Protokoll utskottssammanträde 2020/21:69

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2020/21:69

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2020/21:69
Datum	2021-06-22
Tid	kl. 10.30-11.56
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Karolina Skog (MP), Magdalena Schröder (M), Björn Wiechel (S), Sofia Westergren (M), Alexander Christiansson (SD), Ilona Szatmari Waldau (V), Lars Thomsson (C) och Robert Halef (KD). Sju tjänstemän från finansutskottets kansli var uppkopplade på distans.
§ 2	Taxonomin Utskottet överlade med finansmarknadsminister Åsa Lindhagen. Finansmarknadsministern deltog på distans. Underlag för överläggningen utgjordes av en överläggnings-PM och en presentation (dnr 2278-2020/21), samt en muntlig föredragning av statsrådet. Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med promemorian: Regeringens preliminära ståndpunkt är att Sverige inte bör invända mot den delegerade akten. I och med att vi befinner oss i början av granskningsperioden har regeringen valt att presentera en preliminär ståndpunkt. Detta i ljuset av att ny information kan tillkomma. Regeringen anser att Sverige bör utnyttja möjligheten att begära en förlängning av granskningsperioden från fyra till sex månader för att säkerställa att det finns tillräckligt med tid till ytterligare analys. Regeringen ser det som angeläget att fortsätta driva de svenska ståndpunkterna i kommande relevanta processer kopplade till taxonomiförordningens delegerade akter. Under mötet reviderades ståndpunkten på förslag av M-ledamöterna med stöd av SD-, C- och KD-ledamöterna till att ha följande lydelse: Den svenska regeringen ska invända mot den delegerade akten om taxonomin, för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet för den uppfattningen. Regeringen ska också begära en förlängning av tidsfristen med två månader. Avvikande ståndpunkter anmäldes av S-, V- och MP-ledamöterna som stod bakom regeringens ståndpunkt. Avvikande ståndpunkt anmäldes av L-ledamoten som ansåg att ett tillägg skulle göras till regeringens ståndpunkt om att regeringen ska fortsätta driva de tidigare fastslagna svenska ståndpunkterna i kommande relevanta processer kopplat till taxonomiförordningens delegerade akter, vilket inbegriper hållbarhetsfaktorer för kärnkraft samt att hållbarhetskriterierna inte blir mer tillåtande till fossil gas. I bilaga 2 till protokollet redovisas protokollsanteckningar avseende motiveringarna till de ståndpunkter som lades fram av M-, C-, SD- respektive L-ledamöterna.
§ 3	AP-fonderna Statsråd Åsa Lindhagen informerade utskottet och svarade på ledamöternas frågor.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:68.
§ 5	Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (FiU52) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2020/21:208 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2020/21:FiU52.
§ 6	Nästa sammanträde Torsdag 24 juni kl. 10.30
	Justeras Åsa Westlund

Närvaro och voteringsförteckning Bilaga 1 till protokoll 2020/21:69

§1

§ 2

§ 3

§ 4-6

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

N

V

Åsa Westlund (S) Ordförande

X

X

X

X

Elisabeth Svantesson (M) vice ordförande

X

X

-

X

Gunilla Carlsson (S)

X

X

X

Edward Riedl (M)

X

X

X

X

Oscar Sjöstedt (SD)

Adnan Dibrani (S)

X

X

X

Emil Källström (C)

X

X

X

Ulla Andersson (V)

X

X

X

X

Jan Ericson (M)

X

X

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

X

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

X

X

Jakob Forssmed (KD)

X

X

X

Ingemar Nilsson (S)

Mats Persson (L)

X

X

X

Charlotte Quensel (SD)

X

X

X

X

Karolina Skog (MP)

X

X

X

Magdalena Schröder (M)

X

X

X

Suppleanter

Björn Wiechel (S)

O

O

O

Sofia Westergren (M)

O

O

O

Eva Lindh (S)

X

X

X

X

Josefin Malmqvist (M)

Sven-Olof Sällström (SD)

Johan Andersson (S)

Lars Thomsson (C)

O

O

O

Ida Gabrielsson (V)

Saila Quicklund (M)

Ann-Christine From (SD)

Monica Haider (S)

Hampus Hagman (KD)

Teres Lindberg (S)

Joar Forssell (L)

Staffan Eklöf (SD)

Rasmus Ling (MP)

Kjell Jansson (M)

Mats Norberg (SD)

X

X

-

X

Clara Aranda (SD)

Johan Pehrson (L)

Gulan Avci (L)

Sofia Nilsson (C)

Tony Haddou (V)

Larry Söder (KD)

Robert Halef (KD)

O

O

O

Vakant (MP)

Jörgen Hellman (S)

Sultan Kayhan (S)

Rickard Nordin (C)

Alexander Christiansson (SD)

O

O

O

Ilona Szatmari Waldau  (V)

O

O

O

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande

Bilaga 2

Protokollsanteckningar avseende § 2

M-ledamöterna anförde:

För att Sverige och EU ska klara våra klimat- och miljömål kommer mycket mer ren, fossilfri el att behövas. Då behövs kärnkraft och förnybar energiproduktion, ny teknik och ett nyttjande av skogens fulla potential. EU-kommissionens förslag om taxonomin hotar nödvändiga investeringar och går i fel riktning. Taxonomin kommer i förslagets nuvarande utformning och omfattning ha negativ inverkan på omställningen och företagens villkor. De negativa aspekterna med taxonomin överväger de positiva i nuläget.

Kommissionens delegerade akt om minskade klimatutsläpp hotar svensk vattenkraft och skogsbruk. Skrivningar kring vatten och skog är formulerade på ett sätt som kan komma att klassa svensk vattenkraft och svenskt skogsbruk som icke-hållbart. Den delegerade akten har inte en teknikneutral syn på de olika kraftslagen och avviker från forskning och evidens. Samtidigt kan fossil naturgas inkluderas som hållbart.

Vattenkraften, precis som sol- och vindkraft, utgör ett förnybart kraftslag som är viktig för en hållbar elförsörjning. Kraven kring vattenkraften i taxonomin är dock strängare än för sol- och vindkraft. Förslaget är således inte teknikneutralt. Vattenkraften riskerar dessutom bli ålagd en stor administrativ börda där det dessutom är svårtolkat vilka regler vattenkraften faktiskt måste följa för att räknas som hållbar. Vattenkraften och skogsbruket har en större betydelse för Sverige jämfört med hur det ser ut i många andra EU-länder, varför det är av stor betydelse att Sverige som medlemsland aktivt behöver tydliggöra varför det här påverkar den svenska omställningen och våra näringar negativt.

Den delegerade akten medför även att skogsbruket och bioenergin i stor utsträckning klassas som icke-hållbart. Ett av förslagen innebär exempelvis att skogsfastigheter bör åläggas krav om att upprätta omfattande klimatplaner för sina enskilda verksamheter. Det är bland annat tack vare ett aktivt skogsbruk som har Sverige har kunnat sänkt utsläppen framgångsrikt. Givet det är det märkligt när skogsbruket ska skuldbeläggas och avkrävas en ny sorts administration som andra näringar ej är ålagda att upprätta – vars konkreta nytta dessutom kan ifrågasättas.

Att kärnkraften dessutom ej inkluderas i den aktuella akten utan behandlas senare i särskild ordning är olyckligt – kärnkraften är avgörande för klimatomställningen i Sverige, EU och resten av världen. En mer hållbar energiförsörjning i EU, där kärnkraften utgör en central del, är grunden för att reducera utsläppen i medlemsländerna.

Rådet och Europaparlamentet har nu möjlighet att invända mot den delegerade akten om taxonomin.

C-ledamoten anförde

Centerpartiet är i grund positiva till att det tas fram standardiserade kriterier för hållbara investeringar i EU. Vi välkomnar att man nu ersätter de frivilliga och ofta fragmenterade

nationella reglerna på området. Däremot har vi alltid varit kritiska till att kommissionen ska ta fram kriterier i form av delegerade akter, en process som saknar demokratisk förankring då de medbeslutande institutionerna utesluts från det framtagande arbetet. Resultatet vi ser nu är en lagstiftning som påverkar industrin i helt nya riktningar, men som inte har förhandlats politiskt. De nya riktlinjerna i taxonomin baseras på godtyckliga beslut och förhandlingar som har ägt rum i expertgruppen utan transparens. Exempelvis föreslog kommissionen i lagstiftningen för förnybar energi att förbjuda etanol producerad av grödor, detta röstades ner av parlamentet och gick inte igenom. Tros det återfinns nu samma krav igen i taxonomin. Den tekniska expertgruppen har haft en svensk deltagare, från finansvärlden, men det har överlag varit väldigt få deltagare från näringslivsorganisationer och sakkunniga från energi/industrin, trots att taxonomin får stora konsekvenser för dessa.

Att genomföra ambitionerna i en gröna given kommer att kräva stora investeringar av både EU och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. Det är av vikt att samtliga parter ser till att genomföra de nödvändiga investeringar som behövs för att målen ska nås, och att det skapas ett gemensamt ramverk för detta. Vår bedömning är däremot att de kriterier som tagits fram i den delegerade akten för klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar riskerar att göra omställningen betydligt dyrare, utan någon additionell klimat- och miljönytta.

Centerpartiet saknar ett helhetsperspektiv, eller systemperspektiv, på omställningen i förslaget. Den stora andelen vatten- och biokraft i vår energimix möjliggör stora utsläppsminskningar i andra sektorer, och förutsättningarna för dessa aktiviteter kommer att bli av stor vikt för att uppnå fossilfrihet i Sverige och Europa. Detta ser vi inte minst i färdplanerna till Fossilfritt Sverige. Villkor som möjliggör investeringar som leder till ökad kostnadseffektivitet är därför angeläget. Vi anser därför att kommissionen i högre grad borde utgå från kraven i befintlig lagstiftning, och inte skapa parallella regler som gör det otydligt för branscherna. Detta särskilt eftersom de lagstiftningar som är av relevans ska revideras för att vara kompatibla med EU:s skärpta klimatmål till 2030 inom ramen för Fitfor55 som ska presenteras i år. Vi ser vidare att olyckliga regleringar i detta skede riskerar att spridas till andra framtida regleringspaket, exempelvis återhämtningsfonden, och därmed skapa än större skada för svensk del.

För skogsbruket ser vi ännu en uppsättning nya krav som reglerar en aktivitet som är nationell kompetens, och som dessutom går längre än befintliga bestämmelser. Investering i en skogsbruksaktivitet kommer endast klassas som hållbar om skogsägaren kan bevisa att aktiviteten leder till att mer kol är bundet i skogen än vad fallet varit om skogen brukats i enlighet med status quo.

Det betyder att den enskilda skogsägaren måste lägga om sitt skogsbruk för att klassas som hållbara, vilket innebär en dyrare produktion. Sverige har redan idag en reglering som gör att vi på sikt ökar den nationella kolsänkan. Att skapa ytterligare regler kommer försvåra och fördyra skogsbruket. Detta i en tid där vi behöver mer biobaserade insatsvaror som kan ersätta de fossila råvarorna, vilket bidrar till betydande utsläppsminskningar.

Slutligen anser vi att det är obegripligt att biogasen räknas som hållbar, men att biogasfordon inte räknas som hållbara. Detta går helt emot förnybartdirektivet, där sådana biodrivmedel anses vara hållbara. Biogasen har dessutom andra samhällsfördelar, och bidrar till ökad cirkularitet och resurseffektivitet.

SD-ledamöterna anförde

Regeringens preliminära ståndpunkt är att Sverige inte bör invända mot den delegerade akten. Från Sverigedemokraternas sida kan vi inte instämma i detta.

Sveriges regeringen har redan från början stöttat taxonomin, vars grundläggande uppgift skall vara att säkerställa att investeringar för att kunna beskrivas som hållbara, ska leda till mindre koldioxidutsläpp och inte leda till att arter utrotas inom EU-s medlemsländer.

Sverige har ett av världens mest hållbara skogsbruk. Inga arter har såvitt känt dött ut på grund av skogsbruket i Sveriges barrskogsbälte under de senaste 50 åren. Kontinuerligt arbete pågår i samverkan mellan myndigheter och markägare för att hela tiden förbättra skogsskötseln ytterligare. Såsom Sverige redovisar i LULUCF har vi en stor årlig nettolagring av kol i våra skogar enligt ett system som EU godtagit. Produkterna från skogssektorn lagrar kol även efter att virket avverkats, men ersätter därutöver stora volymer av andra produkter som skulle ha orsakat stora nettoutsläpp av koldioxid. Skogsbruket och skogsindustrin är vidare Sveriges största industriella arbetsgivare utanför Sveriges storstäder. Allmänheten har i Sverige rätt att utnyttja alla skogar oavsett ägare för plockning av svamp och bär liksom för andra naturupplevelser. Ett mycket omfattande skogsbilvägnät gör skogarna tillgängliga för allmänheten. Skogsbruket har därför en stor positiv betydelse för den lokala befolkningen. Sveriges skogsbruk är sammanfattningsvis ett av världens mest ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. Ytterligare investeringar i den svenska skogssektorn ska därför rimligen räknas som hållbara enligt EU-s taxonomi, annars skulle hela tanken med taxonomin förlora sitt syfte. Regeringen påpekar att det administrativa extraarbete som förslaget vill pålägga med svenska mått mycket små skogsägare fortfarande är ett bekymmer och det bör regeringen verka kraftfullt för att ändra på.

Regeringen bör välkomna att regelverket beträffande biobränsle nu förbättrats avsevärt. Biobränslematerial är sedan lång tid en av Sveriges viktigaste energikällor och står för ungefär en fjärdedel av landets hela energianvändning. Biobränslena används huvudsakligen för industrivärme, men även i ökande grad för elproduktion. Produktion inom EU av fordonsbränslen från biomaterial är också viktiga för att överbrygga övergången från flytande fossila bränslen till framtida drivmedel, inte minst beträffande tunga fordon.

Sverige har ett av EU:s allra mest hållbara produktionssystem för elektricitet och vattenkraften utgör en grundpelare i detta. Sverige kan inte acceptera att fortsatt produktion av vattenkraft i älvar och åar där vi redan producerar vattenkraft, inte godtas av taxonomin som hållbar, samtidigt som vi noterar att energislag som grundas på icke koldioxidneutrala system såsom exempelvis gas, kan godtas.

Regeringen bör framhålla att Sverige avser att även fortsatt stötta taxonomin under förutsättning att skogsbruket, skogsbaserat biobränsle och vattenkraft såsom ovan beskrivna, godtas som hållbara under taxonomins regelverk. Vi är dock mycket oroade över de förslag som EU-kommissionen ger och som enligt vårt tycke inte tillräckligt belönar verksamheter som redan bör betraktas som både hållbara och som goda exempel för andra länder.

Regeringen bör därför tydligt framhålla att EU-kommissionens förslag behöver förbättras ytterligare så att taxonomin accepterar som hållbara dels Sveriges och motsvarande länders skogsbruk, dels bioenergi från hållbart skogsbruk och skogsindustri, samt slutligen från vattenkraft i redan utbyggda vattendrag. Om så icke sker, förlorar

taxonomin sitt grundläggande syfte och i sådant fall kommer Sverige inte längre att stödja EU-s taxonomi för hållbara investeringar.

Slutligen instämmer Sverigedemokraterna i att regeringen bör begära en förlängning av granskningstiden för den delegerade akten från fyra till sex månader.

L-ledamoten anförde:

EU:s så kallade taxonomiregelverk gör det möjligt att sätta upp kriterier för vad som är hållbart. Det ger finansmarknaden möjlighet att ställa ut gröna obligationer och få in kapital till hållbara investeringar. Den som satsar pengar behöver veta att investeringarna också långsiktigt kommer vara viktiga för unionens miljö- och klimatarbete. Ingen teknik ska ha ett frikort bara för att den är fossilfri. Hållbarhet är mer än bara klimatet.

Även om taxonomin införs som ett sätt att skapa tydlighet i finanssektorn så är det uppenbart att dessa hållbarhetsdefinitioner kommer användas mycket bredare, vilket vi redan ser när hänvisningar till taxonomin dyker upp i allt fler lagstiftningsförslag i EU. Det ställer än högre krav på utformningen av taxonomin.

Den första av flera så kallade delegerade akter presenterades i slutet på april. Akterna ger detaljerna i taxonomin och avgör i praktiken hur regelverket kommer att fungera. Liberalerna drev på för och fick igenom viktiga justeringar i den akt som nu är klar. Vi kommer fortsatt att bevaka att de resterande akterna blir tillräckligt bra. Regelverket måste på ett teknikneutralt sätt gynna teknik som behövs för att vi ska nå våra klimat- och miljömål.

Det finns mer kvar att göra för att sänka nivån för hur höga livscykelutsläpp av koldioxid som energiproduktion kan ha för att klassas som hållbar. Den delegerade aktens nivåer är för höga för att vi ska nå klimatmålen. Sverige måste arbeta för att gränserna ska justeras ner så snart som möjligt.

Kommissionen har, av rent politiska skäl, valt att skjuta upp hållbarhetskraven för kärnkraften. Kärnkraften är fossilfri. Den är EU:s största kraftslag och den kommer krävas för att Europa ska nå klimatmålen. Vi ville att kärnkraften skulle ingå i samma akt som övrig fossilfri energiproduktion, den som presenterades i april. Att den utlovade akten med kärnkraftens hållbarhetskriterier faktiskt kommer på plats är en förutsättning för att taxonomin ska fungera effektivt för att styra mot ett hållbart energisystem. Här måste Sverige ställa tydliga krav.

På detta område finns en tydlig nytta med att frågor avgörs på EU-nivå, och även om det återstår frågor att lösa är helheten tillräckligt acceptabel för att Sverige preliminärt bör avstå från att göra invändningar till det slutliga förslaget till delegerad akt. Av stor vikt i fortsättningen är att utsläppsgränserna justeras ned som utlovas och att kärnkraften såväl som jordbruket får sina utlovade hållbarhetskriterier.