Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2008/09
|
| ||
|
|
| |
|
|
|
|
Beredningsområde
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Utskottet bereder även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör utskottets beredningsområde.
Sammansättning
Under riksmötet 2008/09 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.
Ledamöter:
Anders Ygeman (s)
Claes Västerteg (c)
Ola Sundell (m)
Jeppe Johnsson (m)
Carina Ohlsson (s)
Bengt-Anders Johansson (m)
Bo Bernhardsson (s)
Anita Brodén (fp)
Ann-Kristine Johansson (s)
Sofia Arkelsten (m)
Jan-Olof Larsson (s)
Sven Gunnar Persson (kd) t.o.m. 2008-12-31
Irene Oskarsson (kd) fr.o.m. 2009-01-16
Rune Wikström (m)
Wiwi-Anne Johansson (v)
Lena Hallengren (s) t.o.m. 2009-04-01 tjl. fr.o.m. 2008-03-03 t.o.m.
2009-03-01
Helén Pettersson i Umeå (s) fr.o.m. 2009-04-03
Erik A Eriksson (c)
Tina Ehn (mp)
Suppleanter:
Staffan Appelros (m)
Rune Wikström (m)
Aleksander Gabelic (s)
Anna Tenje (m) tjl. fr.o.m. 2008-10-31 t.o.m. 2009-04-30
Helén Pettersson i Umeå (s) t.o.m. 2009-04-02
Roland Bäckman fr.o.m. 2009-06-08
Betty Malmberg (m)
Eva Selin Lindgren (c)
Alf Eriksson (s)
Karin Granbom Ellison (fp)
Catharina Bråkenhielm (s)
Sven Yngve Persson (m)
Fredrik Lundh (s)
Irene Oskarsson (kd) t.o.m. 2009-01-15
Liza-Maria Norlin (kd) fr.o.m. 2009-01-16 tjl. 2009-06-15 t.o.m. 2009-08-16, 2009-08-31 t.o.m. 2009-10-01
Ulf Berg (m)
Jacob Johnson (v)
Christin Hagberg (s)
Jan Andersson (c)
Helena Leander (mp) fr.o.m. 2008-10-01 t.o.m. 2009-01-13
Per Bolund (mp) tjl. 2008-10-01 t.o.m. 2009-01-13
Lars Tysklind (fp)
Ulla Andersson (v)
Karin Svensson Smith (mp)
Cecilia Widegren (m)
Kerstin Hermansson (c)
Helene Petersson i Stockaryd (s)
Dan Nilsson (s) fr.o.m. 2008-03-03 t.o.m. 2009-03-01
Willemo Carlsson (m) fr.o.m. 2008-11-13 t.o.m. 2009-04-30
Ordförande i utskottet har varit Anders Ygeman, vice ordförande Claes Västerteg. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet, två Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli:
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Björn G:son Wessman, kanslichef
Madeleine Holst, föredragande
Anna-Lena Kileus, föredragande
Aili Käärik, föredragande tjl. fr.o.m. 2009-09-01
Helena Lindén, föredragande fr.o.m. 2009-02-16 t.o.m. 2009-08-30
Christina Malmros, föredragande fr.o.m. 2008-09-01
Helena Rudin, föredragande tjl. fr.o.m. 2009-06-10
Lena Sandström, föredragande 2009-05-25 –
Johan Sehlström, föredragande 2009-09-14 –
Carolina Wuilmart, föredragande t.o.m. 2009-01-08
Pia Blomdin Åhrling, utskottsassistent tjl. fr.o.m. 2008-12-03 t.o.m.
2009-12-31
Eva Forsman, utskottsassistent
Katharina Wahl, utskottsassistent fr.o.m. 2008-12-03
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2008/09 höll miljö- och jordbruksutskottet 44 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 38 timmar och 23 minuter. Utskottet har lämnat 27 betänkanden och 3 utlåtanden till kammaren och 3 yttranden till andra utskott.
Utskottet behandlade 16 propositioner, 2 grönböcker, 1 vitbok och 2 redogörelser/framställningar från Riksrevisionens styrelse med tillsammans 27 följdmotioner innehållande sammanlagt 228 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 306 motioner med 535 yrkanden från allmänna motionstiden 2008.
Ärenden som har behandlats av utskottet
Betänkande MJU1 behandlade regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 26 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008. I utgiftsområdet ingår områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik omfattar bl.a. frågor om naturvård och biologisk mångfald, vatten och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade områden, avfall, bilavgaser, miljöskydd, miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt internationellt miljösamarbete. Området Miljöforskning omfattar främst forskning om miljö och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt forskningsverksamheten vid Naturvårdsverket och Stockholm Environment Institute. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag och bemyndiganden för utgiftsområdet. Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en ny uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2009 vad gäller havsmiljö och följt upp resultatredovisningen för klimatområdet. Utskottet föreslog med anledning härav att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i avsnittet om resultatredovisning för havsmiljö och klimat. Utskottet hade i övrigt inget att invända mot regeringens redovisningar av miljöpolitikens inriktning och resultatbedömning. Utskottet har även gjort en fördjupad uppföljning av statens insatser inom havsmiljöområdet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört om den genomförda uppföljningen.
I betänkande MJU2 behandlades regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. I betänkandet behandlades även 44 motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utgiftsområdet omfattar 32 anslag och verksamheter inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring och fritidsfiske, livsmedel, skogsbruk, jakt, djur, landsbygd, rennäring och samefrågor. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna att målen för politikområdena Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik och Samepolitik skulle upphöra att gälla. Utskottet har beslutat att som en fortsättning på föregående års uppföljning följa upp och analysera regeringens redovisning av resultat för området Livsmedelspolitik i budgetpropositionen för 2009. Utskottet föreslog med anledning härav att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisning. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen hade redovisat. Samtliga motioner avstyrktes.
Utskottet behandlade i betänkande MJU3 regeringens proposition 2007/08:154 Miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon, två följdmotioner med fyra yrkanden och en motion från allmänna motionstiden 2007. I propositionen föreslås ändringar i miljöbalken och i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Förslagen avser tillämpningen av miljöbalken i den ekonomiska zonen. Det gäller bl.a. de bestämmelser i miljöbalken som rör särskilda skyddsceller bevarandeområden enligt EG-direktiv om bevarande av fåglar och bevarande av livsmiljöer, vilda djur och växter (Natura 2000-områden). Förslagen avser också vad som ska gälla när man upprättar miljökonsekvensbeskrivningar i samband med ansökningar om tillstånd för en verksamhet i den ekonomiska zonen och avgränsningen av vilka verksamheter i den ekonomiska zonen som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Utskottet tillstyrkte lagförslagen och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2007/08:153 och en följdmotion med tre yrkanden. I propositionen föreslås ändringar i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Ändringarna avser beräkningen av utsläppens storlek och beräkningen av om en anläggning når över tröskelvärdet för avgiftsskyldighet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande MJU5 behandlades regeringens proposition 2008/09:26 Förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. samt nio motioner med 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008. I propositionen lämnas förslag till en särskild lag med kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1523/2007 om förbud mot utsläppande på marknaden samt import till eller export från gemenskapen av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls. Motionerna från allmänna motionstiden rör hund- och kattägares ansvar för sina djur m.m. Motionsyrkandena tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och bereddes därför förenklat. Utskottet tillstyrkte lagförslaget. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
Utskottet behandlade i betänkande MJU6 regeringens proposition 2008/09:13 Skyldighet för kommunerna att lämna uppgifter om djurskydd m.m. Riksdagen beslutade den 11 juni 2008 att flytta ansvaret för djurskyddskontrollen och kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen från kommunerna till länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:63, bet. 2007/08:MJU17, rskr. 2007/08:234). I denna proposition föreslås att en ny lag om skyldighet för kommunerna att lämna uppgifter om djurskydd m.m. ska införas. Den föreslagna lagen innebär att en kommun är skyldig att på begäran av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen till länsstyrelsen lämna sådana uppgifter från sitt arkiv om djurskyddsverksamhet och om offentlig kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen som kan antas vara av betydelse för länsstyrelsens verksamhet inom dessa områden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
I betänkande MJU7 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:58 Befogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen samt en följdmotion. I propositionen föreslås att det i fiskelagen uttryckligen ska anges att en sådan befattningshavare hos Fiskeriverket och länsstyrelsen i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske har sådan befogenhet. Förslaget innebär vidare att det i paragrafen ska anges samtliga myndigheter vid vilka det finns befattningshavare som har en sådan befogenhet med stöd av fiskelagen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionen.
I utlåtande MJU8 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om jordbruksprodukters kvalitet: produktnormer, produktionskrav och kvalitetsordningar, KOM(2008) 641. I grönboken inbjuds organisationer, företag och medborgare att lämna synpunkter på vilka åtgärder som behövs från EU:s sida för att främja och skydda jordbruksprodukters kvalitet. Samrådet ses som ett första steg i utformandet av den politik som bör följas på området. Enligt kommissionen är kvaliteten på både EU:s jordbruksråvaror och förädlade produkter en av EU-jordbrukarnas främsta tillgångar i en ökad global konkurrens. Mot bakgrund av detta presenteras i grönboken ett antal frågeställningar med avseende på produktionskrav, handelsnormer, kvalitetsordningar och certifieringsordningar. Kommissionen vill på grundval av detta starta ett samråd om det bästa sättet att garantera en lämplig politik och ett tillhörande regelverk för att skydda och främja jordbruksprodukternas kvalitet, utan att det skapar extra kostnader och merarbete. Utskottet ställde sig positivt till att kommissionen uppmanar till debatt om hur jordbruksprodukternas kvalitet kan främjas och skyddas och betonade i detta sammanhang vikten av att inte komplicera regelsystem i onödan och hålla fokus på vad konsumenterna efterfrågar.
I betänkande MJU9 behandlades regeringens proposition 2008/09:76 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall samt en följdmotion. I propositionen föreslås att forumregeln i 20 kap. 8 § miljöbalken ändras, så att mål om tillstånd till verksamhet vid anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för att ta hand om och slutförvara använt kärnbränsle eller kärnavfall ska prövas av en miljödomstol inom vars område någon av anläggningarna är belägen eller avses vara belägen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionen.
I betänkande MJU10 behandlade utskottet ett antal motioner om jakt och viltvård från allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
I betänkande MJU11 behandlades ytterligare 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 om jakt och viltvård. Yrkandena berör frågor om eftersök av trafikskadat vilt, jakt ovan odlingsgränsen, jakt inom EU, jakttider för vissa fågelarter och skyddsjakt på visst småvilt. Flertalet motionsyrkanden rör frågor där riksdagen delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande regelverk och det arbete som pågår på området.
I betänkande MJU12 behandlade utskottet ett antal motioner från allmänna motionstiden 2008 om biologisk mångfald. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
Proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, två följdmotioner med tolv yrkanden och 30 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008 om biologisk mångfald m.m. behandlades av utskottet i betänkande MJU13. I propositionen föreslås ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) samt vissa följdändringar i andra lagar. Förslagen har inriktningen att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Förslagen innebär en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Med utgångspunkt från ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet föreslås att kommunerna får ansvaret för att i översiktsplanen redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, inom vilka vissa lättnader i strandskyddet avses att gälla. Redovisningen ska vara vägledande vid prövningar av upphävande- och dispensfrågor. Det föreslås flera förtydliganden i miljöbalken i syfte att uppnå en mer enhetlig rättstillämpning. Förslagen syftar till att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Kommunerna föreslås få huvudansvaret för att pröva frågor om upphävande av och dispens från strandskyddet. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009, utom vissa av bestämmelserna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som föreslås träda i kraft den 1 februari 2010. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag samt avslå motionsyrkandena.
I betänkande MJU14 behandlade utskottet ett antal motioner från allmänna motionstiden 2008 om livsmedelskontroll. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
I betänkande MJU15 behandlade utskottet ett antal motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
I betänkande MJU16 behandlas sammanlagt elva motionsyrkanden om kemikaliekontroll från allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp frågor om bl.a. amalgam, kemikalier i varor och bly i ammunition. Motionerna avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående arbete. I betänkandet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Utskottet behandlade i utlåtande MJU17 Europeiska kommissionens grönbok om hantering av bioavfall inom Europeiska unionen, KOM(2008) 811. Enligt det reviderade ramdirektivet om avfall ska kommissionen göra en bedömning av hanteringen av bioavfall och vid behov lägga fram förslag till åtgärder. Kommissionen anser att de många olika strategier för hantering av bioavfall som i dag existerar i medlemsstaterna kan leda till ökad miljöpåverkan och hämma eller försena ett fullt utnyttjande av avancerade hanteringsmetoder. Syftet med grönboken är därför att undersöka alternativa metoder för att vidareutveckla hanteringen av bioavfall. I grönboken presenteras ett antal frågeställningar mot bakgrund av den redan omfattande lagstiftningen om avfallshantering, de många olika nationella strategier för hantering av bioavfall som existerar i medlemsstaterna och nya forskningsrön på området. Kommissionen vill på grundval av detta starta ett samråd om behovet av framtida politiska åtgärder, få in synpunkter på hur hanteringen av bioavfall kan förbättras i enlighet med avfallshierarkin och ta reda på vilka ekonomiska och miljömässiga vinster som kan finnas och vilka politiska instrument som är mest effektiva för att nå målet. Utskottet välkomnade en debatt om hanteringen av bioavfall och hur vi kan minska den negativa påverkan från de ökande avfallsmängderna och se till att EU blir ett resurseffektivt ”återvinningssamhälle”. Utskottet ansåg att det är av största vikt både att förebygga bioavfall och att utnyttja det på bästa sätt. Utskottet ställde sig därför positivt till ytterligare begränsningar av mängden biologiskt nedbrytbart avfall som får deponeras och ansåg att det på sikt bör införas ett deponeringsförbud vad gäller bioavfall inom hela EU. Vid val av alternativa metoder ville utskottet emellertid poängtera att lokala förhållanden, förutsättningar och behov måste vägas in i bedömningen.
I betänkande MJU18 behandlade utskottet Riksrevisionens styrelses framställning (2008/09:RRS6) angående tvärvillkorskontroller i EU:s jordbruksstöd. Riksrevisionens styrelse hade beslutat att slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen har genomfört och som redovisas i granskningsrapporten RiR 2008:11 skulle överlämnas i form av en framställning till riksdagen. I rapporten pekar Riksrevisionen på att tillämpningen av EG:s bestämmelser om tvärvillkorskontroller har fungerat bristfälligt och att detta bl.a. hänger samman med att regeringen inte har klargjort ansvar och roller för berörda myndigheter. Utskottet ansåg att det är värdefullt att den aktuella granskningen har genomförts men konstaterade samtidigt att regeringen och ansvariga myndigheter har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade. Det föreslogs därför att riksdagen skulle avslå framställningen. I betänkandet behandlades också sammanlagt 42 motionsyrkanden om jordbruk och landsbygdens utveckling m.m. från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp frågor som rör bl.a. Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och de behandlades därför förenklat. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU19 behandlades regeringens proposition 2008/09:98 om inrättandet av Kosterhavets nationalpark och en följdmotion med sammanlagt fyra yrkanden. Kosterhavets nationalpark blir Sveriges första nationalpark med marint fokus. Den föreslagna nationalparken omfattar en areal av 39 450 hektar, varav hav utgör 38 600 hektar och land 850 hektar. Syftet med Kosterhavets nationalpark är att bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick. I propositionen föreslås även att nationalparken Skuleskogen utvidgas med tre områden i och intill parken om totalt drygt 200 hektar. Utskottet tillstyrkte med viss ändring regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande MJU20 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:94 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, en följdmotion och två motioner från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. I propositionen lämnas förslag som syftar till att modernisera och klargöra det svenska regelverket inom djurens hälso- och sjukvård. Det föreslås att den nuvarande lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket ersätts av en ny lag om verksamhet i djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Den skyddade yrkestiteln ska vara djursjukskötare. För hovslagare och för humanmedicinska legitimationsyrken föreslås en behörighetsreglering genom ett godkännandeförfarande. Regeringen föreslår att de behörighetsreglerade yrkesutövarna benämns djurhälsopersonal. I lagen finns bestämmelser om skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal och om tillsyn över dem som tillhör djurhälsopersonalen samt bestämmelser om disciplinpåföljd och återkallelse av behörigheter. Det lämnas även förslag på vissa följdändringar i andra lagar. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och föreslog att riksdagen med vissa mindre redaktionella ändringar skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandena.
I betänkande MJU21 behandlades sammanlagt åtta motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 om livsmedelskontroll. Motionerna berör sådant som livsmedelsmärkning (kaloriinnehåll, tillsatser och miljömärkning), livsmedelstillsyn, matlarm och samordningsansvar för dricksvattenfrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes bl.a. med hänvisning till EG:s rättsakter och pågående arbete inom EU och nationellt.
I betänkande MJU22 behandlade utskottet Riksrevisionens styrelses framställning 2008/09:RRS15 angående statens insatser för ett hållbart fiske. Riksrevisionens styrelse hade beslutat att slutsatserna av den granskning som revisionen genomfört och som redovisats i granskningsrapporten RiR 2008:23 skulle överlämnas i form av en framställan till riksdagen. I rapporten pekar Riksrevisionen på att statens samlade insatser för fiskeripolitiken inte har varit effektiva. Därtill framhålls bl.a. att regeringen bör genomföra regelbundna analyser och uppföljningar inom fiskeripolitiken i syfte att bättre kunna bedöma om de olika styrmedlen är kostnadseffektiva och leder till ökad måluppfyllelse. Utskottet konstaterade att arbete pågår och att åtgärder har vidtagits som är inriktade på de frågor som berörs i Riksrevisionens styrelses framställning. Utskottet förutsatte vidare att regeringen i ett lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett hållbart fiske. Utskottet föreslog därför att Riksrevisionens styrelses framställning skulle lämnas utan vidare åtgärd. I betänkandet behandlades vidare 54 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor, som innefattade fiskeripolitik, fritidsfiske, vattenbruk m.m. Vissa motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
Regeringens proposition 2008/09:169 Överlåtbara fiskerättigheter och en följdmotion med nio yrkanden behandlades i betänkande MJU23. I propositionen föreslås en lag om överlåtbara fiskerättigheter i syfte att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. De överlåtbara fiskerättigheterna ska avse fiske efter sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter får Fiskeriverket bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter) för yrkesfiskare med fartygstillstånd. Andelens storlek ska fastställas av Fiskeriverket med ledning av omfattningen av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod. Fiskerättigheter får överlåtas till en annan yrkesfiskare med fartygstillstånd, om överlåtelsen inte motverkar syftet med lagen. Fiskeriverket ska godkänna överlåtelserna. För att motverka en alltför stor ägarkoncentration begränsas en yrkesfiskares maximala innehav av fiskerättigheter. En överlåtbar fiskerättighet ska vara tidsbegränsad och gälla i tio år. Fiskeriverket ska kunna besluta att rättigheterna dras in eller begränsas om innehavarens fartygstillstånd återkallas eller begränsas. Beslut angående överlåtbara fiskerättigheter enligt lagen ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2009. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen, tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkande MJU24 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:143 Djurskyddskontrollregister. Därutöver behandlades 40 motionsyrkanden om djurskydd från den allmänna motionstiden 2008. I propositionen föreslås att det ska inrättas ett för landet centralt register med uppgifter om den som är föremål för djurskyddskontroll, ett s.k. djurskyddskontrollregister. Syftet med ett centralt djurskyddskontrollregister är att det ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och medföra en bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Uppgifterna i registret ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de s.k. tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. Djurskyddskontrollregistret föreslås inrättas och föras av Statens jordbruksverk. Verket föreslås även vara ansvarigt för behandlingen av personuppgifter i registret. Enligt förslaget får dock utöver Jordbruksverket även länsstyrelserna ha direktåtkomst till uppgifter som behandlas i registret. Enligt propositionen ska ramarna för behandlingen av uppgifter i registret särregleras i förhållande till personuppgiftslagen (1998:204) och tas in i en ny lag. Den nya lagen ska kompletteras av personuppgiftslagen och endast innehålla de särbestämmelser och förtydliganden som är nödvändiga. I lagen ska exempelvis anges för vilka ändamål som personuppgifter får behandlas i registret. I lagen ska vidare anges att det i registret endast får behandlas sådana uppgifter om den som är föremål för djurskyddskontroll som behövs för de särskilt angivna ändamålen. Lagen ska även föreskriva en skyldighet för Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Sametinget och länsstyrelserna att till Jordbruksverket lämna sådana uppgifter som får behandlas i registret. I lagen ska dessutom finnas bestämmelser om rättelse, skadestånd och gallring. Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Motionerna från den allmänna motionstiden 2008 rör bl.a. djurs rätt att vistas utomhus, kastrering av smågrisar, djurskydd vid hästsport och förbud mot sexuellt utnyttjande av djur. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande MJU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:144 Enklare och bättre täktbestämmelser samt en följdmotion. I propositionen föreslås ändringar i miljöbalken och i lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter. Regeringen föreslår att de särskilda prövningsreglerna om täkter i miljöbalken tas bort. Vidare föreslås att nya bestämmelser om täkt av naturgrus och täkt av torv införs i miljöbalken. Bestämmelserna innebär bl.a. att en täkt av naturgrus inte får komma till stånd om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att nyttja ett annat material för det avsedda användningsområdet, om förekomsten av naturgrus är betydelsefull för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning eller om förekomsten av naturgrus utgör en värdefull kultur- eller naturmiljö. Den föreslagna bestämmelsen om täkt av torv innebär att en sådan täkt inte får komma till stånd om man avser att ta ut torven i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2009. Utskottet tillstyrkte lagförslagen och avstyrkte motionen.
I betänkande MJU26 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:147 Flyget i utsläppshandeln samt sex följdmotionsyrkanden och ett yrkande som har väckts med anledning av proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat. I propositionen presenteras de ändringar i det svenska regelverket som behövs för att genomföra flygutsläppsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. Den luftfart som ska omfattas av handelssystemet är flyg som avgår från eller ankommer till en flygplats inom Europeiska unionens territorium. Betydelsefulla undantag innebär dock att bl.a. flertalet flygbolag med begränsad verksamhet inom Europeiska unionen och sportflygningar inte omfattas. Den som bedriver en flygverksamhet ska för de flygningar som omfattas av handelssystemet övervaka utsläppen av koldioxid. Verksamhetsutövaren måste också för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Verksamhetsutövaren ska ha en plan för de åtgärder som vidtas för att övervaka och rapportera utsläppen. Det betyder bl.a. att verksamhetsutövaren ska räkna tonkilometer, dvs. lastvikten multiplicerad med den flugna sträckan. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010. Från och med 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas dels gratis efter ansökan om tilldelning baserat på antalet tonkilometer, dels genom auktionering. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2009. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande MJU27 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft, två följdmotioner med sammanlagt sju yrkanden och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2008. Propositionen innehåller förslag till ändringar som syftar till att underlätta utbyggnaden av vindkraft samtidigt som kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning inte minskar. Ändringarna innebär i huvudsak att den nuvarande dubbelprövningen vid tillståndsgivning enligt plan- och bygglagen (1987:10) och miljöbalken samt enligt ellagen (1997:857) och miljöbalken tas bort. Regeringen föreslår även ändringar i fråga om förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2009. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkande MJU28 behandlades regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat tillsammans med fyra följdmotioner med 101 yrkanden. Därutöver behandlade utskottet två yrkanden väckta med anledning av proposition 2008/09:35, ett yrkande väckt med anledning av proposition 2008/09:147, två yrkanden väckta med anledning av proposition 2008/09:170 och 30 motioner, med 85 yrkanden, från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. I propositionen lägger regeringen fram en sammanhållen klimat- och energipolitik. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 % lägre än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. För att nå målet avser regeringen att komplettera redan beslutade styrmedel med utvecklade ekonomiska styrmedel på skatteområdet. Sådana utvecklade ekonomiska styrmedel ska kunna bidra till en minskning av utsläppen med två miljoner ton. Regeringen avser även att tidigt och fullt ut genomföra minskningar i enlighet med åtgärder som beslutats inom EU. Därutöver kommer Sverige, inom ramen för det nationella målet, att genomföra utsläppsminskande åtgärder i andra länder, såsom gröna investeringar i utvecklingsländer och insatser i andra EU-länder. Det nationella delmålet för 2008–2012 ligger fast. Detta innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008–2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen 1990. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till 2020, vilket har stor betydelse för bebyggelsens klimatpåverkan. Regeringen avser att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och därigenom minska klimatpåverkan. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att nå målen presenterar regeringen tre handlingsplaner för omställningen: för en fossiloberoende fordonsflotta, för ökad energieffektivisering och för främjandet av förnybar energi. Regeringen presenterar vidare i propositionen åtgärder inom skatteområdet och de areella näringarna, lokalt och regionalt samarbete, teknikutveckling, forskning m.m. Regeringen redogör även för behovet av olika nationella åtgärder för att anpassa samhället till ett föränderligt klimat. Med dessa mål och åtgärder är regeringens inriktning att Sverige 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Regeringen föreslår vidare en förändrad innebörd av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. En kontrollstation genomförs 2015 i syfte att analysera utvecklingen i förhållande till målen liksom kunskapsläget. Kontrollstationen omfattar inte politikens grundläggande inriktning men kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och godkände vad regeringen förordar om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020 och om miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
Proposition 2008/09:170 En sammanhållen svensk havspolitik behandlades i betänkande MJU29. Vidare behandlades 4 följdmotioner med sammanlagt 76 yrkanden och 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008. I propositionen lägger regeringen fram en sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen föreslås vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik. Regeringen presenterar i propositionen verktyg som gör det möjligt att öka kunskapen om havet och dess resurser, att stödja utvecklingen av befintliga och nya verksamheter, att tillvarata synergier, att bättre hantera intressekonflikter och att finna en balans mellan olika intressen, till det bästa för samhället som helhet. En handlingsplan för det internationella samarbetet ska tas fram. En ändamålsenlig planering och förvaltning av havet bör skapas. Sjöövervakningen bör utvecklas. Ytterligare kunskap till stöd för förvaltningen behöver tas fram och göras tillgänglig. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttjande behöver havsmiljöarbetet intensifieras och ambitionerna höjas ytterligare. I propositionen redovisar regeringen konkreta insatser för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Regeringen anger vidare prioriterade åtgärder som krävs för att öka sysselsättningen och utveckla företagsamheten och infrastrukturen inom de maritima näringarna. Slutligen framhålls olika svenska insatser för att skydda och förbättra havsmiljön i andra delar av världen. Motionerna rör bl.a. samarbete och åtgärder mot övergödningen av Östersjön, havsförvaltning, vattendirektivet, en hållbar fiskesektor, skydd av marina områden, offentliga havsbottenkartor, en hållbar sjöfart samt kemikalier och läkemedelsrester i vatten. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och godkände regeringens förslag om inriktningen på svensk havspolitik samt avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I utlåtande MJU30 behandlade utskottet kommissionens vitbok om anpassning till klimatförändring: en Europeisk handlingsram, KOM(2009) 147. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och medlemsstaterna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar, med beaktande av att de flesta anpassningsåtgärderna måste vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Ramen har utformats så att den kan förändras allteftersom nytt underlag blir tillgängligt. Den ska utgöra ett komplement till medlemsstaternas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Enligt vitboken är målet med EU:s ram för anpassning att förbättra EU:s förmåga att klara av klimateffekterna. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Avsikten är att fas 1 (2009–2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet såg positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och såg vidare fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2.
Utskottet har avgivit följande
yttranden till andra utskott:
– MJU1y Lissabonfördraget (till
utrikesutskottet)
- MJU2y Ett lyft för forskning och innovation (till utbildningsutskottet)
- MJU3y Tilläggsbudget till statsbudgeten 2009 (till finansutskottet).
EU-frågor
I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2008/09. Liksom under tidigare riksmöten har arbetet krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Samtliga av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.
Jordbruksministern och miljöministern/statssekreteraren i miljödepartementet har vid sex respektive fyra tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört bl.a. IPPC-direktivet, fastställande för 2009 av fiskbestånd i Östersjön, klimatet –mot Köpenhamn, försöksdjursanvändning, elektroniskt skrot, samråd om fiskemöjligheter för 2010 samt genomförandet av den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Den politiska ledningen i Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet har i utskottet vid elva respektive tre tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd samt inför kommande ordförandeskap (Frankrike, Tjeckien och Sverige) vid två tillfällen vardera i utskottet redovisat den svenska regeringens syn och prioriteringar när det gäller arbetsprogram m.m.
För att möjliggöra en ökad delaktighet från utskottets sida i det nationella genomförandet av den beslutade reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den s.k. hälsokontrollen, har samtliga partier varit representerade i en särskild kontaktgrupp. Gruppens sammanträden har letts av statssekreterare Rolf Eriksson vid Jordbruksdepartementet. Kontaktgruppen har under riksmötet haft löpande kontakter med Jordbruksdepartementet.
Utfrågningar m.m.
Under riksmötet har utskottet genomfört en sluten utfrågning med Jordbruksverket om bekämpningen av blåtunga.
Ett antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Dessa var Svenskt Friluftsliv, Det naturliga steget, Sveaskog, Artdatabanken, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Sveriges turistförening, Veterinärer i Sverige, Svenska Equiterapeutförbundet, Sveriges Veterinärförbund, Astra Zeneca AB, Vetenskapsrådet, Smittskyddsinstitutet, Sveriges mjölkbönder, Eldrimner, Svensk Vindenergi, Svensk Energi, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation och Baltic Sea 2020, Rovdjurscentret De 5 stora, Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Jägareförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund samt Svenska Samernas Riksförbund.
Den 14 april genomförde utskottet ett öppet seminarium på temat Svenska fiskbestånd – hur ska de förvaltas?
Utskottet har även haft ett internt seminarium: Den 25 november 2008 genomförde utskottet i samarbete med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ett seminarium om bioteknik.
Resor och studiebesök
Inrikes
Utskottet har bl.a. som ett led i sitt uppföljningsarbete under riksmötet gjort ett par studiebesök. Utskottet har dels besökt Lida gård i Sörmland, dels träffat Svensk Cykling för en cykeltur i Stockholms innerstad.
Som ett led i utskottets fortlöpande kontakter med centrala myndigheter inom utskottets ansvarsområde besökte utskottet i oktober Fiskeriverket i Göteborg och i november Skogsstyrelsen och Jordbruksverket i Jönköping.
Utrikes
Två av utskottets ledamöter representerade utskottet vid en OECD-konferens om klimatfrågor i Paris den 2 oktober 2008.
Fyra ledamöter och en tjänsteman representerade miljö- och jordbruksutskottet vid en konferens kring EU:s jordbrukspolitik för de nationella parlamenten i Bryssel den 3–4 november 2008, anordnad av det franska ordförandeskapet i samarbete med Europaparlamentet.
Utskottets vice ordförande representerade utskottet vid ett miljöseminarium i Budapest den 13 november 2008.
Två av utskottets ledamöter deltog vidare i FN:s klimatmöte i Poznan, Polen, den 9–12 december 2008.
Den 26 januari 2009 representerade vice ordföranden utskottet vid en ordförandekonferens på temat Säker och hållbar energi för Europa, i Prag, inom ramen för det tjeckiska ordförandeskapet.
En ledamot representerade i april utskottet vid Interparlamentariska unionens (IPU) 120:e session i Addis Abeba. Temat för mötet var bl.a. klimatförändringar och hållbar utveckling.
Uppföljning och utvärdering
De aktiviteter som redovisas i det föregående i form av utfrågningar, studiebesök m.m. utgör ett led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Det kan tilläggas att utskottets beredningsområde i stor utsträckning omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen om delegation och subdelegation av vissa ämnen (t.ex. jakt, fiske, djurskydd samt natur- och miljövård). De motioner som bereds i utskottet berör ofta sådana delegerade frågor som regleras t.ex. i berörda myndigheters detaljföreskrifter. Det ingår därför som ett ofrånkomligt led i uppföljningsarbetet att kontrollera och bedöma dessa detaljföreskrifter, antingen under hand eller i samband med utfrågningar med berörda myndigheter.
Utskottet har fortsatt följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2009 vad gäller havsmiljö. Utskottet har dessutom följt upp regeringens resultatredovisning för klimatområdet. Uppföljningen har genomförts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp.
Utskottet har även följt upp och utvärderat statens insatser inom havsmiljöområdet. Uppföljningen har genomförts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Uppföljningen har inriktats på att beskriva de insatser som görs samt vilka resultat och konsekvenser som hittills har kunnat konstateras för havsmiljön. I uppföljningen har även ingått att studera samverkan mellan olika myndigheter, systemen för uppföljning och utvärdering samt hur det internationella samarbetet ser ut. Syftet med uppföljningen har varit att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen, havsmiljöpropositionen och beredningen av motioner. Rapporten har publicerats (2008/09:RFR3).
I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2009 (bet. 2008/09:MJU1) föreslogs att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört med anledning av den fördjupade uppföljningen av statens insatser inom havsmiljöområdet och i avsnittet om resultatredovisning för havsmiljö och klimat.
Utskottet har vidare fortsatt följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2009 vad gäller livsmedelsområdet. Uppföljningen har genomförts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2009 (bet. 2008/09:MJU2) föreslogs att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört om regeringens redovisning av resultat för området livsmedelspolitik.
Utskottet har genomfört en forskningsöversikt inom fiskeområdet, Fiskpopulationer i svenska vatten – Hur påverkas de av fiske, övergödning och miljögifter? Översikten har publicerats (RFR 2008/09:4). Arbetet med en andra del av forskningsöversikten har inletts.
Utskottet beslutade den 2 april 2009 om en fortsatt uppföljning av regeringens resultatredovisning inom utgiftsområdena 20 och 23. Uppföljningen inriktas på de områden som har studerats tidigare år, dvs. livsmedelsområdet (jordbruk, fiske, säker och bra mat) samt miljöområdet (havsmiljöfrågor och klimat). Vidare beslutades om en särskild fördjupningsdel vad gäller resultat och konsekvenser av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion. Uppföljningen syftar till att ge utskottet ett fördjupat underlag för beredningen av budgetpropositionen för 2010.
Den 17 juni 2009 beslutade utskottet att genomföra ett uppföljningsprojekt kring ekologiskt jordbruk.
Utländska besök
Utskottet har under riksmötet tagit emot ett antal utländska delegationer.
Den 2 oktober 2008 besökte en delegation ur jordbruksutskottet vid Tjeckiens parlament utskottet. Samtalen rörde bl.a. prioriteringar under respektive lands ordförandeskap och EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Den 25 november deltog sju ledamöter i en arbetsmiddag med industriutskottet i Europaparlamentet.
Tillsammans med näringsutskottet deltog två ledamöter i ett möte med en irländsk parlamentarikerdelegation för diskussion om bl.a. biobränslen och förnybara bränslen.
Den 11 februari träffade fyra av utskottets ledamöter en tunisisk delegation ledd av den tunisiske talmannen för diskussioner om miljö- och klimatfrågor.
Den 16 juni besökte Maldivernas president riksdagen. Utskottets ordförande och vice ordförande deltog i mötet för att diskutera bl.a. klimatfrågan.
|
Elanders, Vällingby 2009 |