Verksamhetsberättelse (AU)
Beredningsområde m.m.
Arbetsmarknadsutskottets beredningsområde omfattar ärenden om 1. arbetsmarknadspolitik, 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt samt 3. jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv ingår i beredningsområdet.
Utskottets sammansättning m.m.
Antalet ordinarie ledamöter i utskottet var 17. Vid riksmötets slut var antalet suppleanter 21.
Utskottet hade följande sammansättning.
Ledamöter
Anders Karlsson (s) Margareta Andersson (c) Laila Bjurling (s) Anders G Högmark (m) Erik Ullenhag (fp) Christer Skoog (s) Sonja Fransson (s) Stefan Attefall (kd) Camilla Sköld Jansson (v) Cinnika Beiming (s) | Patrik Norinder (m) Lars Lilja (s) Tina Acketoft (fp) Berit Högman (s) (till den 19 juni 2004) Anne-Marie Fagerström (s) (från den 19 juni 2004) Henrik Westman (m) Britta Lejon (s) Ulf Holm (mp) |
Suppleanter
Luciano Astudillo (s) | Cecilia Wikström (fp) |
Mariam Osman Sherifay (s) ersatte Cinnika Beiming (s) under hennes ledighet. Désirée Pethrus Engström (kd) ersatte Stefan Attefall (kd) under hans ledighet.
Samtliga riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet. Som framgår av förteckningen företrädde 8 av ledamöterna Socialdemokraterna, 3 Moderaterna och 2 Folkpartiet. Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet de gröna hade 1 ledamot vartdera.
Presidium
I utskottets presidium ingick Anders Karlsson (s), ordförande, och Margareta Andersson (c), vice ordförande.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Gunilla Upmark, kanslichef
Eva Kvarfordt, föredragande (arbetade i utrikesutskottet under våren 2004)
Elise-Marie (Lise) Donovan, föredragande
Anders Nauclér, föredragande (tjänstledig från december 2003)
Nina Mimon, byrådirektör
Christina Hjortsberg, byråassistent
Dessutom biträdde utredaren Anders Bergeskog, riksdagens utredningstjänst, som föredragande under en kort period våren 2004.
Utskottets verksamhet m.m.
Betänkanden
Utskottet avlämnade 6 betänkanden enligt följande.
- AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
- AU2 Jämställdhetspolitik
- AU3 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan m.m.
- AU4 Arbetstagarinflytande i europabolag och övrig arbetsrätt m.m.
- AU5 ILO:s konvention och rekommendation om arbetarskydd i lantbruket m.m.
- AU6 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan m.m. - förnyad behandling (prop. 2003/04:62) (jämför AU3)
Följande kan nämnas om ärendena.
AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
I betänkandet behandlades budgetpropositionen för 2004 med anslag på de angivna utgiftsområdena. Ramen för utgiftsområde 13 uppgick till 61,9 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,1 miljarder kronor. Nya mål godkändes för politikområdena Arbetsmarknadspolitik och Arbetslivspolitik. Utskottet ställde sig bakom att det utökade förstärkta anställningsstödet och stödet till utbildning av anställda avskaffas. Det senare stödet ersattes från den 1 januari 2004 av en möjlighet att anordna bristyrkesutbildning för anställda inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade ökades med ett belopp motsvarande omkring 1 000 fler lönebidragsplatser. Försöket med friår skulle pågå även under 2004. På utgiftsområde 14 tillfördes Arbetsmiljöverket medel för den regionala skyddsombudsverksamheten och för förstärkning av tillsynsverksamheten.
AU2 Jämställdhetspolitik
I detta betänkande behandlades regeringsskrivelsen Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden och ett stort antal motioner om jämställdhet. Skrivelsen redovisade hur jämställdhetsarbetet utvecklats inom olika politikområden. Det gällde exempelvis fördelning av makt och inflytande och lika lön för lika och likvärdigt arbete. I skrivelsen fanns också en redogörelse för Sveriges deltagande i det internationella samarbetet på jämställdhetsområdet.
AU3 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan m.m.
Det regeringsförslag som behandlades i detta betänkande innebar att den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska ta ut en avgift av dem som får ersättning från grundförsäkringen och som inte tillhör någon arbetslöshetskassa. Avgiften, vars storlek fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska dras av när ersättningen betalas ut. I betänkandet behandlades också motioner med olika frågor om arbetslöshetsförsäkringen, däribland företagares rätt till a-kassa.
Ärendet återförvisades till utskottet sedan det vid två huvudomröstningar i kammaren blivit lika röstetal i fråga om förslagspunkten om företagares rätt till a-kassa. Jämför AU6 nedan.
AU4 Arbetstagarinflytande i europabolag och övrig arbetsrätt m.m.
I den ena delen av detta betänkande behandlades ett förslag till en ny lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Syftet var att genomföra EU-direktiv på området. Arbetstagarinflytandet kommer till stånd genom att det bildas en förhandlingsdelegation med uppgift att förhandla om inflytandet med de företag som deltar i bildandet av europabolaget. Särskilda bestämmelser ges om parterna inte lyckas ingå ett avtal om detta. Den andra delen av betänkandet avsåg ett stort antal motioner med krav på ändringar i arbetsrätten.
AU5 ILO:s konvention och rekommendation om arbetarskydd i lantbruket m.m.
ILO:s konvention (nr 184) om arbetarskydd i lantbruket godkändes. I fråga om konventionen (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd anslöt sig utskottet och senare riksdagen till regeringens bedömning att Sverige inte för närvarande bör tillträda konventionen.
AU6 Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan m.m. - förnyad behandling (prop. 2003/04:62)
I detta betänkande behandlades det återremitterade ärendet AU3. Omfattning, motivering och ställningstagande överensstämde med det tidigare ärendet.
Vid kammarbehandlingen bifölls en reservation i fråga om företagares rätt till a-kassa, den förslagspunkt som vid den första behandlingen av ärendet föranlett lika röstetal vid två omröstningar.
Yttranden till andra utskott
Utskottet avlämnade 6 yttranden till andra utskott enligt följande.
- AU1y Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (till finansutskottet)
- AU2y Europeiska konventet om EU:s framtid (till det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet)
Under våren 2004 avgav utskottet dessutom ett yttrande till riksdagskommitténs referensgrupp för EU-frågor. I yttrandet gjordes en exposé över utskottets hantering av dessa frågor sedan slutet av 1990-talet. Utskottet lämnade också sina synpunkter bl.a. på hur utskottets roll skulle kunna stärkas generellt.
EU-frågor
a) Med anknytning till ärendebehandling
Betänkande AU4 hade som framgått direkt EU-anknytning och syftade till att genomföra direktivet om komplettering av stadgan om europabolag när det gäller arbetstagarinflytande i sådana bolag. Den associationsrättsliga lagstiftningen om europabolag behandlades i lagutskottet.
Tre av de ovannämnda yttrandena hade EU-anknytning.
b) I övrigt
Utskottet har följt verksamheten i EU både genom det egna kansliet och genom information från Regeringskansliet i samband med utskottssammanträden. Enligt en underhandsöverenskommelse med Regeringskansliet eftersträvas en tematiskt inriktad information vid dessa möten. Som framgår av avsnittet Utfrågningar, uppvaktningar m.m. lämnades sådan EU-information vid tre tillfällen under verksamhetsåret.
Som också framgår nedan uppvaktades utskottet av parterna på arbetsgivarsidan om EU:s arbetstidsdirektiv och dess genomförande i svensk lagstiftning. Särskild information lämnades av ordföranden i Saco Anna Ekström om hennes uppdrag i EU:s s.k. högnivågrupp för sysselsättning.
Uppföljning och utvärdering m.m.
Några särskilda uppföljnings- eller utvärderingsprojekt har inte bedrivits under verksamhetsåret. Regelbundet ägnar utskottet sammanträden åt fördjupningar på området uppföljning och utvärdering. Vid sådan tillfällen informerar bl.a. företrädare för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Här ska dock nämnas att utskottet under hösten studerade vissa förhållanden på den skånska byggarbetsmarknaden. Det gällde utlänningars bruk av F-skattsedlar i samband med byggnadsverksamhet. Frågan hade fått särskild aktualitet inför EU-utvidgningen den 1 maj 2004. Som ett led i detta gjorde utskottet ett besök i Skåne. Frågan om F-skattsedlarna kom sedan att uppmärksammas i riksdagsärendet om särskilda regler under en övergångsperiod för arbetstagare från nya medlemsstater (yttrande AU3y till socialförsäkringsutskottet).
Sedan 1998 görs genom kansliets försorg en sammanställning med några veckors mellanrum i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt, som distribueras med e-post. Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning till ärendehanteringen bl.a. olika statistiska data, prognoser, utredningar, forskningsrapporter m.m. med anknytning till beredningsområdet. Under verksamhetsåret fanns det i dessa nyhetsblad ett hundratal länkar till olika slags uppföljningar/utvärderingar i frågor med anknytning till beredningsområdet. Tanken enligt ett tidigare principbeslut i utskottet om uppföljning och utvärdering är att nyhetsbrevet ska kunna ge uppslag till lämpliga ämnen för fördjupade studier. Sedan lång tid tillbaka görs också en sammanställning av den månatliga arbetskraftsundersökningen (AKU) från Statistiska centralbyrån (SCB) som distribueras till ledamöterna.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Under riksmötet har muntlig information lämnats till utskottet enligt följande.
- statssekreteraren Jan Grönlund och departementssekreterarna Tim
Brooks och Sofia Grundström, Näringsdepartementet, om Nationella handlingsplanen för sysselsättning (NAP) - generaldirektören Anders L Johansson och prognosansvarige Tord Strannefors, AMS, om arbetsmarknadsläget
- statssekreteraren Lise Bergh och politiskt sakkunniga Dina Evenéus, Justitiedepartementet, och departementsrådet Marianne Laxén, Näringsdepartementet, med anledning av skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt
- statssekreteraren Jan Grönlund, kanslirådet Bo Barrefelt och departementssekreterarna John Pettersson och Tim Brooks, Näringsdepartementet, EU-information
- utredningsordföranden Jan Rydh och utredningssekreteraren Mikael Halapi, Näringsdepartementet, om utredningen Inte bara Samhall, SOU 2003:56, liksom utredaren, tillika ledamoten i utskottet Sonja Fransson, om utredningen ArbetsKraft, SOU 2003:95
- arbetsrättschefen Kent Brorsson, förhandlingschefen Ulrika Egerlid-Schotte, arbetsmarknadsexperten Karin Ekenger, Svenskt Näringsliv, förhandlingsdirektören Annelie Löfqvist, förhandlaren Ann-Charlotte Ohlsson, förhandlaren Jan Svensson, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt förhandlingsdirektören Inga-Lill Engström och chefsjuristen Karl Pfeifer, Arbetsgivarverket, om EU:s arbetstidsdirektiv och dess genomförande i svensk lagstiftning
- riksrevisorn Eva Lindström, avdelningschefen Hans Folkesson och avdelningschefen Anders Hjertstrand, om Riksrevisionens verksamhet
- statssekreteraren Jan Grönlund, departementsrådet Anna Odhner och kansliråden Tim Brooks och Pontus Ringborg, Näringsdepartementet, om a) Kommissionens årliga sysselsättningsrapport, b) Rapporten från den s.k. högnivågruppen för sysselsättning och c) EPSCO-rådets möte den 4 mars 2004 med förberedelser inför Europeiska rådets vårtoppmöte
- sekreteraren i Riksdagskommitténs referensgrupp Hans Hegeland, om EU-frågor
- kassaföreståndaren Hans Mattsson, Arbetslöshetskassan Alfa, med anledning av förslagen i proposition 2003/04:62
- riksrevisorn Eva Lindström, avdelningschefen Hans Folkesson och revisionsdirektörerna Jan Johannesson och Jan Vikström, Riksrevisionen, om rapporten Arbetslöshetsförsäkringens hantering på arbetsförmedlingen
- generaldirektören Anders Lindström och utredningschefen Katarina Novák, Medlingsinstitutet
- ordföranden Anna Ekström, Saco, om arbetet i EU:s högnivågrupp för sysselsättning
- generaldirektören Susanne Ackum, professorn Jonas Agell och forskaren Stefan Eriksson, IFAU, om institutets forskning under senare tid
- chefen för prognosavdelningen Hans Lindberg, biträdande chefen för prognosavdelningen Kristian Nilsson, enhetschefen Göran Zettergren och sakkunniga Ann Öberg, Konjunkturinstitutet, om konjunkturläget och utsikterna på arbetsmarknaden
- analytikern Lena Schröder, Integrationsverket, om invandrare på arbetsmarknaden
- statssekreteraren Jens Henriksson och departementsrådet Anders Kristoffersson, Finansdepartementet, om läget beträffande individuellt kompetenssparande
Utfrågningar m.m.
Den 21 oktober 2003 arrangerade utskottet en utfrågning om löneskillnader mellan kvinnor och män. Anföranden hölls av generaldirektören Ingemar Hansson, Konjunkturinstitutet, utredaren på SCB Lena Johansson, generaldirektören Anders Lindström, Medlingsinstitutet och Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström.
Vid utfrågningen deltog även ledamöter i finansutskottet. Utfrågningen har dokumenterats i en rapport som distribuerats till berörda. De stenografiska uppteckningarna finns också som bilaga i betänkande 2003/04:AU2. Rapporten finns även tillgänglig på arbetsmarknadsutskottets sida på riksdagens webbplats.
Den 27 maj 2004 arrangerades en utfrågning om EU:s tjänstedirektiv och den svenska arbetsmarknaden. Anföranden hölls av statssekreteraren Jan Grönlund, Näringsdepartementet, professorn emeritus i civilrätt, särskilt arbetsrätt Tore Sigeman, Sverker Rudeberg, Svenskt Näringsliv, förbundsjuristen Ellen Heldahl, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, avtalssekreteraren Erland Olauson, LO, internationelle sekreteraren Leif Dergel, TCO, och ordföranden Anna Ekström, Saco.
Vid utfrågningen deltog även ledamöter i näringsutskottet. Utfrågningen har dokumenterats i en rapport som distribuerats till berörda. Rapporten finns även tillgänglig på arbetsmarknadsutskottets sida på riksdagens webbplats.
Studiebesök m.m.
Utskottet gjorde studiebesök m.m. enligt följande.
Möte med arbetslivsminister Hans Karlsson, den 15 oktober 2003
Sif, den 1 oktober 2003
Arbetslivsinstitutet (ALI), den 28 januari 2004
Samhall, den 11 februari 2004
Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO), den 27 april 2004
Inrikes resor
På inbjudan av landshövding Karin Starrin gjorde utskottet en länsresa till Halland den 13-14 oktober 2003. I Halmstad lämnades allmän information om läget på arbetsmarknaden. I programmet ingick också ett möte med företrädare för högskolan. Flera studiebesök gjordes. Länsresan kombinerades med ett besök i Alingsås. Där fick utskottet information om kommunen och näringslivspolitikens påverkan på den lokala arbetsmarknaden. Detta besök hade arrangerats av tidigare ledamoten i utskottet Elver Jonsson (fp), numera kommunalråd i Alingsås.
Utskottet gjorde en studieresa till Skåne den 3-4 maj 2004 och besökte då några av Samhalls enheter i Malmö respektive Hörby. Studiebesök gjordes även på Vin & Sprits fabrik i Åhus. Programmet hade utformats av ordföranden i Samhall tillika verkställande direktören i Vin & Sprit Peter Lagerblad.
Den 10-11 maj 2004 gjordes en länsresa till Blekinge på inbjudan av landshövding Ingegerd Wärnersson. Möten ägde rum bl.a. med företrädare för Sölvesborgs kommun, med personal vid arbetsförmedlingen i Ronneby kommun och med representanter för Länsstyrelsen i Karlskrona.
Som nämnts ovan gjorde utskottet också ett besök i Malmöregionen den 27-28 oktober 2003 för att studera den skånska byggarbetsmarknaden.
Utländska besök
Utskottet tog emot utländska delegationer enligt följande.
Delegation från Ryssland, Statsduman, den 14 oktober 2003
Parlamentariker från Zambia, den 29 oktober 2003
Parlamentariker från Tyskland, den 17 mars 2004
Delegation från Kenya, den 28 maj 2004
Riksdagens forskningsdag
Den 4 mars 2004 hölls för första gången en forskningsdag i riksdagen. Alla utskott deltog. Temat för seminariet i arbetsmarknadsutskottet var arbetsliv och ohälsa. Arbetslivsinstitutet (ALI) hade utformat programmet. Under rubriken Ta det goda med det onda i arbetslivet hölls föreläsningar av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Göran Brulin, professor i arbetsorganisation, Annika Härenstam, forskare och docent i psykologi, och Casten von Otter, professor i arbetsorganisation, samtliga ALI.
Vissa övriga uppgifter
Utskottets första sammanträde hölls onsdagen den 24 september 2003 och det sista torsdagen den 17 juni 2004. Totalt hölls under den tiden 26 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade ca 31 timmar och 50 minuter. Totalt behandlades 407 motionsyrkanden. Betänkandena omfattade 545 sidor, att jämföra med 688 sidor året före.
Antalet betänkanden var 2 mindre än under föregående riksmöte. Den totala sammanträdestiden var ca 3 timmar och 40 minuter längre.