största vikt och att det i första hand ligger i nationernas intresse att säkra sin egen elproduktion och diversifiering. Vi inser också betydelsen av att minska importen av energi från politiskt instabila stater. Försörjningstrygghet handlar även om att göra realistiska prioriteringar av de olika energislagen.
Utmaningarna ligger i att säkerställa nationell och europeisk energitillgång samt långsiktig miljöutveckling och försörjningstrygghet tillsammans med trygg finansiering och global konkurrens. Att lägga för stora kostnader på europeiska företag kommer att hämma den ekonomiska tillväxten och därmed innebära minskade resurser till forskning och utveckling. Vi menar att det bör ligga en balans i ekonomin och miljösatsningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Sverigedemokraterna ser däremot positivt på ökat fokus på slutkunder. Våra viktigaste prioriteringar är därför ett minskat koldioxidläckage och en stärkt europeisk konkurrenskraft.
Herr talman! Det är varje medlemsstats ansvar att upprätthålla lag och ordning, att skydda den nationella säkerheten och att ha egen beslutanderätt över gränskontrollerna. Den nya europeiska åklagarmyndigheten är ett tydligt steg mot att ge mer makt till EU på bekostnad av medlemsstaternas självbestämmande, vilket vi motsätter oss.
Ett utökande av EU:s kapacitet på säkerhets- och försvarsområdet kommer per automatik att innebära att mer kontroll över försvarsfrågor skjuts över till unionen. Vi motsätter oss därför en utveckling av civilskyddsmekanismens operativa kapacitet, så länge den inte ligger på medlemsstaterna själva.
När det gäller samarbete om cybersäkerhet är det värt att påminna om att eftersom EU bara är ett samarbete och inte en stat kan vi naturligtvis inte dela alla våra underrättelsetjänster med övriga medlemsstater. Det är nämligen helt omöjligt att fullständigt skilja säkerheten i tekniksystemen från innehållet i databaser och kod.
Sverige bör inte delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom Europeiska unionen och bör inte bidra till att militarisera EU. Att bygga upp en EU-struktur för försvar och säkerhet är att bygga en dubblerande funktion till befintliga samarbeten. Ekonomiskt och funktionellt är det bättre att satsa helt på befintliga strukturer än att investera i två parallella samarbeten. EU-alternativet lyfts fram som delvis mellanstatligt, men det är bara en illusion. Ett EU-försvar kan inte bli annat än överstatligt i det långa loppet.
När det gäller försvarsindustriellt samarbete bör det markeras tydligare att detta enbart ska vara mellanstatligt, samtidigt som enskilda länder, som Sverige, måste ha möjlighet att utveckla sin egen industri. Någon gemensam EU-försvarsförmåga bör inte byggas upp alls, även om vi välkomnar olika medlemsstaters försvarssatsningar.
Herr talman! Sverigedemokraterna anser att digitala EU-projekt inte ska vara kostnadsdrivande för nettobetalande medlemsländer och att digitala infrastrukturprojekt ska vara realistiskt förankrade. Sverigedemokraterna ser generellt positivt på digitaliseringen på den inre marknaden. Den bidrar till att varor, information och transaktioner kan hanteras på ett mer effektivt sätt, att den fysiska lokaliseringen av företag inte längre spelar någon roll och att fler arbetsuppgifter och nya typer av lösningar kan skapas.
Vi ser en stor tillväxtpotential i den digitala marknaden men även försvårande omständigheter som kommissionen bör ta i största beaktande. Vi ser behovet av lösningar och samarbeten för att försvåra för ekonomisk brottslighet och den nya typen av digitaliserad brottslighet. Även om den digitala säkerhetsmarknaden har en stor tillväxtpotential anser vi att det bör finnas en avvägning mellan tillgänglighet och säkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Kommissionen nämner även förslag rörande spridning av falsk information. Det är något vi ser som positivt, men vi menar samtidigt att detta kan misstolkas och missbrukas. Vi ser det exempelvis i en svensk myndighet, där en viss typ av information i projekt kan sållas bort som irrelevant. Vi menar att korrekt information är av betydelse och att kommissionen bör ta detta i beaktande.
När det gäller strategin Handel för alla ställer sig Sverigedemokraterna försiktigt positiva till unionens kommande handelsavtal, med betoning på hur det slutgiltiga avtalet ser ut och hur avtalet påverkar svensk industri, miljö och arbetsrätt.
Sverigedemokraterna ser generellt positivt på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Att skapa globala handelsavtal är på ett övergripande plan eftersträvansvärt. Samtidigt är det i varje enskilt fall viktigt att förhålla sig till handelsavtalens innehåll och hur de påverkar den svenska och europeiska marknaden. Vi anser att andra intressen än rent ekonomiska bör kunna beaktas inom handelspolitiken, till exempel djuretik, corporate social responsibility och miljöaspekter.
Vi anser att Sverige och EU inom ramen för WTO, World Trade Organization, ska verka för en öppen och fri handel och för att motverka protektionism. Vi ser också vikten av att ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer till stånd.
Anf. 3 Emma Nohrén (MP)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom vårt särskilda yttrande och yrka bifall till vår motivreservation.
Som Pyry Niemi sa lever vi i en orolig värld. Jag stod här i kammaren i går och debatterade biståndsbudgeten. Då kunde jag konstatera att demokratin går bakåt: I mer än 60 länder har man antagit lagar i den riktningen sedan 2010. Vi ser krig och konflikter som breder ut sig. Vi har ett allvarligt läge.
Jag vill därför börja med att säga något om själva instiftandet av Europeiska unionen. Det började ju med de krig som härjade på kontinenten. Mer än 12 miljoner européer miste livet bara i andra världskriget. Lidandet, med utrotningsläger mitt i Europa, var ofattbart. För att något liknande aldrig skulle inträffa igen inledde de forna fienderna - Frankrike, dåvarande Västtyskland och Nederländerna - ett ekonomiskt samarbete, som steg för steg knöt dem samman.
I dag kan vi blicka tillbaka på en drygt 70-årig period som varit betydligt mer fredlig än tiden före andra världskriget här i Europa. Dagens utvecklade europeiska union består av 28 medlemsländer som har ett avancerat samarbete och gemensamma politiska ståndpunkter på en rad områden. På den internationella arenan har EU blivit en progressiv kraft att räkna med, inte minst när det gäller mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat. Det har varit en enastående resa, även om det har varit en del gupp på vägen.
EU är i grunden ett freds- och samverkansprojekt, en idé för att möta gemensamma utmaningar tillsammans. Som sådant har vi anledning att hylla EU, även om vi inte alltid har sett det så. Det fattas inte utmaningar.
I dag, när vi debatterar kommissionens förslag till arbetsprogram 2018, är det värt att lyfta fram några grundprinciper. För Miljöpartiet är EU en viktig aktör för att främja en progressiv politik där enskilda stater inte räcker till. I de gränsöverskridande frågor som är själva kittet i vår ideologi - den gemensamma miljön, fred, internationell solidaritet och respekten för mänskliga rättigheter - vet vi att samarbete är helt nödvändigt. Vi har sett hur EU kan bli en kraft för att faktiskt hantera komplexa internationella utmaningar när vi väljer att gå samman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
I min egen erfarenhet kan jag se vad som har skett inom fiskeripolitiken. Där har vi gått från att vara små länder som bestämmer för sig själva till att faktiskt se våra hav i en gemensam kontext. Dock skulle jag med hänvisning till arbetsprogrammet vilja säga att jag hellre hade sett att man hade koncentrerat sig på de brister som finns i stället för att revidera alltihop.
Vi ser också att EU är en stor kraft för en ambitiös miljö- och klimatpolitik, för en human flyktingpolitik och mänskliga rättigheter och för fri rörlighet över unionens gränser och en rättvis världshandel.
Men EU är inte utan problem - långt ifrån. Det demokratiska underskottet är ett problem. Många har en känsla av att Bryssel ligger långt borta: Det rör inte mig, och de bestämmer över huvudet. EU ska inte drivas mot mer centralisering och utvecklas till en europeisk federation. På samma gång som det finns utmaningar som kräver gemensamma EU-lösningar finns det många frågor som EU i dag beslutar om som kanske kan hanteras bättre på nationell, regional eller lokal nivå. Framtidssamtalen om EU bör inriktas på hur en fördjupad demokrati blir möjlig.
Herr talman! Miljöpartiet ser väldigt positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ. Det underlättar medlemsländernas prioritering av EU-arbetet och bidrar till en öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Det är också av stor vikt att kommissionen tänker och planerar framåt. Det lägger grund för debatten om vilken EU-framtid vi vill ha. Jag hoppas att vi kan få till en vital EU-debatt i Sverige, där vi känner oss delaktiga och inte frånkopplade.
När det gäller arbetsprogrammet skulle jag gärna vilja lyfta fram några saker. Det är väldigt omfattande. Men de saker som jag mest ser fram emot att jobba med är förstås cirkulär ekonomi, den framtida energipolitiken och klimatpaketet. Det är givetvis också den gemensamma migrationspolitiken. Jag och Miljöpartiet ser väldigt positivt på att den prioriteras och ska beslutas om nästa år. Men det är sent. Över 6 000 människor dog på Medelhavet 2016.
Miljöpartiet har konsekvent arbetat för lagliga vägar till Europa. Vi vill att de ska införas så snart som möjligt. Fler människor ska inte behöva dö när de söker skydd från krig och förföljelse.
Jag ser också att handlingsplanen för övergången till en cirkulär ekonomi måste bli en framgång. Det linjära tankesättet om att vi kan bruka saker och inte ta vara på dem måste få ett slut. Material- och energiflöden måste hålla sig inom de planetära gränserna och snurra runt i systemet snarare än förbrukas och läggas på hög.
En fungerande cirkulär ekonomi måste vara baserad på att vi har giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att vi ska få till detta behövs det en bättre samordning av avfalls, kemikalie- och produktlagstiftningen. Jag ser också fram emot att vi äntligen ska få till ett europeiskt initiativ när det gäller plast. Det är ett stort problem. Liksom människor rör sig över gränser rör sig också våra förpackningar och annat över gränser. Detta måste kunna tas om hand och komma in i systemet igen. Och där det inte behöver användas ska det heller inte användas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
När det gäller klimatområdet är jag lite bekymrad över att det bara nämns en gång i hela handlingsprogrammet. Det är en tid när vi ser att klimatförändringarna är här. De skapar fler och fler konflikter världen över. Det kommer dagligen uppgifter i medierna om naturkatastrofer, monsunregn och annat. Då känns det som att vi verkligen måste kraftsamla. Det blir angeläget att slå fast EU:s globala ledarskap och att hålla fanan högt i de internationella klimatförhandlingarna, som i genomförandet av Parisavtalet. Både inom och utom EU ska Sverige vara ledande.
När det kommer till det geopolitiska och säkerhetspolitiska området kan man se att det också går in i energiområdet. Vi är mycket positiva till att kommissionen föreslår att vi ska införa gemensamma regler när det gäller gasledningar som släpps in på EU:s marknad och att kommissionen ska förhandla med Ryssland om Nord Stream 2. Jag hoppas att det arbetet påskyndas så att vi snabbt får en position.
Det var några av de saker som jag tänkte prata om här. Jag ser fram emot att vi ska arbeta med detta.
Anf. 4 Jens Holm (V)
Herr talman! Det är bra att vi har denna debatt om EU-kommissionens arbetsprogram. Jag tycker att det är alltför sällan som vi debatterar EU-frågor i kammaren. EU-frågor styr svensk politik otroligt mycket. Mer än hälften av de beslut som vi fattar här härrör från EU på det ena eller det andra sättet.
Jag tycker också att en sådan här debatt kan vara ett bra tillfälle att reflektera en smula över ifall det har blivit som man lovade med EU: Levererar Europeiska unionen? Jag tänker på ett antal utmaningar som vi har haft och som vi fortfarande har.
Den första utmaningen är den ekonomiska och finansiella krisen, som Europa har gått igenom och som man egentligen fortfarande befinner sig i. Hur agerade EU i det fallet? Jo, man räddade banker. Men man räddade inte folk och inte länder. Vi ser att massarbetslösheten har bitit sig fast i EU. EU förespråkar en åtstramningspolitik som kanske fungerar bra i Tyskland. Men den fungerar absolut inte bra i Sydeuropa. Dessa länder är fast i den ekonomiska och monetära unionen i euroområdet och kan inte bedriva en egen politik på det ekonomiska området.
Det är också en union som tillåter och, skulle jag säga, ibland faktiskt påbjuder social dumpning. Vi ser det i Sverige. Vi har letter, polacker och bulgarer som gör samma arbete som svenska arbetare. Men man gör det under helt olika villkor. Vi har ett EU som hindrar medlemsländer från att ställa krav på till exempel kollektivavtal. Den fria rörligheten för kapital och arbete är nämligen överordnad nationella åtgärder, som till exempel kollektivavtal.
Flyktingkrisen är den andra stora utmaningen. Levererar EU där? Nej, jag tycker inte det. I stället för att vara en öppen hamn gentemot de människor som flyr från krig och förtryck bygger EU nya murar. Man sluter helt skamlösa avtal med Turkiet och Libyen med det uppenbara syftet att hålla människor borta från Europas gränser. Ja, på det sättet tvingar man människor i händerna på skrupelfria människosmugglare. Man tvingar människor att ta de farligaste rutterna över Medelhavet. Emma Nohrén nämnde att det i fjol var 6 000 människor som förlorade livet på Medelhavet. Man klarar inte ens av att omfördela de drygt 100 000 personerna mellan EU:s medlemsländer, som man har beslutat om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Klimatkrisen är den tredje stora utmaningen som jag skulle vilja ta upp. Precis som Emma Nohrén sa är klimatfrågan nästan helt frånvarande i kommissionens arbetsprogram. När EU är i Paris och ska vara med och klubba igenom Parisavtalet talar EU med en röst. Ett land som Sverige kan inte ha en mer progressiv politik på klimatområdet på internationella miljö- och klimatkonferenser. Nyligen kom det ett nytt beslut om den så kallade bördefördelningen mellan EU:s medlemsländer, som tyvärr urvattnas. Man har klimatbistånd till utvecklingsländer som finansieras med det ordinarie biståndet. Det är alltså inte nya, additionella medel som man använder.
Kära åhörare och talman! Jag tycker inte att detta håller. När jag tittar i EU-kommissionens förslag till arbetsprogram för 2018 ser jag inga direkta förbättringar. Jag ser tyvärr att EU solklart går mot mer av en stat och mindre av ett samarbete mellan länder.
EU-kommissionen föreslår att man ska överge principen om att ett land ska kunna ha ett veto i otroligt viktiga beslut. Man vill gå över till att ha majoritetsbeslut som huvudprincip. Man vill inrätta en gemensam finansminister. Man vill ha ett gemensamt försvar. Vi har EU:s försvarshögkvarter - det har redan inrättats. Det finns förslag om att det ska finnas en europeisk valutaunion. Nyligen fattades beslutet om en gemensam åklagarmyndighet. Allt detta är steg i fel riktning. Det är steg mot en EU-stat.
Vi debatterar kommissionens förslag till arbetsprogram. Det är bra att vi har den debatten. Men handen på hjärtat, herr talman, vad kan vi egentligen påverka i det arbetsprogrammet? Det vore intressant att höra om det finns något medlemsland som någon gång har lyckats påverka kommissionens arbetsprogram, trots alla dessa långa debatter och alla förslag och inspel. Jag känner då inte till något sådant konkret exempel.
Med det sagt vill jag ändå understryka att jag tror att det har betydelse vad i synnerhet regeringen gör i detta viktiga läge. Nu har EU-kommissionen och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker visat korten, inte minst i talet tidigare i år om läget i unionen. Man har visat att man vill bygga en EU-stat. Då är det otroligt viktigt att Sverige som land sätter ned klackarna och säger att detta är en utveckling som vi inte vill ha.
Därför ska det bli intressant att lyssna på EU-minister Ann Linde senare i dag och få höra hur regeringen har svarat på EU:s förslag om till exempel en gemensam finansminister, om att skippa ländernas möjlighet att lägga in veto, om inrättandet av ett gemensamt EU-försvar, om en valutaunion och så vidare.
Det är dags att regeringen bekänner färg i dessa helt avgörande framtidsfrågor. Annars kommer vi att sitta där med EU-staten, som jag tror att väldigt många av Sveriges medborgare inte vill ha. Jag tror att majoriteten vill ha ett samarbete men inte en stat.
Herr talman! Jag står bakom alla Vänsterpartiets reservationer i detta betänkande. Jag vill särskilt yrka bifall till reservation 10, där vi motsätter oss EU:s utveckling mot ett gemensamt EU-försvar.
Anf. 5 Tina Acketoft (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! Även jag ser fram emot EU-ministerns tal senare. Jag är också spänd på vad hon kommer att säga och vilken Sveriges linje i ställningstagandet kommer att vara.
Vi behandlar nu kommissionens arbetsprogram för 2018. Kommissionen anger här de politiska prioriteringarna för det kommande året - en del med initiativ som ska presenteras före EU-valet 2019 och en del med mer framåtblickande förslag.
Liberalerna ser positivt på att kommissionen presenterar ett tydligt arbetsprogram med specifika initiativ. Vi är också positiva till att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som man tidigare gjorde. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag i handling.
Utskottet anser vidare att EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen har åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Detta ger tyvärr mig och Liberalerna tillfälle att ännu en gång påpeka att om man stämmer in i det påståendet, som ju utskottet gör, är det särskilt sorgligt att Sverige har valt att ställa sig utanför det samarbete om en europeisk åklagarmyndighet som vi har diskuterat ett antal gånger. Här har Liberalerna lämnat en motivreservation under punkt 6 som jag härmed yrkar bifall till.
Kommissionen aviserar ett antal förslag för att färdigställa säkerhetsunionen. På längre sikt vill kommissionen lägga fram ett förslag om att eventuellt utöka den nya europeiska åklagarmyndighetens uppgifter till bekämpning av terrorism. Denna fråga är kanske en av dem som unionen i dag lägger störst vikt vid. Det är också en fråga som alla partier i riksdagen lägger mycket kraft på.
Det är därför för mig helt obegripligt, och faktiskt på gränsen till oförlåtligt, att Sverige valt att stå utanför detta viktiga samarbete. Jag hoppas att regeringen gör allvar av sitt löfte att följa upp frågan och eventuellt återkomma med ett nytt ställningstagande
Herr talman! Europa står inför ett vägval: Ska vi stå starka tillsammans och lösa våra gemensamma problem, eller ska vi bygga murar och samarbeta mindre?
För oss liberaler är svaret självklart. I en värld där Trump motarbetar frihandel, där Putin skramlar med vapen och där Kina växer som ekonomisk stormakt behövs en stor och stark europeisk union.
Där behövs också ett stort och starkt Sverige. Sverige ska vara en del i EU:s inre kärna, som värnar EU:s grundläggande värderingar och slår vakt om den fria rörligheten. Vi ska gå i täten för en fördjupad inre marknad och driva på för global frihandel, så att jobben blir fler och Europas konkurrenskraft ökar.
Bara tillsammans med andra EU-länder kan vi finna lösningar på gränsöverskridande problem vad gäller till exempel miljö och klimat, migration, terror och säkerhet. Dessa frågor är viktiga områden i kommissionens arbetsprogram som vi som EU-vänner fäster stor vikt vid.
EU vill öka sina ambitioner på klimatområdet och skärpa utsläppskraven, vilket vi tror är helt rätt väg att gå. Vi välkomnar att processen kring en gemensam flyktingpolitik går framåt, om än sakta, och tror att solidaritet och delat ansvar mellan EU:s länder är nyckeln till framgång och integration.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
EU behöver också öka sina ambitioner på det sociala området. Den ekonomiska krisen har satt sina spår. Alla kallar sig inte vinnare i detta nya EU. Fattigdom, arbetslöshet och bristande framtidstro är i dag verklighet för många européer. Frånvaron av ett socialt skyddsnät för människor runt om i Europa har på senare år blivit alltmer framträdande, inte minst genom alla människor som sitter på våra gator och tigger.
Den välståndsskapande marknadsekonomin måste kombineras med en social minimistandard i varje medlemsland om EU ska kunna bli en framgång på alla plan. EU ska vara en union för folket.
Liberalerna har därför tidigare i år sagt ja till den så kallade sociala pelaren, som innebär att EU-samarbetet utvecklas med grundläggande krav på sociala rättigheter. Att varje land har ett grundläggande socialt skyddsnät för sina medborgare är en förutsättning för att den fria rörligheten ska fungera. Att länder som Rumänien och Bulgarien sviker sina medborgare skapar inte bara ett mänskligt lidande utan är också ett avgörande problem för det europeiska samarbetet i stort. Den fria rörligheten måste värnas, och det kräver grundläggande social trygghet i varje land.
EU ska inte fungera som en socialtjänst för länder som struntar i att ge sina medborgare social trygghet - det är inte det jag säger. Tvärtom ska EU ställa krav på varje enskilt medlemsland att garantera goda levnadsvillkor för landets medborgare. Med den sociala pelaren får EU-kommissionen nu ett verktyg för att trycka på medlemsländerna för att genomföra sociala reformer som sedan följs upp och utvärderas. Det ska vara synligt hur medlemsländerna lever upp till den överenskomna standarden - eller om de inte gör det.
Förslaget innebär inte heller att Rumänien och Sverige ska ha samma socialförsäkringssystem eller stödinsatser för arbetslösa. Det handlar om att EU ska stötta och driva på varje land att hålla en viss miniminivå. Människor ska inte behöva tigga på gatorna i främmande länder för att kunna försörja sina barn. Den som förlorar jobbet ska ha en skälig a-kassa. Alla nyblivna föräldrar ska ha rätt att vara hemma med sitt barn. Och kvinnor ska ha samma möjligheter som män på EU:s arbetsmarknad.
Att Liberalerna stöder en social dimension innebär inte att vi ger carte blanche åt regeringen och LO. Vi kommer att kritiskt granska vartenda förslag som läggs fram för att förverkliga pelarens intentioner.
Herr talman! EU står vid ett vägskäl. Vi i Sverige behöver bestämma oss för vilken riktning som är vår och vilket sällskap som är vårt.
Åt det ena hållet går nationalisterna från Polen och Ungern, liksom Sverigedemokraterna. Det är missnöjets väg, kantad av splittring och nationella slagord om "det egna landet först".
I den andra riktningen får vi sällskap av Merkels Tyskland, Macrons Frankrike och många andra som höjer rösten för ett starkare EU. Åt det hållet går vi som vill fortsätta framåt, förbättra samarbetet och bygga ett starkt och demokratiskt EU - ett EU för folket, för freden och för en framgångsrik framtid.
Anf. 6 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag kan hålla med om väldigt mycket av det som Tina Acketoft sa. Jag skulle också i många avseenden - dock inte i alla - vilja se ett sådant EU som Tina Acketoft talade om.
Nu är det dock dessvärre ganska långt mellan teori och praktik, och jag tycker att det är viktigt att man bedömer EU på dess egna meriter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Jag skulle vilja ställa två frågor till Tina Acketoft. Den ena gäller det som Tina Acketoft sa om att EU inte ska bygga upp murar mot omvärlden. Det håller jag verkligen med om, men är det inte precis det som EU gör i flyktingpolitiken? Man gör det numera i princip omöjligt för asylsökande att ta sig in i unionen såvida de inte tar de farligaste tänkbara smuggelvägarna in i Europa i händerna på skrupelfria flyktingsmugglare.
Är det inte att bygga murar som EU gör när man samarbetar med ett land som Turkiet, som för varje dag blir alltmer repressivt? I dag är vår ordförande Jonas Sjöstedt och vår utrikespolitiska talesperson Yasmine Posio Nilsson - det är därför hon inte är här i dag - i Ankara i Turkiet för att vara med på den rättegång som förs mot ett av oppositionspartiet HDP:s två ordförande. Deras brott är att de har opponerat sig mot Erdogan.
EU sluter avtal med ett land som Libyen, och vi vet vad som försiggår i uppsamlingslägren. Det är förfärligt.
Tina Acketoft sa också att EU lovar högre ambitionsnivåer i klimatpolitiken. Var i kommissionens arbetsprogram finns förslag på högre ambitionsnivåer i klimatpolitiken? Jag har inte hittat det i alla fall.
Anf. 7 Tina Acketoft (L)
Herr talman! Det verkar som att Jens Holm och jag är överens även vad gäller asylpolitiken. Jag tycker att vårt beteende är skamligt. Liberalerna har hela tiden varit tydliga med detta. Redan innan flyktingströmmen kom 2015 var vi tydliga med att det behövs en gemensam asylpolitik i EU. Människor behöver fördelas jämnt över EU. De måste naturligtvis ha rätt att komma hit.
Jag säger till Jens Holm att vi är överens i denna fråga också, precis som vi sitter i EU-nämnden och varje gång påpekar Turkiets svagheter när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Vi från svensk sida måste vakta mänskliga rättigheter i alla lägen.
Jag kan bara säga till Jens Holm att vi är överens om att det behövs en gemensam asylpolitik och att det behövs fler lagliga, säkra vägar in. Antalet kvotflyktingar behöver öka, och de måste få en dräglig levnadsstandard när de kommer hit.
Anf. 8 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag hade en fråga om högre ambitionsnivåer i klimatpolitiken, som jag verkligen skulle vilja se. Var någonstans i kommissionens förslag till arbetsprogram utlovas högre ambitioner i klimatpolitiken?
Angående avtalet med Turkiet skulle jag vilja veta följande. Nästa gång vi i Vänsterpartiet lägger fram förslag på att det skamlösa avtalet ska rivas upp, kommer Liberalerna att rösta med oss?
Anf. 9 Tina Acketoft (L)
Herr talman! Förlåt mig vad gäller frågan om miljöambitionerna. Den frågan missade jag att svara på.
Det är helt rätt att miljöambitionerna inte står med i kommissionens arbetsprogram. Men EU måste vara en stark röst i detta. De måste finnas med. Jag ser fram emot vad statsrådet kommer att svara på frågan om hur Sverige avser att se till att EU blir en stark röst i miljöfrågorna.
Vad gäller Turkietavtalets upplösning eller inte är det oerhört viktigt att vi följer händelseutvecklingen noga. Jag ställer mig inte negativ till att vi kommer att komma till en tidpunkt när vi behöver se andra lösningar.
Anf. 10 Margareta Cederfelt (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! När vi i dag debatterar kommissionens arbetsprogram för 2018 är det bra att kommissionen har varit ute i god tid med att presentera ett program där det finns förslag som vi runt om i EU:s medlemsländer har möjlighet att debattera och sedan ta ställning för eller emot.
Arbetsprogrammets rubrik "En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU" speglar mycket väl, herr talman, den tidsera vi befinner oss i i dag och de frågeställningar som vi brottas med. Innan jag går vidare vill jag yrka att riksdagen bifaller förslaget till beslut i utrikesutskottets utlåtande och lägger detta till handlingarna.
I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året. Den här gången består arbetsprogrammet av två delar. En del består av initiativ som ska presenteras före maj 2018 för att behandlas av rådet och Europaparlamentet före Europaparlamentsvalet 2019. En annan del av arbetsprogrammet är mer framåtblickande till och med 2025. Vissa förslag har en ännu senare tidshorisont.
I kommissionens arbetsprogram är fokus på tio prioriteringar som kommissionen har tagit fram för sin mandatperiod. Det är positivt att kommissionen snävar av och vill utföra det man ska. Det är positivt att det inte blir för mycket och för omfattande.
Utrikesutskottet har bjudit in riksdagens utskott att yttra sig över arbetsprogrammet. Sju utskott har lämnat yttranden. Min partikollega Christian Holm Barenfeld, ledamot i arbetsmarknadsutskottet, kommer i sitt anförande att behandla arbetsmarknadsutskottets ställningstagande och frågor, varför jag inte kommer att beröra dem.
Herr talman! Kommissionens arbetsprogram är omfattande, även om det är begränsat, varför det inte låter sig göras att debattera hela programmet. Jag kommer att göra vissa nedslag och hålla mig till de övergripande frågorna.
Vi moderater ser värdet av Sveriges medlemskap i EU. Just därför är vi också måna om att samarbetet ska fortsätta och vara relevant för den tid vi befinner oss i. När Europa nu står inför stora utmaningar är det viktigt att också EU förmår att prioritera, att EU klarar av att utvecklas för att fortsätta vara relevant, precis så som EU har varit under resans gång.
Emma Nohrén från Miljöpartiet inledde sitt anförande med att tala om varför EU grundades. Jag tycker att det är viktigt att ha med i bakhuvudet att EU grundades för att skapa fred. EU grundades därför att länder som samarbetar inte krigar. Detta var i spåren av andra världskriget. Länder som samarbetar utvecklar också sin ekonomi. Detta är något som EU också har gjort. Vi ser detta som viktiga och positiva fördelar.
I takt med att EU utvecklades kom Lissabonfördraget. Lissabonfördraget gav de nationella parlamenten ökat inflytande. Det var ett viktigt steg framåt. EU fortsätter att visa handlingskraft och är en attraktiv union för många länder att delta i.
Sedan finanskrisen 2008 har EU:s arbete alltmer kommit att präglas av krishantering. Diskussioner om EU:s prioriteringar, mål och strukturer samt överenskommelser om nödvändiga strukturella reformer för att möta gemensamma utmaningar har hamnat i bakvattnet. Det finns en stark önskan att hålla samman EU. Samtidigt är det svårt att nå enighet i centrala frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Konfliktlinjerna är många inom unionen: den framtida relationen med Storbritannien, Rysslandshanteringen, den finansiella åtstramningspolitiken, ökad federalism i förhållande till åtaganden i nationell beslutanderätt, migrationskrisens hantering, budgetrestriktivitet inom EU, inflytande för icke-euroländer i beslut som fattas av euroländerna men som berör hela EU, frihandeln, fri rörlighet av människor inom unionen. Dessa är några av de konfliktytor som finns. Sedan är det förstås den pågående utmaningen av EU:s grundläggande värderingar och av agerandet hos många av EU:s medlemsländer.
Likafullt och fast är det ingen väg framåt att lämna EU. EU har varit och fortsätter att vara en positiv kraft för dess medlemsländer. EU kommer sannolikt att under de närmaste åren vara upptaget med den inre verksamheten och den yttre gränsen. Under de kommande åren kommer det att bli konsekvenser för EU:s budget när Storbritannien lämnar EU. Det kommer att märkas i ekonomin, och det kommer i värsta fall att bli sämre ekonomisk växtkraft inom EU.
Herr talman! EU:s viktigaste uppgift i denna tid är att slå vakt om det medlemsstaterna gemensamt har uppnått och med det som grund använda alla möjligheter och verktyg som redan finns i dag för att möta dagens politiska utmaningar. Med andra ord innebär detta att fortsätta med den nuvarande inriktningen men med bättre fokus på de sakfrågor som är viktigast för Europas välstånd och tillväxt.
Vi moderater vill se en utveckling, effektivisering och förbättring av det mellanstatliga och överstatliga EU-samarbetet på sakområden där det finns ett tydligt mervärde med samarbete över nationsgränserna. Vi vill inte ha ökade eller fler federala strukturer. Arbetet med nödvändiga strukturreformer inom EU måste fortsätta.
Många av de politiska prioriteringar som anges i kommissionens arbetsprogram för 2018 är bra och tar upp områden som kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar. Det handlar bland annat om ett fortsatt arbete för en bättre inre marknad och mer handel med omvärlden, migrationsutmaningen, en gemensam energimarknad, en ambitiös miljöpolitik, en starkare gemensam utrikespolitik och krafttag mot internationell brottslighet. När Europasamarbetet prioriterar dessa frågor, det vill säga frågor som inte kan lösas nationellt, skapar EU ett verkligt mervärde för medlemsstaterna och deras medborgare.
Samtidigt är det viktigt att EU inte ges uppgifter som medlemsländerna bäst hanterar själva. Den så kallade subsidiaritetsprincipen, som slår fast balansen mellan EU och dess medlemsländer, utgör grunden för Moderaternas syn på Europasamarbetet. Det innebär också att EU kan bli starkare av och behöver mindre byråkrati, inte mer, och färre nya institutioner. De institutioner som skapas måste vara mycket relevanta.
Kommissionens arbetsprogram består också av en rad konkreta initiativ för att uppnå de uppsatta prioriteringarna. I år har kommissionen, som jag nämnde, valt att dela upp initiativen på olika tidshorisonter.
Jag vill här nämna vad som sker i ljuset av att Storbritannien efter sin folkomröstning har valt att lämna unionen. Det pågår förhandlingar. Det är en svår tid i Storbritannien liksom i flera av EU:s länder, för vad kommer att komma framöver?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Alla förslag presenterades i mars till juni i år i syfte att skapa en debatt i medlemsländerna om framtiden för samarbetet generellt men även inom en rad olika arbetsområden. En hel del av dessa förslag återfinns i kommissionens arbetsprogram. Det är något anmärkningsvärt att kommissionen, parallellt med sin initierade diskussion om vilken inriktning EU-samarbetet ska ta, för in dessa förslag i sitt arbetsprogram för nästa år.
Problem som hanteras bäst på nationell nivå ska inte hanteras av EU, herr talman. EU-samarbetet ska fokusera på de områden som ger ett verkligt mervärde för Europas befolkning. Vi moderater värnar om den nationella kompetensen på områden som exempelvis arbetsmarknad, familjerätt och beskattning.
Jag vill nämna en fråga som jag tycker är viktig men som ingen har berört här. Det handlar om forskning, herr talman.
Inom EU finns ett uttalat arbete när det gäller forskning - avancerad forskning. Detta har lett till ökad kunskap som för Europa framåt.
Att det i kommissionens program nu också finns en diskussion om samarbete kring försvarsforskning ser vi moderater som positivt, för det innebär att den forskning och kompetens som inga medlemsländer kan upprätthålla på egen, nationell nivå kan länderna skapa tillsammans. Detta, herr talman, tycker jag väldigt väl illustrerar vad samarbetet inom EU handlar om: att uppnå ett mervärde och gå framåt på ett sätt som gynnar medlemsländerna.
Anf. 11 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tycker att det som Margareta Cederfelt sa sist om forskningen var bra. Det är ett otroligt viktigt fält som rätt ofta glöms bort i politiken. Det är synd att forskningen inte nämns över huvud taget i kommissionens arbetsprogram, i alla fall inte vad jag kan utläsa.
Men det var inte det jag skulle fråga om, utan jag skulle vilja fråga om två saker.
Den ena är att Margareta Cederfelt tar upp att vi nu har fått förslaget till arbetsprogram med någorlunda god framförhållning. Det är bra - då kan vi ha den här debatten före årsskiftet och inte, som det har varit tidigare, då året redan har börjat. Jag tycker att vi i riksdagen har varit ambitiösa. Som Margareta Cederfelt sa är det sju utskott som har skrivit yttranden, och alla har engagerat sig i den här frågan.
Men frågan är: Lyssnar kommissionen på Sveriges riksdag? Lyssnar kommissionen på vad andra parlament spelar in för konkreta förslag? Jag har försökt ta reda på det. Jag har inte hittat ett enda konkret exempel där kommissionen har ändrat ens en stavelse i sitt arbetsprogram efter det att ett parlament har lagt fram konkreta förslag. Har Margareta Cederfelt sådana exempel? Det vore intressant att veta.
I den andra frågan håller jag med Margareta Cederfelt om att EU inte ska utvecklas till en federal konstruktion. Men det finns ett antal förslag i arbetsprogrammet som solklart, skulle jag säga, drar åt det federala hållet. Det rör till exempel förslaget om att inrätta en finansminister för EU. Här skulle jag vilja veta vad Moderaternas ståndpunkt är. Vill ni ha en EU-finansminister?
Anf. 12 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Visst är det bra att vi debatterar kommissionens arbetsprogram. Det är någonting som vi måste göra som medlemsländer. Där är det också viktigt med det samarbete som finns i Cosac-mötena för EU-nämnderna i de respektive medlemsländerna. Jag tror att det är viktigt inte bara med det nationella arbetet utan också med samarbete över landsgränserna inom EU. Frågorna är viktiga, och vi som folkvalda måste naturligtvis debattera dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Sedan är det ju som så att Sverige inte är ensamt om att debattera det här. Det är därför jag tror att det är viktigt att vi talar med våra partikollegor i andra länder. Jag ser också fram emot att regeringen återkommer till oss när kommissionens förslag presenteras närmare.
Den andra frågan var en skattefråga. Vi anser att det är viktigt att till exempel skattefrågan löses på nationell nivå. Det är ingenting som ska ligga inom EU.
Sverige står också utanför den monetära unionen, och då är det viktigt att detta beaktas när det handlar om ekonomin, hur den ska se ut och hur den ska skötas. Vi är inte medlemmar i eurosamarbetet som det ser ut just nu, men vi moderater tror på ett samarbete. Vi tror att det är oerhört angeläget.
Det var också den bilden jag ville ge i mitt anförande: Vi är med i EU, och vi ska som nation stå upp för EU:s grundläggande värderingar. Det är enda vägen framåt.
Anf. 13 Jens Holm (V)
Herr talman! Min konkreta fråga rörde förslaget om inrättandet av en finansminister, inte skattepolitiken. Margareta Cederfelt får gärna svara på det. Tycker Moderaterna att förslaget om inrättandet av en finansminister för EU är ett bra förslag?
Jag tycker att det är en relevant fråga eftersom Moderaterna var ett av de partier som ville dra in Sverige i den ekonomiska och monetära unionen. Nu ville ju svenska folket någonting helt annat, vilket jag tycker var bra. Men en EU-finansminister är förstås något helt logiskt när man har en gemensam penning och räntepolitik och en i stora drag helt och hållet gemensam ekonomisk politik. Då är det ju logiskt att man också har en gemensam finansminister.
Jag tycker att det är viktigt att Sverige tydligt markerar och säger att EU inte ska ha en finansminister. Svara gärna på det.
Anledningen till att jag ställde frågan om kommissionen lyssnar på medlemsstaterna är att jag tycker att det ganska tydligt illustrerar bristen på demokrati inom EU. EU-kommissionen är den enda instansen i EU som kan lägga fram förslag på nya lagar. EU-kommissionen är inte ett folkvalt organ utan ett i stora delar helt och hållet stängt organ. De kommissionärer som sitter där representerar inte medlemsländerna utan ska bara främja EU:s intressen.
Det här tycker jag strider mot en grundläggande princip, nämligen den att det är de folkvalda som ska kunna ta initiativ till nya lagar. Det är de folkvalda som ska kunna påverka inriktningen i politiken. Det fungerar inte i EU, och det fungerar i synnerhet inte vad gäller det här arbetsprogrammet. Jag tycker att det är viktigt att få det sagt - även om jag tycker att debatten i sig är viktig.
Anf. 14 Margareta Cederfelt (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! Vi moderater står bakom det utlåtande som vi har lämnat i finansutskottet och som också finns med i utrikesutskottets utlåtande. Där står vi inte bakom en finansminister.
Som jag nämnde är finanspolitiken nationell, men vi ser också vikten av att samarbeta, till exempel när det handlar om småföretagarnas villkor och att kunna underlätta för företagande, för detta är något som behövs för att EU ska växa, för att EU:s befolkning ska få det bättre, för att få fler arbetstillfällen och så vidare.
Anf. 15 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Det är ett utlåtande vi hanterar här i dag, och det är lite speciellt då det läggs till handlingarna.
Det är ett utlåtande från utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram 2018. Arbetsprogrammet är en del i hela mandatperiodens prioriteringar från kommissionen. Detta är inte något helt nytt utan en fortsättning på prioriterade områden.
Som jag hörde i debatten kan vi konstatera att detta är första gången som vi försöker diskutera arbetsprogrammet i kammaren innan det nya året har inträtt. Tidigare har vi varit en bit in på året när vi har diskuterat arbetsprogrammet. Det känns lite grann som jästen efter degen, men den här gången har vi försökt göra det bättre.
Herr talman! Detta är ett program för ett mer enat, starkare och demokratiskt EU, som kommissionen uttrycker det. Vi välkomnar denna ambition. Det är dock ett arbetsprogram som just nu påverkas mycket av både brexit och utvecklingen politiskt i Tyskland, där vi alla väntar på att få se resultatet av de pågående regeringsförhandlingarna.
Om brexit blir verklighet - jag vill understryka om - måste vi självfallet respektera britternas beslut och agera utifrån det, men vi måste också inse att allt säkert inte är sagt i Storbritannien om detta ännu. Det kan komma nya frågor som påverkar, så vi måste ha en beredskap för det.
Det är viktigt att vi från svensk och EU:s sida förmår hävda de värden som EU har byggts kring. Unionen måste stå upp för frihet, säkerhet - det var ju själva grunden - mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer bland medlemsländerna. Här har vi stora utmaningar som kommer att vara viktiga för trovärdigheten för hela EU. EU som ett demokratiskt projekt, ett enat eller starkare projekt, påverkas av vad varje medlemsstat gör och hur EU svarar upp.
Vi ser naturligtvis fram emot att se hur EU förmår möta utvecklingen i Polen. Den ambition man har haft att försöka anhängiggöra en process måste tas vidare om Polen inte backar. Annars kommer bilden att vara att EU:s kommission säger en sak medan verkligheten blir en annan. Då tappar vi förmågan och kraften att stå upp för det som har varit unionens gemensamma värden. Det här är naturligtvis centralt.
När det gäller Tyskland och utvecklingen där har vi alla avvaktat och väntat på att få se den tysk-franska eventuellt gemensamma positionen. Den kan naturligtvis få stor påverkan också på hur programmet tas vidare. Med denna reservation vill jag understryka vikten av att EU förmår fånga upp Agenda 2030, när det gäller den globala utvecklingen, för EU är en viktig aktör för att kunna klara detta uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
EU är också en central och vital aktör när det gäller Parisagendan. Vi ser fram emot vad man signalerar, nämligen att man inom en snar framtid ska komma med ett underlag för att diskutera EU 2030. Detta är viktigt på klimatområdet för att se att man lever upp till de åtaganden som gjorts.
Vi ser också fram emot de förhandlingar som ska genomföras om energiunionen, inte minst när det gäller Nord Stream 2, där vi från svensk sida har haft många synpunkter på att man har varit för senfärdig. Det finns inte bara ett energipolitiskt perspektiv utan också ett säkerhetspolitiskt perspektiv på frågan om energi som måste tas in när man diskuterar energiunionen.
Herr talman! Ett av de områden som har varit aktuella här och som syns i reservationstexten har varit frågan om vad EU egentligen ska göra och vad det så att säga är viktigt att EU ägnar sig åt och tar till sig nya uppdrag kring. Det handlar om området jobb och sysselsättning, som är en grundläggande fråga för oss att samarbeta om. EU:s inre marknad handlar om att skapa möjligheter för fler jobb, ökad sysselsättning och bättre välstånd.
Inte minst den del i detta område som handlar om den digitala inre marknaden är viktig att gå vidare med. Men vi har inte tyckt att det är viktigt att EU skaffar sig en arbetsmarknadsmyndighet. Detta framgår av utlåtandet, där vi står upp för den åsikt som också arbetsmarknadsutskottet framfört. Det är även utrikesutskottets mening. Jag ville bara beröra det här.
Jag vill avslutningsvis lyfta upp utrikesutskottets särskilda frågor, och det är EU som en starkare global aktör, där vi i Centerpartiet gärna ser att EU intar en starkare roll. Den globala strategin är naturligtvis bas för denna utveckling. Det handlar om att samtidigt kunna klara att utveckla ett attraktivt EU som fortfarande är öppet mot omvärlden och som framstår som en stark motor i den globala utvecklingen. Då kan vi vara en stark mjuk röst för en global framgång när det gäller 2030 och för fred, frihet och utveckling.
Ett av de mjuka områden som är centrala för EU är handel. Centerpartiet välkomnar det arbete som pågår för att utveckla nya handelsavtal. Man skulle önska att vi inte behövde ha separata handelsavtal utan att vi kunde ha en gemensam marknad där man inte behöver agera på det sättet.
Nu är det dock viktigt att EU står upp och går vidare med handelsavtal på samma sätt som vi har gjort med Kanada och att den typen av processer drivs fram. När protektionismen åter vinner nya anhängare i världen måste det finnas röster som står upp för frihandel.
Vi välkomnar avtal med Mercosur, Mexiko och så vidare för att på det sättet visa att det är handel som är en viktig motor för framgång och välstånd och för att ta människor ur fattigdom och bygga en inkluderande tillväxt.
Det är också viktigt att hantera den multilaterala profilen. Det gör man bland annat via handel. Att EU är en aktör i den multilaterala miljön är viktigt.
Det är också fredsfrämjande. Jag har berört den mjuka makten. Vi diskuterade så sent som i går Pesco, som innebär att vi också ska ha möjligheter att använda hela paletten och också kunna agera militärt om det så krävs för att hävda fred och utveckling. Det är en spännande utvecklingsperiod de kommande åren med kommissionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Jag kan inte lämna det östliga partnerskapet. Det är en verklig fråga för hela EU:s trovärdighet och attraktivitet som global aktör. Att ha ett medlemskapsperspektiv där är centralt.
Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag har överskridit den anmälda talartiden.
EU ska inte bygga murar vare sig externt eller internt när det gäller migration. Vi ska jobba för lagliga och inte farliga vägar in. EU är en åldrande kontinent. Vi behöver människor, och vi behöver rörlighet för att vi ska kunna vara en union för frihet, rörlighet och utveckling.
Jag yrkar än en gång bifall till utskottets utlåtande.
Anf. 16 Jens Holm (V)
Herr talman! Kerstin Lundgren tog upp en sak som jag glömde att ta upp i mitt anförande, nämligen handelspolitiken. Det var bra att hon tog upp den.
Handeln är extremt viktig. Men som EU:s handelspolitik ser ut i dag blir handeln ett överordnat mål, och det överordnas andra intressen. Jag tänker till exempel på de investeringsklausuler som finns inskrivna i de handelsavtal som EU sluter. Som parentes kan jag nämna att det egentligen inte är handelsavtal som EU sluter, utan det är handels- och investeringsavtal.
När det gäller till exempel Naftaavtalet har denna investeringsklausul använts mängder av gånger. Ibland har man vidtagit åtgärder mot frackning. Då har man åkt på en bolagsstämning. Man har vidtagit åtgärder mot att bygga en stor oljepipeline, som Obama gjorde. Då blev man stämd på mångmiljardbelopp av ett oljebolag. När Rumänien av miljöskäl sa nej till öppnandet av en ny guldgruva blev man stämd av bolaget Gabriel Resources med hänvisning till just en sådan investeringsklausul.
Kerstin Lundgren, du representerar ett parti som säger sig stå upp för miljön. Anser inte ni i Centerpartiet att det finns en risk för att miljöpolitiken kan försvåras när man har handels- och investeringsavtal som ger bolagen alla rättigheter att stämma men som ger dem som står upp för miljön och klimatet bara skyldigheter?
Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Handeln är, som sagt, mycket viktig. Det som EU har visat, inte minst genom avtalet med Kanada, är hur man kan ta handelsavtal vidare för att få med hänsynstaganden när det gäller arbetstagare, klimat och annat. Jag tror att det här finns utvecklingsmöjligheter att jobba vidare med.
Vi diskuterade i utrikesutskottet så sent som i morse frågor kopplade till Afrika. Det är klart att det finns många utmaningar. Men det är inte en väg att ha ett avtalslöst tillstånd. Det som vi hör är nämligen att många då uppfattar att möjligheten att få göra investeringar kommer att vara bara för dem som så att säga kan göra upp med presidenten och på det sättet kanske få en särskild gräddfil. Men vi behöver lösningar som gör att man vågar investera - att det är ordning och reda och att det finns avtal som gör det möjligt att våga investera också i miljöer där man annars kanske inte skulle göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Vi tycker därför att det är bra att vi har mekanismer som kan klara denna typ av konflikter, eftersom konflikter dyker upp. Tanken är att vi då ska ha regelverk för hur dessa konflikter ska lösas. Det ska inte ske genom någon deal mellan en president och någon enskild företagare.
Anf. 18 Jens Holm (V)
Herr talman! Kerstin Lundgren nämnde tidigare Mercosuravtalet. I utkastet till avtalstext för detta avtal finns det ingen investeringsklausul. Det är mer av ett renodlat handelsavtal. Detta är EU berett att skriva under. I detta avtal behöver man uppenbarligen inget investerarskydd, trots att det är ett avtal med Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay och så vidare.
Kerstin Lundgren säger att det måste vara tydligt vad det är som gäller när det blir konflikter, eftersom konflikter uppstår. Ja, självklart är det så. När det gäller exempelvis EU och Kanada är det ändå två rättsstater som vi talar om med ganska fungerande rättsordning. Om det blir problem med någonting får man gå till en allmän domstol.
Problemet med CETA-avtalet, Kerstin Lundgren, är att man sätter upp en särskild investerartribunal där bara bolagen kan stämma stater. Staterna kan inte stämma bolagen. Bolagen kan stämma stater när de anser att deras investeringar är hotade på något sätt, alltså på mycket luddigare grunder än vad det skulle finnas fog för i en allmän domstol.
Av tradition ser vi att när det finns så kallade investeringsskydd i andra avtal, till exempel i Naftaavtalet, används det av stora fossilföretag för att stämma länder som lagstiftar för miljön.
Kanada är det land i världen som har blivit stämd av flest bolag. I nästan alla stämningar har det varit USA-bolag som har stämt Kanada för att de vill stoppa frackning, för att de vill begränsa oljeutvinning, krav på utvinning i gruvor och så vidare.
Kerstin Lundgren, borde inte Centerpartiet som ett miljöparti vara lite oroliga i fråga om detta? Borde inte Centerpartiet kunna säga som Vänsterpartiet, att det är jättebra med handel men att vi inte ska ha något särskilt investerarskydd i de avtal som sluts?
Anf. 19 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Vi är beredda att säga ja till handel - absolut. Det är någonting som är centralt och viktigt för EU, för Centerpartiet och för Sverige. Det är nämligen förutsättningen för en välståndsutveckling. Vi vill naturligtvis se en hållbar handel på sikt globalt.
En del av dessa avtal kan man naturligtvis diskutera. Men då är det bra när EU går in och för denna typ av diskussioner, eftersom man då får möjligheter att tillföra nya perspektiv och göra moderna avtal. Det finns exempel på historiska avtal som inte är bra. Där skulle man önska att man skulle kunna ta dessa diskussioner vidare. Det brukar i och för sig vara möjligt också utifrån ett EU-perspektiv, eftersom EU är en starkare och större röst. Det är en av de röster som står upp för just frihandel. EU vill ha avtal. Att andra länder och grupper av länder söker sig till EU och försöker nå avtalslösningar är en grund som möjliggör för en utveckling av även denna typ av klausuler som är omdiskuterade och som i vissa delar borde utvecklas.
Anf. 20 Désirée Pethrus (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! Jag tror att vi för en mycket viktig debatt nu. Det handlar om en brytningstid efter brexit. Diskussionen nu handlar mycket om vart vi är på väg. Min oro är att EU nu går från nationellt självbestämmande till att gå i en mer federalistisk riktning. Det känner jag och mitt parti en stor oro för.
I EU-kommissionens arbetsprogram talar man också om att fler beslut ska fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet. Det är en inriktning som kan oroa.
Kommissionens arbetsprogram för 2018 har redan antagits av kommissionen. Det som vi nu kan diskutera är hur vi ska hantera kommissionens arbetsprogram under det kommande året.
Temat låter ju bra; titeln är En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. Programmet har en del som handlar om prioriteringar och lagstiftningsåtgärder som ligger nära i tid, under 2018, och en del som handlar om förslag om det mer långsiktiga, för 2025 och framåt. Det är en god målsättning man från kommissionens sida sätter upp om att samla alla länder, att försöka ena länderna mer, att medborgarna ska känna trygghet och säkerhet i en orolig värld och att arbeta för bättre jobb som bidrar till social utveckling.
Frågor om det försvarspolitiska samarbetet, det som kallas Pesco, har vi sagt ja till - men med fortsatt suveränitet för att Sverige ska kunna fatta sina egna försvars- och säkerhetspolitiska beslut. Vi ser ett behov av att utveckla våra försvarsförmågor gemensamt och av ett ökat utbyte inom EU på området. Flera EU-länder talar nu dock mer om ett gemensamt försvar, vilket vi inte stöder. Det är bra att regeringen har samma åsikt i den frågan.
När det gäller migrationsområdet har utvecklingen de senaste åren visat att EU måste ha ett bättre regelverk för ökad solidaritet och för att skapa förmåga att hantera migrationsutmaningen framöver. Det kan inte vara några få länder, däribland Sverige, som tar ansvar för den stora flyktingströmmen. Vi vill i stället se fler lagliga vägar att komma in, till exempel genom arbetskraftsinvandring, men också möjlighet för människor att söka nödvisum utanför EU i stället för att behöva ta sig hit på farliga vägar över Medelhavet.
Det måste bli en förändring inom EU så att vi gemensamt löser frågan. I EU pågår just nu stora diskussioner mellan stats- och regeringscheferna, och det verkar svårt att komma framåt. EU har dock löst svåra frågor förr, och jag tror att alla har ett behov av att hitta en lösning. Jag hoppas att vi kommer dithän.
Vi kristdemokrater vill att EU främjar rörlighet och ekonomisk utveckling som skapar möjlighet till tillväxt och social utveckling. Tanken med handeln inom EU är ju just att skapa förutsättningar för social utveckling i samband med tillväxten. En väl fungerande valutaunion, som man talar om i programmet, är också bra för Sverige. Problemet är dock att många av de andra länderna inte sköter sina offentliga ekonomier, vilket gör att de inte heller har råd med social utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Problemet blir då att flera länder i EU - Frankrike, Grekland, Italien och andra - nu har börjat tala om att man vill ha en större EU-budget för att kunna stötta fattiga EU-länder. När vi nyligen var på besök i Grekland talade landets EU-minister om att han ville se en europeisk arbetslöshetsförsäkring, men han talade inte om vem som ska betala detta.
I EU-parlamentet röstade Socialdemokraterna nyligen för ett förslag om att införa en form av lägsta nivå för socialbidrag och att det ska finnas en EU-fond som finansierar detta. Betyder det att Socialdemokraterna nu vill att sociala frågor ska hanteras överstatligt av EU? Sverige som en av få nettobetalare till EU måste agera. Regeringen måste höja tonläget på allvar gentemot EU. EU kan inte bli ett socialkontor för länder som inte sköter sin ekonomi.
Vi kristdemokrater motsätter oss det som nu händer och som bekräftas i arbetsprogrammet, nämligen att man vill ha en mer federal stat där beslut på socialförsäkringsområdet ska fattas i Bryssel och inte i Sverige.
Vi ser också att den sociala pelaren och det stora toppmöte som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och statsminister Löfven bjöd in i till i Göteborg den 17 november i år kan få stora och allvarliga konsekvenser. Förutom att skattebetalarna fick betala 50 miljoner för mötet riskerar vi att flera olika bindande lagstiftningsförslag kommer i kölvattnet av den sociala pelaren. Statsministern sa det inte fanns några beslut utan bara en ram, men ramen ska ju fyllas med innehåll.
Det handlar om EU-lagstiftning som till exempel går ut på att varje land måste ha en kvotering av föräldraförsäkringen på fyra månader. Anser statsrådet Ann Linde, som deltar i dagens debatt, att detta är rätt väg att gå? Nyligen fick vi nämligen kommissionens förslag om fyra månaders kvotering på arbetsmarknadsutskottets bord. Tycker vi att EU ska fatta den typen av beslut eller inte? Jag tycker att det är helt fel väg att gå.
Kommissionen vill också att man ska ha en arbetsmarknadsmyndighet. Kommissionens ordförande föreslår att det ska finnas socialförsäkringsnummer för alla EU-medborgare som ska arbeta. Vi säger nej till detta. Vi vill inte att EU ska gripa in i vår arbetsmarknadsmodell, och jag är glad att majoriteten i utskottet har samma åsikt.
Herr talman! EU-toppmötet om den sociala pelaren riskerar att bli en milstolpe vi kommer att se tillbaka på som tillfället då EU gick vilse mot mer överstatlighet och ökad detaljstyrning. Vår statsministers entusiasm för detta toppmöte är enligt mig obegriplig då den sociala pelaren riskerar att slå sönder partsmodellen på den svenska arbetsmarknaden.
Regeringen är med och sätter en kurs där arbetsmarknadsåtgärder, lönefrågor, barnsomsorg, vård av närstående, a-kassa, föräldraförsäkring och hälso- och sjukvård blir mer och mer av EU-politik med lagstiftning som nu kommer från EU-kommissionen. EU föreslår rätt till ledighet för vård av anhörig, en individuell rättighet på fem dagar per år. Det blir kostnader för företagare och för staten. Vad säger regeringen om det? Har vi några konsekvensanalyser av dessa förslag? Nej, tyvärr.
Vi kristdemokrater är starka anhängare av EU. Vi tror att Sveriges medborgare vill bidra till en bättre framtid för hela EU och alla dess medborgare. Vi tror också att vi kan visa solidaritet med dem som lever i fattigdom och utanförskap, och jag är övertygad om att såväl kommissionen som EU:s medborgare också vill gå i den riktningen. Men det vi ser nu - tal om en gemensam finansminister, en europeisk åklagarmyndighet, en gemensam arbetsmarknadsmyndighet och allt det jag har varit inne på - kan inte tolkas på annat sätt än att vi går i en federal riktning. Det, herr talman, tycker jag är helt fel väg att gå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Risken är nu att det inte blir ett enat Europa, som kommissionen önskar, utan tvärtom. De partier som tidigare har varit starkt EU-kritiska, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet, verkar nu svälja EU:s förändrade linje med hull och hår. De vill gärna ha mer överstatlighet på det sociala området. Risken är till och med att den svenska modellen på arbetsmarknaden riskerar att gå förlorad, till förmån för minimilöner som bestäms på EU-nivå. Det är något som finns med som en punkt i den sociala pelaren. Vi tror inte att det är rätt väg att gå att lämna över så viktiga områden som lönebildningen till EU, herr talman.
Herr talman! Sverige behöver en regering som tydligt säger nej till ökad överstatlighet på EU-nivå och som ser till att vi inom EU jobbar med rätt saker, till exempel hanterar klimat- och migrationsutmaningar, bekämpar terrorism och internationell kriminalitet samt bidrar till ökad handel och ekonomisk utveckling som gör EU konkurrenskraftigt i en global ekonomi. Dessvärre går regeringen just nu i helt fel riktning. Därför behövs det en ny regering - snarast.
Vi kristdemokrater har inga reservationer i utlåtandet, vilket tyder på att Kristdemokraterna står bakom det och att det finns en majoritet bakom den kritik mot kommissionens arbetsprogram som jag har fört fram. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 21 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att komma med ett tillrättaläggande utifrån det Désirée Pethrus sa. Désirée Pethrus sa att Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu har svalt hela paketet och att vi accepterar att EU får kompetens på det sociala området, bland annat när det gäller minimilöner. Det stämmer inte alls.
Det vi i Vänsterpartiet vill är att stoppa den sociala dumpning som nu pågår i Europa, där arbetare från olika länder står sida vid sida men har olika löner, villkor och rättigheter. Till exempel kan man inte ställa krav på kollektivavtal eller sådana rättigheter; det har avfärdats i ett antal domar från EU-domstolen. EU sätter den fria rörligheten av kapital och tjänster framför respekt för värdlandets lagstiftning och avtal.
Det skulle vara på sin plats om Kristdemokraterna, precis som vi i Vänsterpartiet, tyckte att det vore en bra princip att bolag som kommer till andra länder, till exempel Sverige, ska respektera svenska lagar och svenska överenskommelser på arbetsmarknaden och att detta ska regleras i ett socialt protokoll, så att dessa rättigheter får samma juridiska status som de andra så kallade fyra friheterna på den inre marknaden.
Detta skulle man få genom ett socialt protokoll. Det är det riktigt verkningsfulla som man kan driva för att komma till rätta med den sociala dumpningen. Jag noterar dock att Kristdemokraterna har avfärdat det varje gång vi har föreslagit det.
Anf. 22 Désirée Pethrus (KD)
Herr talman! Att Vänsterpartiet sväljer den sociala pelaren och dess innehåll med hull och hår är ju på grund av att en punkt i den sociala pelaren är talet om minimilöner. Med det, menar jag, har vi redan börjat ge EU ett okej till att börja tala om minimilöner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Men vi i Sverige har ju ett helt annat sätt att arbeta och en helt annan lönemodell. Jag menar att genom att säga ja till den sociala pelaren har Vänsterpartiet också sagt ja till att minimilöner nu kommer att diskuteras på EU-nivå, och det är helt fel väg att gå enligt mitt sätt att se det.
Ni vill se en arbetsmarknadsmyndighet och har tyvärr röstat för en sådan i arbetsmarknadsutskottet. Kvotering av föräldraförsäkringen tyckte ni också var bra och sa ja till i arbetsmarknadsutskottet. Ni har sagt ja till fem dagars ledighet för vård av anhörig utan någon konsekvensanalys av vad det betyder för företagen och svenska staten. Jag tycker att det här är att gå i helt fel riktning.
När det gäller social dumpning är vi överens om att vi inte vill ha det. Jag kan ibland bli förvånad när jag läser i medierna att rumänska löner gäller i Sverige. Jag tror att till och med Jens Holm kan säga att så är det faktiskt inte menat. Utstationeringsdirektivet och det tillämpningsdirektiv som man nu har sagt ska genomföras säger att vi måste se till att man inte går under de lägsta lönerna som finns i Sverige.
Ett stort problem har varit att Byggnads inte har rapporterat till Arbetsmiljöverket vad det lägsta kollektivavtalet är, vilket gör att vi heller inte har fått en bra reglering där.
Ingen ska dumpa lönerna. I EU:s lagstiftning står det att man inte får dumpa löner under det lägsta kollektivavtalet i svensk lönebildning. Det är det som gäller, så kom inte och säg att Kristdemokraterna är för lönedumpning, för det är vi totalt emot!
Anf. 23 Jens Holm (V)
Herr talman! Om Désirée Pethrus tror att vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra att EU för en gångs skull pratar om någonting annat än fri konkurrens, marknadsvillkor och så vidare kan jag svara att ja, så är det.
Det är bra att vi har haft ett socialt toppmöte. Det är bra att sociala frågor äntligen kommer upp på dagordningen. Men EU ska inte ha någon kompetens på det här området. Den sociala pelaren är ett sätt att jämföra EU:s länder och se hur man ligger till efter ett antal socialt orienterade parametrar. Det tycker vi absolut att man kan syssla med. Men några lagstiftningsakter har man inte. Désirée Pethrus får gärna visa mig det direktiv eller den förordning som kräver minimilöner i Sverige. Något sådant finns inte.
Jag hävdar att Kristdemokraterna och de andra borgerliga partierna inte agerar mot den sociala dumpning som vi ser på vår arbetsmarknad i Sverige och runt om i hela Europa. Man måste vara blind om man inte ser att bulgariska lastbilschaffisar kör lastbil här i Sverige för 30 kronor i timmen, medan en svensk lastbilschaufför med kollektivavtal tjänar tre fyra gånger mer.
Hur kan man ha underentreprenörer som saknar kollektivavtal och som dumpar lönerna och villkoren på stora byggen till exempel här i Stockholm? Jo, det kan man ha eftersom facken inte har rätt att vidta stridsåtgärder och stå upp för den lagstiftning som vi har i Sverige. Det var ju det som hela Lavaldomen handlade om.
Om Kristdemokraterna vill göra någonting åt detta i verkligheten och inte bara i teorin är det ett socialt protokoll som gäller. Då handlar det om att vi ska likställa de sociala och fackliga rättigheterna med rätten att komma hit och arbeta och erbjuda tjänster, vilket i grunden är en bra sak.
Anf. 24 Désirée Pethrus (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Herr talman! Det är bra att vi får reda ut de här frågorna. Vi i Kristdemokraterna är naturligtvis för en social utveckling. Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är att vi tror att ekonomisk utveckling leder till en möjlighet att skapa sociala reformer, trygghetsreformer, olika bidragssystem och socialförsäkringssystem - det som vi har i Sverige.
Det ni vill göra tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är att försöka skapa en situation där vi ska ha de här olika reglerna och alla direktiv som vi nu har fått på bordet. Vi ska ge allt åt alla utan att veta hur det ska finansieras. EU-kommissionen talar ju inte om hur det ska finansieras. Nu börjar Macron att tala om att det ska till en EU-budget. Är det via en EU-budget det ska finansieras? Ska Sverige som nettobetalare betala ännu mer för att andra länder inte har gjort nödvändiga reformer? Man måste ju göra reformer i sitt eget land, och man måste satsa på ekonomisk utveckling. Det är där jag har invändningar.
Att lastbilschaufförer tjänar 30 kronor i timmen är totalt oacceptabelt, och enligt EU-direktivet och utstationeringsdirektivet får det inte vara på det sättet. Facket kan anmäla sådant här till EU-kommissionen och till EU-domstolen. Det är ju självklart att det går emot hela EU-direktivet. Hur skulle EU:s utstationeringsdirektiv se ut om vi sa att det är okej att åka till vilken lön som helst? Man får inte lönedumpa. Det är precis det EU-lagstiftningen säger.
Er väg tycker jag dock är helt fel. Vi är med på att jaga dem som missbrukar systemet - jaga, jaga, jaga dem! Det är helt okej att ge facket möjlighet att kunna ingripa, men det är inte så att regelverket på EU-nivå säger att vi måste reglera ännu mer och att EU ska ingripa ännu mer. Sverige och övriga länder ska se till att EU-regelverket fungerar.
(Applåder)
Anf. 25 Statsrådet Ann Linde (S)
Herr talman! Ärade ledamöter! Jag vill börja med att tacka för att jag har blivit inbjuden till att diskutera kommissionens arbetsprogram för 2018 och samtidigt ge er en bild av regeringens arbete inom prioriterade områden.
Om vi jämför med läget förra året är det nu en betydligt mer optimistisk stämning och känsla i EU. Den här positiva energin måste användas till att fortsätta leverera på de områden där vi redan gjort framsteg och där EU ger våra medborgare ett mervärde.
Ungefär 80 procent av de förslag som kommissionen utlovade när den tillträdde har lagts fram. Under nästa år måste vi fokusera på att omsätta förslagen till verklighet.
Precis som arbetsprogrammet beskriver är jobb, ekonomi, säkerhet, migration, klimat och gemensamma värderingar - som respekten för rättsstaten - områden där kan vi leverera konkreta resultat. Vi ska inte ge oss in i en svårgenomtränglig diskussion om fördragsändringar eller nya institutionella projekt.
Vi har fått till en nödvändig och efterlängtad debatt om hur EU ska utvecklas. Som ni vet presenterade kommissionen en vitbok i mars som innehöll fem tänkbara scenarier för EU:s framtida utveckling, med fem efterföljande diskussionsunderlag inom konkreta sakområden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Med utgångspunkt i vitboken har framtidsdebatten intensifierats under hösten. Regeringen har bjudit in civilsamhället till fem separata EU-sakråd för att diskutera de olika tankepappren. Detta ska sammanställas och översättas och sedan skickas till kommissionen. Dessutom har alla diskussionsunderlag tagits upp i relevanta utskott i riksdagen.
På stats- och regeringschefsnivå har en tidtabell för framtidsdebatten lagts fast i vad som kallas ledaragendan. Framtidsdiskussionen kommer att fortsätta till våren 2019.
Herr talman! En helt avgörande fråga för EU är hur medlemsstater lever upp till våra gemensamma värderingar och rättsstatens principer. EU:s grundläggande värden utgör fundamentet för ett fungerande samarbete och för att unionen ska kunna utvecklas ekonomiskt och socialt. EU måste kunna agera med trovärdighet för demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
Diskussionen om hur vi kan stärka rättsstaten har pågått i flera år men intensifierades i och med den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern. Nu återstår att se hur dialogen mellan kommissionen och Polen går vidare. Regeringen ger kommissionen fullt stöd i detta arbete.
En sak är dock klar. Det är djupt oroande att några medlemsstater inte längre förefaller dela våra grundläggande värderingar, inklusive respekten för rättsstatens principer.
Jag ser fram emot det förslag som kommissionen enligt arbetsprogrammet väntas lägga fram i slutet av nästa år.
Man kan inte välja och vraka bland de gemensamma regler och skyldigheter som gäller. Medlemsstater som inte lever upp till gemensamma åtaganden och som inte respekterar unionens gemensamma värden ska inte heller få tillgång till EU-medel på samma sätt som i dag.
I regeringen arbetar vi med likasinnade länder om hur vi kan komma framåt, och jag har tät kontakt med den ansvarige kommissionären Timmermans. Bryter man mot rättsstatens principer måste det få konsekvenser.
Herr talman! 1,4 miljoner människor har ett jobb att gå till tack vare exporten, och 70 procent av vår export går till EU:s inre marknad. Det råder inget tvivel om att EU är viktigt för jobben här i Sverige.
Jag har tagit initiativ till det så kallade D9-samarbetet, att Sverige tillsammans med åtta av de mest digitaliserande medlemsstaterna driver på digitaliseringsfrågorna och fullbordandet av den digitala inre marknaden. Det är därför glädjande att kommissionen lyfter fram vikten av den digitala marknadsstrategin och att den ska färdigställas under nästa år.
Två konkreta framgångar inom området är avskaffandet av roamingavgifter för mobilsurfande i hela EU och slopad omotiverad geoblockering, alltså diskriminering när man handlar beroende på vilket land man bor i.
Sverige står upp mot protektionistiska tendenser och fortsätter att vara en tydlig frihandelsröst i unionen. Just nu pågår förhandlingar med tiotalet länder. Avtalet med Japan är nästan klart, och regeringen har också varit en aktiv part i förhandlingarna om frihandelsavtal för EU med både Mexiko och Mercosur.
I arbetsprogrammet lyfter kommissionen fram att förhandlingar ska inledas med Australien och Nya Zeeland, vilket vi anser är angeläget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Det är enkelt att se hur viktigt detta är för Sverige. Frihandelsavtalet med Sydkorea ledde till att exporten dit från Sverige ökade med 70 procent.
Eurozonen har den högsta tillväxten på ett decennium, och i hela EU har tillväxten ökat med 2,3 procent. Tillväxten i Sverige blir uppemot 3 procent. Det är en högre tillväxt än i de flesta länder i Europa. Det är glädjande siffror. Denna tillväxt måste gynna alla; det ska vara en inkluderande tillväxt.
Detta och mycket mer diskuterades på toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg för att par veckor sedan. Mötet var unikt i sitt slag och ett konkret exempel på att Sverige bidrar till den viktiga framtidsdiskussionen i unionen.
Nu har värdarna för mötet, vår statsminister och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, publicerat en rapport från mötet som ett bidrag till Europeiska rådets slutsatser i december.
Diskussionen får inte stanna vid bara ett möte utan ska också fortsättningsvis ligga högt på EU:s dagordning. Därför är den sociala pelaren ytterligare en framgång. Den består av 20 viktiga principer och rättigheter som kan bidra till en mer rättvis och välfungerande arbetsmarknad.
Herr talman! En annan viktig fråga som regeringen prioriterar är migration. EU måste ta ett gemensamt ansvar för de flyktingar som tar sig till Europa. Sverige driver linjen att vi måste få ett solidariskt asylsystem som bygger på att alla medlemsstater tar sitt ansvar.
Det är positivt att kommissionen i arbetsprogrammet har en längre tidshorisont gällande genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling inklusive Parisavtalet och klimat- och energipolitiken. Vi ska se till att EU uppfyller sina åtaganden i en tid då andra tvekar.
Herr talman! Vi lever i en allt oroligare tid. Säkerhetsläget står även det inför ett flertal utmaningar. EU måste vara en stark säkerhets- och utrikespolitisk aktör. Genom lanseringen av Pesco tar Sverige ansvar för att utveckla EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik.
Europols befogenheter har stärkts, och vi har tagit beslut för att smidigare kunna utbyta information mellan medlemsländernas brottsbekämpande myndigheter.
Inom ramen för cybersäkerhet diskuteras hur våldsbejakande och annat brottsligt innehåll på internet ska hanteras.
När det gäller brexitförhandlingarna har Storbritannien tagit avgörande steg vad gäller den ekonomiska uppgörelsen, och vi har nått mycket långt vad gäller medborgarnas rättigheter. Kan de närmast berörda också hitta en väg att hantera den känsliga Irlandsfrågan, och vi vet att det är nära, finns det möjlighet till ett genombrott vid Europeiska rådets möte i slutet av nästa vecka.
Det är mycket angeläget att förhandlingarna kan öppnas upp, också för vår framtida relation till Storbritannien, och att vi får ett övergångsarrangemang. Det är upp till Storbritannien att bestämma hur nära relation till EU man vill söka. Inom dessa ramar och i en anda av respekt, ansvar och tydliga spelregler vill vi se en så bra framtida förbindelse som möjligt för Sverige, EU och Storbritannien.
Jag ska också säga något om regeringens hållning inför förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, som enligt arbetsprogrammet ska presenteras i maj nästa år. När Storbritanniens bidrag försvinner behöver utgifterna minska med lika mycket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Regeringen vill sätta ett utgiftstak som inte överstiger 1 procent av EU:s bni. Den svenska avgiften ska hållas nere. Det vill vi främst göra genom att minska storleken på budgeten men också genom att värna den andel vi själva ska betala.
I slutförhandlingen, när budgetramens storlek är färdigförhandlad och låst, kommer vi givetvis att arbeta för att återflödet till Sverige blir så bra som möjligt.
Regeringen prioriterar en reformerad långtidsbudget. Den ska fokusera på åtgärder som genererar tydligt mervärde inom områden som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning, innovationer och klimatomställning. Detta innebär att mycket mindre medel än i dag måste gå till den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna.
Herr talman! Jag vill betona att varje enskilt initiativ som presenteras inom ramen för arbetsprogrammet måste bedömas och beredas på sina egna meriter. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen allteftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.
Låt mig avslutningsvis säga något om delaktighetsarbetet, för det är något som jag verkligen brinner för. Jag vill stärka kunskapen, delaktigheten och engagemanget i EU-frågor i Sverige.
Den förra regeringen tog fram en utredning som visade på skrämmande brister i kunskapen om EU bland nyckelgrupper som förtroendevalda, lärare och journalister. Detta är en fråga som regeringen inte kan lösa själv; det kräver insatser från många fler i samhället.
Därför genomför jag nu så kallade EU-handslag runt om i Sverige med organisationer, kommuner, regioner och universitet för att de ska vidta åtgärder för ökad delaktighet bland medborgarna i EU-frågor och göra information mer lättillgänglig. Hittills har jag genomfört EU-handslag med 42 aktörer, allt från ungdomsorganisationer och arbetsmarknadens parter till kommuner, regioner och universitet.
Nu hoppas jag att riksdagens ledamöter för ut dagens diskussion till alla väljare.
(Applåder)
Anf. 26 Jens Holm (V)
Herr talman! Ann Linde är inte bara EU-minister utan också handelsminister. Det är bra att ministern har ett sådant stort engagemang i handelsfrågorna, men som jag sa i det tidigare replikskiftet med Centerpartiet kan inte handel och investeringar vara ett intresse som är överordnat alla andra viktiga ändamål vi vill uppnå.
Tyvärr har man i en mängd handels- och investeringsavtal som finns redan i dag ett så kallat investeringsskydd. Det ger bolag rätt att stämma stater i händelse att investeringarna är hotade. Jag nämnde tidigare Naftaavtalet, som har gjort att Kanada troligen har blivit världens mest bolagsstämda industriland på grund av att det särskilt på miljöområdet har försökt reglera frackning, oljeutvinning, gruvutvinning och så vidare.
Nu skriver EU fram ett antal handels- och investeringsavtal. Jag noterar att det i en del förslag till avtal inte finns något investeringsskydd. Det gäller till exempel Mercosuravtalet, och jag tror att det också gäller avtalen med Nya Zeeland och Australien. Det torde tala för, Ann Linde, att det går alldeles utmärkt att sluta handelsavtal med andra länder utan att ge bolagen en särskild klausul som de kan utnyttja för att stämma stater.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Anser den svenska regeringen att investeringsskydd för bolag är så otroligt viktigt att det måste finnas med i alla handelsavtal som EU sluter?
Anf. 27 Statsrådet Ann Linde (S)
Herr talman! Tack så mycket för frågan, Jens Holm! Här har vi en riktigt stor skillnad i hur vi ser både på handelsavtal och företags rättigheter och på vad handelsavtal och företag betyder för tillväxt och jobb.
Det är inte alls orimligt att företag har en möjlighet att se till att de inte blir diskriminerade i länder som de har handel med. Det kan till exempel gälla att man exproprierar allting som ett företag investerat, som nu har hänt i Kirgizistan, eller att de blir behandlade på ett annat sätt än de inhemska företagen blir behandlade.
Det är högst rimligt att man har investeringsavtal. Därför har vi nu 65 bilaterala investeringsavtal mellan Sverige och andra länder. Det finns naturligtvis möjlighet att bestämma sig för att man inte har en investeringsskyddsdel i ett avtal. Det beror på hur man skriver mandaten. Du nämnde inte Brasilien. Där finns inte heller något investeringsavtal. Det behövs dock för att företagen inte ska bli diskriminerade.
När det gäller Kanada finns det tre stämningar på gång. Ett mål har staten vunnit, och två är pågående. När det gäller det fall som du, och andra med den synpunkt som du har, själv brukar använda, Philip Morris, stämde Philip Morris Uruguay, och där vann Uruguay. Det andra fallet gäller Australien, och där vann Australien därför att det var felaktiga ramar formellt sett för att ta upp det.
Dels är det rimligt med investeringsavtal, dels är det helt överdrivet att ge bilden av att det är de stora stygga företagen som alltid går in och vinner. Tvärtom behöver många svenska företag ett sådant skydd.
Anf. 28 Jens Holm (V)
Herr talman! Man brukar argumentera för att investeringsskydd behövs för att det underlättar bolags investeringar och ger dem en extra trygghet. När det gäller CETA-avtalet mellan de europeiska staterna och Kanada handlar det om ett avtal mellan rättsstater. Vi har redan en fungerande ordning i våra allmänna domstolar som man kan gå till ifall man anser att till exempel egendom har blivit exproprierad. Det finns såvitt jag vet redan i vår grundlag, Ann Linde.
Varför ska vi ge bolagen en extra chans att stämma stater? Om det är så viktigt, Ann Linde: Varför inte ge miljöorganisationer möjligheter att stämma bolag? Varför inte ge staterna möjligheten att stämma bolagen tillbaka? Varför ska det vara så i förfarandet att bolagen har alla rättigheter medan staterna och vi andra bara har skyldigheter?
Herr talman! Ministern svarade inte riktigt på hur det kan komma sig att EU sluter avtal med Mercosurländer i Sydamerika och med Australien och Nya Zeeland utan ett investeringsskydd. Där går det uppenbarligen utmärkt att handla med varandra utan att man ska ge bolagen extraskyddet.
Jag tror att det är så att ibland vinner bolagen och ibland vinner staterna. Men blotta risken att få en miljardstämning mot sig blir tyvärr en hämsko på progressiv politik. När Rumänien gick ut och sa: Vi vill inte att det ska byggas en stor gruva i Rosia Montana, ett område i Rumänien, fick det en mångmiljardstämning på sig som är nästan lika stor som hela Rumäniens hälsobudget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Tror inte Ann Linde att sådana hot påverkar ett fattigt lands agerande? Varför ska bolagen få investeringsskydd i EU:s internationella avtal?
Anf. 29 Statsrådet Ann Linde (S)
Herr talman! Jag tror att Jens Holm har en helt felaktig syn på vad det handlar om och varför man ska ha det. Man ska ha investeringsskydd för att företagen ska vilja investera i andra länder. Du ska ha möjligheten att inte bli behandlad på ett annat sätt än de bolag som finns i det landet där du investerar. Det är därför man har det.
Det är därför Sverige redan i dag har 65 sådana bilaterala avtal. I de flesta fall är det inte de stora företagen som vinner. Dessutom handlar det om, som Jens Holm påpekar, sådana skydd som redan finns i grundlagen. Men man använder ett skiljedomsförfarande, som man gör i många andra sammanhang och inte bara i handelssammanhang. Det är lättare och mer rättvist.
Man kan bara tänka sig möjligheterna för svenska företag som till exempel har blivit illa behandlade. Du behöver inte ta något u-land. Du kan ta till exempel en stat i USA. De får gå till en delstatsdomstol och se vilken möjlighet de har där.
Det är mycket bättre att du har en separat skiljedomstol där du har separata domare och att frågorna bara hanteras där för att se till att det blir en rättvis skiljedom. Det finns ingenting i avtalen som skiljer sig från vad vi redan har i svensk grundlag. Vi går inte längre.
Vi har hört på kritiken från Jens Holm och andra. Därför har man ändrat sättet som skiljedomstolarna utses på. I Kanada har man tagit bort det som tidigare kallades ISDS och i stället sett till att det blir oavhängiga domare, finns möjligheter att överklaga, och så vidare.
(forts. § 7)
Anf. 76 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Jag tackar för att jag får ställa frågor till statsrådet i och med att hon deltar i debatten. Det är sådant som vi alltid uppskattar.
Jag ställde två frågor till statsrådet i mitt huvudanförande. Den ena gällde det här med detaljerade regleringar av föräldraförsäkringen, som vi nu har uppe i arbetsmarknadsutskottet, och kvotering av föräldraförsäkringen. Vi tycker att det är viktigt att man har föräldraförsäkring och att det finns någon typ av trygghet för arbetstagare inom EU. Det är vi helt för. Men att EU ska tala om hur många kvoterade månader vi ska ha i föräldraförsäkringen vänder vi oss starkt emot. Jag uppfattar nu att regeringen sitter och förhandlar om de här frågorna på EU-nivå. Hur ser statsrådet på att vi går i den här riktningen?
Kommissionens arbetsprogram 2018
Den andra frågan gällde något som vi också håller på och förhandlar om i arbetsmarknadsutskottet och som vi också säger blankt nej till, nämligen rätten till ledighet för vård av anhörig - en individuell rättighet att ta ledigt fem dagar per år. Det här är en fråga som brukar kunna lösas av arbetsmarknadens parter. Det kostar också pengar. Hur ska vi finansiera hela det här? Vilken är statsrådets syn på det?
Anf. 77 Statsrådet Ann Linde (S)
Fru talman! Jag tackar för frågan, Désirée Pethrus! Jag tycker givetvis att det är kul att komma hit och debattera.
När det gäller den reglerade föräldraförsäkringen handlar det om ett minimidirektiv, precis som i många andra frågor. I flera decennier har det funnits områden där man tyckt att EU bör ha ett minimidirektiv. Det innebär att alla medborgare i EU ska ha en viss rätt, till exempel rätten att inte behöva jobba 24 timmar i sträck utan få ta vilopauser. Nu har man börjat diskutera att ha ett slags minimidirektiv för föräldraförsäkringen. Det är ingenting nytt att EU har den typen av diskussioner.
När det väl finns ett förslag kommer det att behandlas som alla andra förslag och komma tillbaka till rådet och riksdagen för beslut. Detsamma gäller frågan om vård av anhörig och andra frågor som har kommit. Var bör det finnas minimidirektiv? Det är mycket möjligt att ett sådant inte bör finnas för vård av anhörig. Så långt har vi inte kommit över huvud taget. Men det finns ändå vissa regler som man borde ha gemensamt som ett minimidirektiv. Det gäller till exempel EU-medborgares rätt till semester. Jag tycker inte att det är något konstigt.
Med det sagt vill vi inte att man ska göra någon förändring när det gäller kompetenserna hos medlemsstaterna, rådet och kommissionen.
Anf. 78 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Tack för svaret! När det gäller föräldraförsäkringen tycker vi att det är bra att den finns. I Sverige finns en individuell rättighet till ett visst antal månader. EU har sagt att det bör vara fyra, tror jag, månader som respektive förälder har rättighet till. Det har vi inga synpunkter på som en minimirättighet på EU:s arbetsmarknad.
Det vi ställer oss frågande till är varför EU ska tala om ifall vi ska ha en, två, tre eller fyra kvoterade månader. Det tycker jag är konstigt. I Sverige har man rätt att överlåta tid till den andra föräldern om den ena föräldern inte har möjlighet att ta ut all sin föräldraförsäkring. Det innebär i vissa fall att om den ena föräldern inte kan ta ut de fyra månaderna får barnet bara stöd av en förälder i fyra månader i stället för i åtta månader. Det tycker vi är fel väg för EU att gå.
När det gäller den andra frågan finns det ingen konsekvensanalys. Kvoteringen av föräldraförsäkringen kostar inga pengar. Men den del som handlar om rätten till ledighet kan däremot kosta för staten eller företagen. Jag tycker att det är märkligt att det inte finns någon konsekvensanalys av detta, och jag skulle gärna vilja höra en kommentar till det.
Kommissionens arbetsprogram 2018
Slutligen gäller det den arbetsmarknadsmyndighet som ligger på EU:s bord och som vi har sagt nej till. Vi hade frågan uppe i arbetsmarknadsutskottet. Hur ser statsrådet på att EU nu vill börja gripa in i det som handlar om vår arbetsmarknadsmodell? Vi riskerar att EU kommer in och bestämmer om minimilöner och hur vår arbetsmarknad ska fungera. Jag tycker att det är märkligt. Vi har ett regelverk, och det ska vi naturligtvis följa. Varför ska det finnas en EU-myndighet som ska ta över? Vi menar att det redan finns en möjlighet att följa upp detta utifrån de regelverk som finns i dag.
Anf. 79 Statsrådet Ann Linde (S)
Fru talman! Låt mig börja med den sista frågan eftersom vi diskuterade den i det förra svaret.
Kommissionen har aviserat att de ska lämna ett förslag om en arbetsmarknadsmyndighet under andra kvartalet 2018. Troligtvis kommer den nya myndighetens form att påverkas av dess mandat och arbetsuppgifter. Men det går inte att säga så mycket om vad kommissionen avser och vad den kommer att föreslå. Därför tycker vi att det hade varit bra om Sverige hade kunnat vara med och påverka detta. Oavsett hur det blir är det bra för EU:s utveckling att vi alltid är med och påverkar även om vi sedan inte avser att delta.
Vi gjorde på samma sätt med Eppo. Vi avsåg inte att delta, och det rådde stor samstämmighet i riksdagen om detta. Men det var viktigt för oss att vara med och påverka hur myndigheten skulle agera eftersom det också påverkar Sverige. Därför tycker vi att vi borde ha kunnat få vara med och påverka även denna myndighet. Men vi har tagit del av riksdagens svar i samband med överläggningen i arbetsmarknadsutskottet den 21 november, och vi kommer att återkomma till riksdagen för överläggningar när vi har fått ett konkret förslag från kommissionen.
När det gäller vård av anhörig och så vidare håller jag helt med om att man måste göra ordentliga konsekvensanalyser av de olika förslag som läggs fram. Men inte heller här finns i dag något slutgiltigt förslag.
Diskussionen om föräldraförsäkring handlar om minimidirektiv. Jag vet inte om vi har olika syn på detta, men jag och regeringen tycker att det är positivt att man har minimidirektiv för grundläggande rättigheter.
Anf. 80 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Jag vill i min fråga till statsrådet Ann Linde lyfta upp det som handlar om företagande och småföretagande. En agenda för ett enat, starkare och mer demokratiskt EU inkluderar också ett levande näringsliv.
Företagarna, speciellt småföretagarna, lyfter kontinuerligt upp behovet av regelförändringar och mindre av pålagor. Vad gör statsrådet för att driva på i denna fråga?
När jag läser dokumentet ser jag att det står en del mellan raderna om företagande och behovet av företagande inom EU. Det är väldigt viktigt. Men det är också viktigt att i sammanhanget lyfta upp de svenska företagarnas behov och behovet av regelförändringar. Jag skulle gärna vilja få kommentarer till detta.
Anf. 81 Statsrådet Ann Linde (S)
Kommissionens arbetsprogram 2018
Fru talman! Vi har ingen annan uppfattning. Frågan är bara: Vad är det som är regelförenklingar, och vad är det som är försvårande av regler? Vi borrar i de här frågorna. Jag är ute mycket och talar med företag, öppna exportcenter och så vidare, och då får jag denna typ av frågor. Vi driver därför frågor om att lagstiftning ska vara så enkel som möjligt att följa.
Men ibland, till exempel när det gäller möjligheten att handla, måste det vara samma regler för att man ska kunna utnyttja exportmöjligheterna på bästa sätt. Det måste till exempel vara samma regler för hur varor ska se ut för att man ska kunna utnyttja kraften och möjligheten i hela den inre marknaden. Det betyder att det naturligtvis blir svårare att följa en del regler, som sedan, i nästa steg, gör det lättare att exportera på hela marknaden. Som jag nämnde i mitt anförande går 70 procent av svensk export till den inre marknaden. Därför är detta så oerhört viktigt.
Vi driver nu på det som gäller den digitala inre marknaden. Också där finns det många regler som försvårar på olika sätt, och vi vill ha möjligheter att göra det enklare. Men ibland är det alltså nödvändigt att ha gemensamma regler för att nå det bästa.
Anf. 82 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! En konkret fråga i sammanhanget för att underlätta det digitala handlandet men också för den enskilda företagaren, och säkert även för kunderna, handlar om ett enhetligt och enklare system för momsredovisning.
Det kan genomföras utan att på något sätt leda till ett enhetligt skattesystem, för det är ingenting som vi moderater är för. Vi vill definitivt inte se ett skattesystem på EU-nivå. Däremot kan själva momshanteringen för företagare och småföretagare som ingår i denna del underlättas.
Jag vet att detta är en fråga som finns med i kommissionens arbetsprogram, och det är därför jag lyfter den. Jag vill förvissa mig om att EU-ministern kommer att se till att ta frågan vidare. Den finns bland annat med i skatteutskottets utlåtande i riksdagen, där utskottet välkomnar förslag om förenklingar när det gäller momssystem och momsredovisningar och anser att det är något som kan göras på EU-nivå.
Anf. 83 Statsrådet Ann Linde (S)
Fru talman! De franska, tyska, italienska och spanska finansministrarna har gemensamt föreslagit en omsättningsskatt på den omsättning som företagen har i Europa för att kunna beskatta till exempel it-företag.
Den vinkel vi vill ha är att skattefusk och skadlig skattekonkurrens måste motverkas. När det gäller skatten på till exempel digitala företag, som är något av det som nämns i arbetsprogrammet, har vi sagt att vi inte ska ha en särskild linje utan vänta tills OECD får en global linje. Vi håller på och analyserar frågan, och vi har haft lite olika åsikter i EU. Detta är dock den linje som både finansministern och jag har lagt fram.
Jag förstår att frågan också handlar om momsfrågor mer detaljerat. Detta kan jag inte, helt enkelt, så jag överlämnar frågan till finansministern och hoppas att hon kan svara.
Anf. 84 Patrik Björck (S)
Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Vi lever i en tid med ökade krav på protektionism. Vi lever i en tid där Ryssland antar ett mer auktoritärt styre. Vi lever i en tid där vi har krig i Europa, och då tänker jag på Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Vi lever i en tid där utvecklingen i Turkiet, ett stort land i utkanten av Europa, präglas av oroväckande tendenser: Man fängslar journalister och oppositionella. Vi lever i en tid med en president i USA som är oberäknelig och agerar på ett sätt som skapar oro runt om i världen. Vi lever i en tid där Storbritannien har valt att lämna EU-samarbetet.
Allt detta sammantaget är orosmoln på himlen, och det finns all anledning att fundera över hur Sverige agerar i en sådan tid. Men det är också viktigt att komma ihåg att det finns ljuspunkter i mörkret. En sådan ljuspunkt är regeringens proposition om ett handelsavtal med Kanada, som kom nu i dagarna. Det stärker frihandeln och motverkar tendensen till protektionism.
En annan ljuspunkt är den socialdemokratiskt ledda regeringens aktiva Europapolitik, där man nu på kort tid har kunnat presentera resultat efter resultat. Toppmötet i Göteborg är ett mycket tydligt exempel på det. Den sociala pelaren är ytterligare ett exempel. Vi har också utstationeringsdirektivet, som regeringen aktivt har arbetat med att förändra, så att man ska kunna ställa krav på svenska löner i Sverige. Här finns det ljusa punkter. I en mörk tid är det viktigt att se att det också finns möjligheter och alternativ för att motverka de svåra eller mörka delar av utvecklingen som finns.
EU håller nu på att återhämta sig. EU befinner sig i det femte året av en ekonomisk återhämtning. Tillväxten för EU som helhet överstiger USA:s för de senaste två åren. Det har skapats över 8 miljoner nya jobb. Detta är andra ljusa tecken som finns i världen.
Kommissionen har visioner om att öka förtroendet och tilliten. Vid mötet i Rom i mars tillkännagav EU:s stats- och regeringschefer en vilja att göra EU starkare och mer motståndskraftigt genom större enighet, solidaritet och respekt för gemensamma regler. Om detta ska kunna växa fram som ljuspunkter i fortsättningen är det oerhört viktigt att alla länder gör sin läxa och att alla länder bidrar konstruktivt. Och "alla länder", fru talman, inkluderar även Sverige. Det är viktigt att förstå det.
Vi tror på samarbete som en framgångsfaktor för att göra världen till en bättre plats för människor att leva sina liv. Vi tror att det finns utmaningar som är för stora för enskilda länder. Vi tror att frihandel är något som kan och ska komma alla till del och bygger välstånd och utveckling.
Vi tror på detta, till skillnad från de reaktionära och destruktiva krafter som vill driva utvecklingen tillbaka. De vill krypa in bakom sina egna gränser och misstänksamt titta ut mot omvärlden. De vill begränsa vår handel med omvärlden. De bidrar till en utveckling av "vi" och "de" och ser inte möjligheterna med samarbete.
Sådana reaktionära krafter måste motarbetas var de än uppstår, oavsett om det är i Sverige eller i Europa eller någon annanstans i världen.
Fru talman! Det finns tyvärr tendenser att denna reaktionära världsbild sprider sig även i Sverige och utanför de ytterlighetspartier som normalt sett har varit ganska ensamma med sin syn på Europasamarbetet i Sveriges riksdag.
Inom det moderata partiet hörs allt oftare en nationalistisk och Europafientlig retorik, som är mycket illavarslande. Den svenska högern verkar röra sig från en Europapositiv, centraleuropeisk, kristdemokratisk position till en reaktionär, engelsk Toryposition. Framväxten av sådana strömningar i det ledande borgerliga partiet är djupt oroväckande, särskilt i ljuset av att man här med olika besked har öppnat för samarbete med Sverigedemokraterna.
Kommissionens arbetsprogram 2018
Kombinationen av en reaktionär, inåtblickande politik, där man stänger ute samarbetet med omvärlden, och att man öppnar för samarbete med ett reaktionärt ytterlighetsparti är oerhört illavarslande.
Om vi ska nå ett mer enat, starkare och mer demokratiskt Europa måste alla de krafter som har en progressiv och framtidsinriktad politik hålla ihop. Detta är viktigare nu än någonsin.
Vi socialdemokrater vill att Sverige ska delta fullt ut, aktivt och konstruktivt i EU-samarbetet. Detta borde vara en politik som de partier som står upp för EU-samarbetet skulle kunna vara överens om. Behovet av samarbete på lämpliga och relevanta nivåer har inte minskat. Behovet av att göra EU till ett medborgarnas EU är akut. Att den sociala dimensionen är avgörande för att lyckas med detta borde vara uppenbart för den som seriöst vill ta sig an de utmaningar vi står inför. För den som anser att den fria rörligheten är något positivt och av väsentlig betydelse finns det ingen ursäkt för att obstruera detta arbete.
Det europeiska samarbetet skapar välstånd och sammanhållning mellan människor. För att tillväxten och konkurrenskraften ska öka, samtidigt som våra samhällen ska hålla ihop, krävs det sociala reformer. Om man är för EU kan man inte vara emot att göra EU mer anständigt. Hur svårt kan det vara, fru talman?
Arbetsmarknadsutskottet, där jag ingår, hade den 21 november en överläggning med regeringen om det aviserade förslaget om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet. Syftet var att ge regeringen mandat att bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan hur en ny myndighet ska utformas.
Vi delar regeringens bedömning och stöder regeringens vilja att arbeta aktivt för att vara med och påverka utformningen av det nya Europa som nu växer fram. Vi beklagar att utskottet inte vill se att det behövs en konstruktiv hållning för att Sverige ska kunna vara med och påverka frågor - i det här fallet handlar det om en eventuell ny myndighet - och därmed bevaka svenska intressen.
Vi socialdemokrater tycker inte att det är en rimlig politik att sitta och titta på. Vi vill använda varje möjlighet att konstruktivt påverka. Vi föreslår därför i vår reservation att utrikesutskottet i sin granskning av kommissionens arbetsprogram ska lyfta fram det viktiga att Sverige ska påverka förslaget om en eventuell europeisk arbetsmarknadsmyndighet i ett tidigt skede. Om Sverige ska ha inflytande i utformandet av ett sådant förslag måste vi vara aktiva i processen.
När ett förslag väl finns på bordet kommer vi att ta ställning till det. Att säga nej i dag, innan vi sett hur förslaget ser ut och innan vi använt de möjligheter vi har att påverka det i en riktning som överensstämmer med de uppfattningar vi är överens om i Sverige, är inte att aktivt och konstruktivt delta i utformandet av det framtida Europasamarbetet.
Vi vill se till att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte på något sätt påverkas av ett sådant förslag, att subsidiaritetsprincipen gäller fullt ut, att vår uppfattning om att en ny myndighet på området bör ha ett tydligt mervärde för att vi ska kunna säga ja och att myndighetens befogenheter bör inriktas på gränsöverskridande aspekter. Den bör inte ha mandat att utföra självständiga kontroller. Det är också viktigt att myndigheten inte får någon roll i att tolka nationella kollektivavtal eller ta egna initiativ till ny lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Som sagt, det ska framhållas att det är angeläget att respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella arbetsmarknadsmodeller och sociala trygghetssystem och principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Självklart ska en sådan myndighet finansieras inom de ekonomiska ramar som finns.
Detta är svenska ståndpunkter som vi borde kunna vara överens om i Sveriges riksdag. Åtminstone borde de partier som står upp för Europasamarbetet kunna vara överens.
Det är viktigt att komma ihåg att det går att påverka EU. Den svenska regeringen har bevisat detta: När man tillträdde var en av de första saker man gjorde att aktivt börja arbeta för att utforma ett utstationeringsdirektiv, så att man skulle kunna ställa krav på svenska löner i Sverige. Under åtta år möttes vi av påståenden från den borgerliga regeringen om att detta var omöjligt. Men den svenska regeringen har bevisat att det aktivt går att påverka Europa. Om man faktiskt gör något och vill något kan man också något.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 4.
Anf. 85 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Hur svårt kan det vara, Patrik Björck? En historia blir inte mer sann bara för att Patrik Björck står och fabulerar ihop någonting i talarstolen. Moderaterna har aldrig sagt att man ska samarbeta med Sverigedemokraterna. Jag säger detta nu, eftersom debatten tv-sänds. Det ska inte råda någon som helst tvekan om den saken. Jag förväntar mig att en representant för Socialdemokraterna faktiskt kan skilja på vad som är lögn och vad som är sanning, vad vår partiledare har sagt och vad som inte är sagt.
Anf. 86 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag tror att Margareta Cederfelt möjligen är den enda i detta land som inte känner en stor tvekan i fråga om Moderaternas sätt att förhålla sig till Sverigedemokraterna. Detta är en process som har pågått i medierna om och om igen. Den tidigare partiledaren kunde inte komma någonstans utan att försöka svara på dessa frågor. Och den nuvarande partiledaren har ärvt frågorna. Varje gång som frågan ställs och svaret kommer blir det mer förvirrat. Det finns tyvärr en väldigt stor tveksamhet, fru talman, i fråga om Moderaternas sätt att förhålla sig till Sverigedemokraterna.
Frågan om EU-samarbetet är viktig. Om man lyssnar på debatten här i dag kan man konstatera att också Kristdemokraterna har en negativ och destruktiv inställning till Europasamarbetet. Vi hörde Kristdemokraternas representant, fru talman, säga blankt nej till i stort sett allting. Men det finns en ny ton bland Moderaterna i EU-frågor som är djupt oroväckande. När man samtidigt ser att de inte kan ge tydliga besked om samarbetet med ett starkt reaktionärt och Europakritiskt parti som Sverigedemokraterna är det klart att det finns anledning att bli extra tveksam.
Nej, det finns ingen anledning för mig att ha några synpunkter på vad som är lögn eller sanning i detta. Jag bara konstaterar att det finns en väldigt stor osäkerhet om var Moderaterna står när det gäller deras förhållningssätt gentemot Sverigedemokraterna. Jag kan konstatera att det naturligtvis också gäller Kristdemokraterna.
Anf. 87 Margareta Cederfelt (M)
Kommissionens arbetsprogram 2018
Fru talman! Hur svårt kan det vara? Jag undrar hur många gånger först Anna Kinberg Batra och sedan Ulf Kristersson med emfas ska upprepa: Vi samarbetar inte med Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag.
Detta har upprepats gång på gång på gång. Men Patrik Björck vill gärna basunera ut någonting annat. Tyvärr måste jag säga: Då faller sanningen mellan grenarna. Jag tycker inte att detta är snyggt. Det är mycket dåligt.
Fru talman! Jag tycker att Patrik Björck ska hålla sig till vad som faktiskt är sagt av de personer som han citerar och inte fabulera ihop någonting baserat på vad som skrivs i vissa kvällstidningar.
Anf. 88 Patrik Björck (S)
Fru talman! Hur många gånger ska frågan ställas? Jag skulle väl kunna ge ett enkelt svar: Tills den besvaras. Orsaken till att frågan ställs gång på gång på gång, som Margareta Cederfelt mycket riktigt påpekar, är att den inte besvaras. Den dag som frågan besvaras får man väl hitta en annan fråga att ställa. Det är inte jag som ställer frågan gång på gång på gång. Det är landets samlade journalistkår. Svaret blir: Frågan kommer troligen att ställas tills den får ett svar.
Men det var bara den ena delen. Den andra delen är den oerhört negativa och destruktiva Europapolitik som Moderaterna i dag står för. Man säger nej till i stort sett allting. Man använder subsidiaritetsinstrumentet i Sveriges riksdag för att försöka obstruera i sakfrågan - vi hade ett exempel på det i mitt utskott i våras - och inte för att subsidiaritetspröva, som det är till för. Detta är ett av många exempel på att Moderaterna förflyttar sig i Europapolitiken på ett mycket oroväckande sätt.
Det är inte bara jag, fru talman, som noterar detta och är orolig. Alla som följer Sveriges utveckling - näringslivet och andra - har anledning att vara oerhört oroade över Moderaternas inställning i Europafrågor. Man är helt enkelt inte pålitlig i Europapolitiken längre.
Anf. 89 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Det är bra att arbetsprogrammet diskuteras och presenteras. Som mina kollegor förtjänstfullt har berättat har vi en moderat linje och också en bred uppslutning i Alliansen.
Jag tänkte diskutera frågan om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet. Men jag kan inte låta bli att notera vad min trätobroder Patrik Björck alldeles nyligen sa. För den person som är insatt i svensk politik kan det inte råda några tvivel om att Moderaterna mycket tidigt tog ställning för ett svenskt EU-medlemskap och sedan dess har varit för det. Man är fortfarande för, och brinner för, ett EU-samarbete, de fyra friheterna, en ökad handel, en ökad tillväxt och det europeiska välståndet. Därför är det också välkommet med sociala reformer.
Alliansregeringen var den regering som var mest aktiv av de svenska regeringar som funnits inom EU-samarbetet. Det var mycket tydligt. Vi fick tydligt beröm. Man hade inte sett en regering som var så aktiv i Europapolitiken. Detta kom från den svenska EU-kommissionären, som då var Margot Wallström, som numera sitter i den regering som vi kanske tycker borde göra mer på EU-nivå och göra det bättre på EU-nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Men det är en stor skillnad, fru talman, mellan att vara för EU och att säga ja till att allting ska ligga på EU-nivå. Vi tycker inte att allting ska ligga på EU-nivå. Vi tycker att EU ska vara bra. Vi tycker att EU ska göra rätt saker, och vi tycker att EU ska göra de sakerna mycket bra. Men vi köper inte den närmast federalistiska slutsats som jag tycker att Patrik Björck andas: att man bara för att man är EU-positiv måste tycka att EU ska syssla med allt mellan himmel och jord.
Moderaterna tycker inte att arbetsmarknadspolitik är ett område som ska beslutas på EU-nivå. Arbetsmarknadspolitiken är nationell beslutskompetens, som det heter. Vi beslutar om den här i Sveriges riksdag. Så tycker vi att det ska fortsätta att vara.
Också jag är lite orolig över utvecklingen i EU. Jag tycker givetvis att det är tråkigt med brexit. Men man bör nog fundera på vad det är som driver fram de strömningarna. Det finns diskussioner om både brexit och andra länder där man blir mer EU-skeptisk. Jag tror att det är så här för att man anser att EU kanske ägnar sig åt något fel saker. Därför tror jag att det blir än viktigare att vi vässar EU och gör det mycket bättre på de områden där EU ska stå starkt. Men jag blir oroad över att EU-kommissionen i det närmaste är tondöv när man i stället vill göra tvärtom och öka EU:s inflytande på områden där EU i dag inte riktigt finns.
Sedan kan jag säga något om arbetsmarknadspolitiken och detta med en arbetsmarknadsmyndighet. Här ska man ha diskussioner. Det ska fortfarande vara nationell beslutskompetens. Men det sägs att det ska skrivas under dokument. Detta ska kunna föranleda lagstiftningar på EU-nivå. Och nu vill man inrätta en arbetsmarknadsmyndighet. Det gör man inte bara för skojs skull, utan man vill att den ska ha en roll. När man väl har tagit steg ett blir det mycket lättare att ta steg två.
I det läget är jag förvånad över att vissa företrädare i det närmaste vill lämna över en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det som kallas den svenska modellen till beslutande på EU-nivå.
Därför anmälde vi en avvikande mening i arbetsmarknadsutskottet som i sin tur fick majoritet och blev utskottets linje. Moderaterna lade tillsammans med övriga allianspartier fram ett konkret förslag där vi sa nej till arbetsmarknadsmyndigheten.
Detta är ett mycket tidigt skede. Som det redogjordes för från socialdemokratiskt håll säger vi direkt nej. Om vi inte vill ha en arbetsmarknadsmyndighet måste det väl vara bättre att redan i början säga nej än att vänta tills förslaget har lagts fram och antagits och därefter säga att vi inte vill ha en sådan myndighet?
Det är nu vi har chansen att påverka. Om vi har en aktiv regering som jobbar hårt, bygger allianser och säger att detta inte är någon bra lösning kan vi nå framgång och säkerställa - eller i alla fall göra vad vi kan för detta - att en sådan myndighet inte blir verklighet.
Om denna myndighet sedan skulle bli verklighet kan man förstås - eller bör åtminstone kunna - hålla flera bollar i luften. Det är ju inte så att det finns något förbud mot att försöka säkerställa att effekterna blir små om det tråkiga skulle hända att denna myndighet blir verklighet.
Från vår sida är vi oerhört tydliga: Detta är nationell beslutskompetens. En arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå är inget som vi vill ha. Vi säger nej, och vi är tydliga. Det råder inga tvivel om vad den moderata linjen i Europapolitiken är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Om Patrik Björck tycker att detta är svårt att se tycker jag att han ska lyssna på de debatter som förs av moderater och läsa de moderata dokumenten. Då kommer han tydligt att se att Moderaterna har, kommer att ha och har haft en extremt tydlig och stringent linje i Europapolitiken. Den är positiv till EU men mycket tydlig med att EU ska göra rätt saker.
(Applåder)
Anf. 90 Patrik Björck (S)
Fru talman! Christian Holm Barenfeld säger att den moderata tidigare regeringen var mycket aktiv i Europapolitiken. Låt mig bara ta ett exempel. Lavaldomen föll 2007, och under alla de år som ledde fram till regeringsskiftet 2014 ställde jag vid upprepade tillfällen frågor till regeringsföreträdare - både statsministern och arbetsmarknadsministern - om vad man gjorde i EU för att riva upp denna felaktiga lagstiftning, som skadade svensk arbetsmarknad svårt.
Varenda gång erkände de - och var på det sättet hederliga, fru talman; det kan jag ge dem - att de inte gjorde någonting. De sa: Vi gör ingenting, för vi kan inte - om vi skulle börja röra i detta direktiv skulle det troligen bli sämre för svenska löntagare.
Detta har jag hört upprepas många gånger. Man gjorde ingenting, erkände att man inte gjorde någonting och sa att det inte var möjligt att göra någonting.
Sedan fick vi häromåret en ny regering, fru talman, som omedelbart började göra saker och ting. Detta var en regering som ville mycket och som kunde göra mycket. Man kan tycka att tre år är lång tid, fru talman, men i dessa sammanhang, när det gäller dessa komplicerade frågor och handlar om 28 länder, är det en enorm prestation av den svenska regeringen att på tre år komma till rätta med detta bekymmer, så att vi åter kan fastställa svenska löner i Sverige.
Världen är faktiskt så komplicerad att om arbetsmarknadspolitiken ska vara ett nationellt område - vilket Christian Holm Barenfeld säger att han vill, fru talman - måste man också se till det finns instrument för detta. Eftersom den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fackföreningarna kan kräva kollektivavtal var detta helt avgörande att rätta till. Det klarade den socialdemokratiskt ledda regeringen av.
Anf. 91 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Det var definitivt så att alliansregeringen var oerhört aktiv i Europapolitiken. Fråga till exempel den tidigare EU-kommisionären Margot Wallström, som ju du, Patrik Björck, är relativt bekant med rent politiskt. Hon var väldigt tydlig med att hon aldrig hade sett en regering som var så aktiv i EU-sammanhang. Detsamma gäller på arbetsmarknadsområdet.
Jag och Patrik Björck står här i olika talarstolar, och det gör vi av en orsak: Vi tycker olika politiskt. Det är klart att en alliansregering inte driver Patrik Björcks linje - det tycker jag är fullt rimligt. Jag jobbar varje dag för att vi framöver ska få en regering som inte driver Patrik Björcks linje, eftersom vi har olika syn när det gäller arbetsmarknadspolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2018
Däremot vill vi ha ordning och reda i svensk arbetsmarknadspolitik. Vi vill ha en öppen arbetsmarknadspolitik inom EU, med tydliga regelverk. Det har vi också - vi har inte en massa folk som är i Sverige utan att ha kollektivavtal på laglig grund. Sedan finns det alltid personer som begår brott, men det finns regelverk och lagstiftningar på det här området.
Detta är en av anledningarna till att vi säger nej till dessa delar i arbetsmarknadspolitiken. Det som Patrik Björck talar om och förfasar sig över är i många lägen sådant som det redan finns regelverk för.
Jag och Moderaterna har inte heller framgent någon ambition att göra Patrik Björck tillfredsställd, eftersom vi har olika politiska uppfattningar i dessa frågor.
Anf. 92 Patrik Björck (S)
Fru talman! Vi har några gånger under denna debatt hört Christian Holm Barenfeld och hans kamrater i Alliansen tala om att säga nej. Säga nej gjorde också den tidigare borgerliga regeringen när det gällde att skapa ett bättre skydd för anställda. Den borgerliga regeringen fixade ett svenskt anställningsskydd som var så dåligt att till och med EU-kommissionen reagerade och sa att det bröt mot EU:s lagstiftning.
Man hade ett anställningsskydd för tillfälligt anställda där det gick att stapla anställningar på varandra. Det var inte bara de fackliga organisationerna, de anställda och oppositionen här i Sveriges riksdag som ville att den borgerliga regeringen skulle rätta till detta. EU-kommissionen ålade, med hot om vite, den borgerligt ledda regeringen att åtminstone ge de svenska löntagarna samma anställningsskydd som gällde som minimikrav i Europa.
Vad svarade då den moderatledda regeringen? Regeringen svarade precis som Christian Holm Barenfeld gör här i dag, fru talman: Den sa nej, nej och nej. Det verkar vara en väl inövad replik.
Denna debatt oss emellan handlar om huruvida det är möjligt att påverka EU-politiken eller inte. Det viktiga att komma ihåg, fru talman, är att det första som krävs för att man ska kunna påverka är att man har viljan att påverka. Om man inte har viljan att påverka är det naturligtvis oerhört svårt.
Men det räcker inte att ha viljan att påverka, utan man måste också ha förmågan att påverka och förmågan att arbeta hårt. Det är därför den socialdemokratiskt ledda regeringen når resultat.
Anf. 93 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Det är alltid uppfriskande att debattera med Patrik Björck!
Vi drev på. Vi var aktiva. Vi är aktiva. Vi sitter i dag inte i regeringsställning, men vi är i stället aktiva i riksdagen.
Vi säger ja till EU-samarbete. Vi säger ja till bra förslag. Vi säger nej - och vi kommer att fortsätta att säga nej - till dåliga förslag, Patrik Björck.
Situationen vi hade före Lavaldomen vill jag inte ha igen. Patrik Björcks fackliga kompisar från Byggnads stod och skrek "go home" till de utstationerade arbetarna när de kom till jobbet.
Jag tyckte att detta var skamligt. Vi säger inte "go home" och vill inte att folk ska säga det. Vi säger snarare "gå till jobbet". Vi ska driva på för att svenska arbetare ska kunna jobba i Sverige och i övriga EU-länder samt för att vi ska kunna ha utstationerade personer.
Kommissionens arbetsprogram 2018
Vi är beroende av att folk kommer till vårt land och jobbar. Vi har en bra valfrihet för våra medborgare att resa runt eller bo i olika delar av Europa och arbeta under längre eller kortare perioder.
Det finns bra regelverk för arbetsmarknadsskydd. Jag tror inte att den genomsnittlige medborgaren kan relatera till den verklighetsbild som Patrik Björck målar upp från alliansregeringens tid. Det var inte kaos på den svenska arbetsmarknaden. Det var all-time-high i många siffror. Sedan blev det en finanskris, men det var en finanskris som Sverige klarade sig fantastiskt bra ur.
Den här debatten handlade om EU:s arbetsmarknadsprogram. Det är tydligt att Alliansen och en majoritet i Sveriges riksdag säger nej till instiftandet av en europeisk arbetsmarknadspolitik och en arbetsmarknadsmyndighet. Patrik Björck, Socialdemokraterna, och andra säger ja till att flytta över den politiken. Det är tydliga skillnader i svensk politik.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2017/18:45 Torsdagen den 7 decemberProtokoll 2017/18:45 Kommissionens arbetsprogram 2018 (KOM(2017) 650)
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Övergripande om arbetsprogrammet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 100 0 0 13 M 74 0 0 9 SD 0 39 0 7 MP 22 0 0 2 C 19 0 0 3 V 18 0 0 3 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 1 1 0 3 Totalt 263 40 0 46 En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (V)
En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.- Reservation 4 (S, MP)
- Reservation 5 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 99 0 13 M 74 0 0 9 SD 39 0 0 7 MP 0 22 0 2 C 19 0 0 3 V 0 0 18 3 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 1 1 0 3 Totalt 163 122 18 46 En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.- Reservation 6 (SD)
- Reservation 7 (V)
- Reservation 8 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 100 0 0 13 M 74 0 0 9 SD 0 0 39 7 MP 22 0 0 2 C 19 0 0 3 V 0 0 18 3 L 0 16 0 3 KD 13 0 0 3 - 1 0 1 3 Totalt 229 16 58 46 En starkare global aktör
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.- Reservation 9 (SD)
- Reservation 10 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 100 0 0 13 M 74 0 0 9 SD 0 0 39 7 MP 22 0 0 2 C 19 0 0 3 V 0 18 0 3 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 1 0 1 3 Totalt 245 18 40 46 En union i demokratisk förändring
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.