Riksdagens skrivelser till regeringen och riksdagsstyrelsen – åtgärder under 2023
Yttrande 2023/24:UU3y
|
|
Riksdagens skrivelser till regeringen och riksdagsstyrelsen – åtgärder under 2023
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet beslutade den 21 mars 2024 att be övriga utskott att senast den 2 maj yttra sig över regeringens skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen och riksdagsstyrelsen – åtgärder under 2023 och eventuella följdmotioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Beslutet gäller för utrikesutskottet även i fråga om riksdagsstyrelsens redogörelse 2023/24:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen. Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelsen eller redogörelsen.
Utrikesutskottet har granskat den redovisade behandlingen av riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från utrikesutskottet och från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet i de fall det sammansatta utskottet behandlat ärenden som överlämnats från utrikesutskottet.
Utskottet anser att konstitutionsutskottet bör föreslå att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna.
I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).
Utskottets överväganden
Skrivelsen
Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).
Regeringen lämnade den 14 mars 2024 skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023. I skrivelsen redovisar regeringen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari – 31 december 2023.
Riksdagsskrivelser inom utrikesutskottets område
I skrivelsen redovisar regeringen 20 riksdagsskrivelser från riksmötena 2019/20, 2020/21, 2021/22 , 2022/23 och 2023/24 om beslut med anledning av betänkanden från utrikesutskottet och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Av riksdagsskrivelserna redovisas elva som slutbehandlade och nio som inte slutbehandlade.
Översikt av riksdagsskrivelser
Riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av betänkanden från utrikesutskottet och från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet där behandlingen avser ärenden som överlämnats från utrikesutskottet
|
Rskr. |
Betänkande (*tillkännagivande) |
Slutbehandlad |
Ej slutbehandlad |
|
2019/20:104 |
2019/20:UU2 |
|
X |
|
2019/20:332 |
2019/20:UU18 Granskning av utländska direktinvesteringar |
X |
|
|
2020/21:252 |
2020/21:UFöU5* Internationella försvarssamarbeten |
|
X |
|
2020/21:253 |
2020/21:UFöU5* Internationella försvarssamarbeten |
|
X |
|
2020/21:338 |
2020/21:UU4* Nordiskt samarbete |
X |
|
|
2020/21:358 |
2020/21:UU10* Verksamheten i Europeiska unionen under 2021 |
|
X |
|
2021/22:187 |
2021/22:UU11* Vissa säkerhetspolitiska frågor |
|
X
|
|
2021/22:256 |
2021/22:UU15* Mänskliga rättigheter |
|
X |
|
2022/23:146 |
Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer |
X |
|
|
2022/23:147 |
2022/23:UU8 Riksrevisionens granskning om Sidas val av samarbetspartner och biståndsform |
X |
|
|
2022/23:148 |
2022/23:UU16 Sveriges medlemskap i Nato |
|
X |
|
2022/23:168 |
2022/23:UU17 Svenskt deltagande i evakueringsinsats i Sudan |
X |
|
|
2022/23:184 |
2022/23:UU15* Mänskliga rättigheter |
|
X |
|
2022/23:211 |
2022/23:UU5 Nordiskt samarbete inklusive Arktis |
X |
|
|
2022/23:219 |
2022/23:UU9 Strategisk exportkontroll 2022 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden |
X |
|
|
2022/23:229 |
2022/23:UU13 Europarådet |
X |
|
|
2022/23:246 |
2022/23:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 |
X |
|
|
2022/23:247 |
2022/23:UU10* Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 |
|
X |
|
2023/24:65 |
2023/24:UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan |
X |
|
|
2023/24:99 |
2023/24:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd |
X |
|
Källa: Regeringens skrivelse 2023/24:75.
Slutbehandlade propositions- och skrivelseärenden inom utrikesutskottets område
Ärenden som regeringen avskrivit
Regeringen har skrivit av ett antal ärenden där riksdagens beslut varit att lägga en skrivelse från regeringen till handlingarna med avslag på motioner om tillkännagivanden till regeringen, och som därför inte kräver någon verkställighetsåtgärd. Det gäller riksdagsskrivelserna 2022/23:246, 2022/23:146, 2022/23:147, 2022/23:168, 2022/23:211, 2022/23:219 och 2022/23:229 som därmed anges vara slutbehandlade.
Budget för internationell samverkan
Riksdagsskrivelse 2023/24:65 behandlar riksdagens beslut om anslag m.m. för 2024 inom budgetens utgiftsområde 5 Internationell samverkan (prop. 2023/24:1 utg.omr. 5 bet. 2023/24:UU1). Regeringen hänvisar till sitt beslut den 14 december 2023 om regleringsbrev för budgetåret 2024 i fråga om anslagen inom utgiftsområdet. Riksdagsskrivelsen anges därmed vara slutbehandlad.
Budget för internationellt bistånd
Riksdagsskrivelse 2023/24:99 behandlar riksdagens beslut om anslag m.m. för 2024 inom budgetens utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (prop. 2023/24:1 utg.omr. 7, bet. 2023/24:UU2). Regeringen hänvisar till sitt beslut den 20 december 2023 om regleringsbrev för budgetåret 2024 i fråga om anslagen inom utgiftsområdet. Riksdagsskrivelsen anges därmed vara slutbehandlad.
Ej slutbehandlade propositions- och skrivelseärenden inom utrikesutskottets område
Afrikanska utvecklingsbanken
Riksdagsskrivelse 2019/20:104 till Utrikesdepartementet gäller riksdagens beslut om anslag m.m. för 2020 inom budgetens utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (prop. 2019/20:1 utg.omr. 7, bet. 2019/20:UU2).
Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ställa ut statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Regeringen har tidigare aviserat att den inte avser att ställa ut ytterligare statliga betalningsansvar (skr. 2022/23:75, bet. 2022/23:KU21, rskr. 2022/23:225). Regeringen bedömer dock att det inte kan uteslutas att det kan uppstå ett behov av att ställa ut ytterligare tillfälliga statliga garantier inom ramen för riksdagens bemyndigande. Punkten är därmed inte slutbehandlad.
Sveriges medlemskap i Nato
I riksdagsskrivelse 2022/23:148 behandlas regeringens proposition 2022/23:74 (bet. 2022/23:UU16).
Flera punkter i riksdagsskrivelsen är inte slutbehandlade. Detta gäller punkt 1 om Sveriges medlemskap i Nato och punkt 2 när det gäller avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Vad gäller punkten 2 b) Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, har regeringen den 30 mars utfärdat den lag som riksdagen antagit (SFS 165). Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Punkt 2 om operativt militärt stöd: Riksdagen har antagit regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd. Den 30 mars utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 166). Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Punkten är inte slutbehandlad och därmed är riksdagsskrivelsen inte behandlad.
Slutbehandlade tillkännagivanden inom utrikesutskottets område
Ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor
I riksdagsskrivelse 2020/21:338 har riksdagen tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om behovet av ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor (bet. 2020/21:UU4). Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Utrikesutskottet påpekade att regeringen i skrivelse 2021/22:75 inte hänvisat till tillkännagivandet (bet. 2021/22:UU5). Eftersom riksdagens beslut innebar att ett tillkännagivande riktades till regeringen skulle ärendet inte ha skrivits av. I skrivelsen Nordiskt samarbete 2022 (skr. 2022/23:90) uppgav regeringen att frågan om att inrätta ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transportfrågor avhandlades vid det nordiska transportministermötet i Fredrikstad, Norge, den 7–8 november 2022. I en gemensam deklaration enades ministrarna om att värna och utveckla det nordiska transportsamarbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat och att punkten är slutbehandlad.
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
Riksdagen har i riksdagsskrivelse 2021/22:187 punkt 9 tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (bet. 2021/22:UU11).
Sverige deltog som observatör vid det första statspartsmötet för konventionen om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW). Mötet ägde rum i Wien den 21–23 juni 2022. Sverige höll ett anförande i vilket regeringen bl.a. lyfte fram Sveriges engagemang för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen inom ramen för fördraget om icke-spridning av kärnvapen (Non-Proliferation Treaty, NPT) och upprepade sin syn på förbudskonventionen som man inte avsåg att underteckna eller ratificera. Mötesuppteckningen och det anförande som Sverige höll vid statspartsmötet skickades till utrikesutskottet den 17 oktober 2023 och regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Ej slutbehandlade tillkännagivanden inom utrikesutskottets område
Förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje
Riksdagsskrivelserna 2020/21:252 till Försvarsdepartementet och 2020/21:253 till Utrikesdepartementet behandlar vad riksdagen tillkännagett för regeringen om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5). Regeringen redovisar i skrivelsen att Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Natomedlemskap och att en ny linje inte kan fastställas förrän Sverige blivit medlem. Av regeringens skrivelse framgår att frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att behandlas inom ramen för den nu tillträdda Försvarsberedningen. Punkten är därför inte slutbehandlad.
Även i riksdagsskrivelse 2021/22:187 (bet. 2021/22:UU11) föreslår riksdagen fem tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rör bl.a. svensk säkerhetspolitik och nedrustning.
EU:s sanktionslagstiftning
I riksdagsskrivelse 2020/21:358 punkt 4 har riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10).
Skrivelsen redovisar vilka åtgärder som har vidtagits hittills. Regeringen har bl.a. drivit frågan i EU tillsammans med andra EU MS och diskussioner har förts inom EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp). I samband med lanseringen av EU-kommissionens nya antikorruptionspaket presenterade EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 3 maj 2023 ett förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Frågan har fortsatt att diskuteras i Relex men utan att börja förhandla förslaget från den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Frågan bereds fortfarande inom Regeringskansliet och riksdagsskrivelsen är därmed inte slutbehandlad.
Nationell sanktionslagstiftning
I riksdagsskrivelse 2020/21:358 punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter har riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10). Frågan bereds enligt skrivelsen inom Regeringskansliet. Riksdagsskrivelsen är inte slutbehandlad.
Den europeiska säkerhetsordningen
Riksdagen har i riksdagsskrivelse 2021/22:187 punkt 1 tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Regeringen anger i skrivelsen att förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina, och frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt gentemot Ryssland, bereds inom Regeringskansliet samt har behandlats och kommer att fortsätta behandlas inom ramen för Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad.
Svensk säkerhetspolitik
Riksdagen har i riksdagsskrivelse 2021/22:187 punkt 5 tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen anför i skrivelsen att Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Natomedlemskap och att en ny linje inte kan fastställas förrän Sverige blivit medlem. Av regeringens skrivelse framgår att frågan fortfarande bereds inom Regeringskansliet och är föremål för behandling inom ramen för Försvarsberedningen som uttryckt sig i frågan i dess säkerhetspolitiska delrapport Allvarstid (Ds 2023:19). Punkten är inte slutbehandlad.
Utredning om Sveriges insats i Afghanistan
Punkt 13 i riksdagsskrivelse 2021/22:187 som anger att regeringen bör tillsätta en bred utredning om Sveriges insats i Afghanistan (bet. 2021/22:UU11) redovisas som ej slutbehandlad med hänvisning till att utrikesutskottet tidigare påpekade att arbetet med utvärderingen inte har satts igång (bet. 2022/23:KU21). Innan ett sådant arbete har inletts motsätter sig utskottet att punkten är slutbehandlad. Punkten står därför åter som öppen. Den parlamentariska kommittén har därefter påbörjat sitt arbete och avsikten är att den ska redovisa sitt resultat i enlighet med direktiven. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang för att slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
House of Sweden
I riksdagsskrivelse 2021/22:256 har riksdagen lämnat ett tillkännagivande till regeringen om att förstärka svensk närvaro genom ett ”s.k. House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15). Skrivelsen hänvisar till att frågan bereds inom Regeringskansliet. Riksdagsskrivelsen är därför inte slutbehandlad.
Terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet
I riksdagsskrivelse 2022/23:184 har riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation (bet. 2022/23:UU15 s. 28–29).
Sverige har i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, Kusp, uttryckt stöd för en listning och aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan för att söka deras stöd. Detta arbete pågår fortfarande. Punkten är inte slutbehandlad.
Terrorlistning av Wagnergruppen
I riksdagsskrivelse 2022/23:247 har riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10 s. 73–74).
Sverige har med likasinnade medlemsstater uppmanat rådets rättstjänst att göra en juridisk analys av om det brittiska parlamentets beslut att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation kan utgöra rättslig grund för att gruppen listas under EU:s terrorismsanktioner. EU förväntas återkomma till frågan under våren 2024. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksdagsstyrelsens redogörelse
Riksdagsstyrelsen ska årligen i en redogörelse redovisa vilka åtgärder styrelsen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen (tilläggsbestämmelse 9.17.3 riksdagsordningen). Riksdagsstyrelsen lämnade den 14 februari 2024 redogörelse 2023/24:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen. I redogörelsen redovisar riksdagsstyrelsen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som har överlämnats till styrelsen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen beslut av riksdagsstyrelsen under tiden den 1 januari–31 december 2023. Redogörelsen innehåller två riksdagsskrivelser med anledning av utrikesutskottets betänkanden:
• Riksdagsskrivelse 2022/23:183 avser riksdagens beslut enligt betänkande 2022/23:UU11 Interparlamentariska unionen (IPU). I betänkandet behandlas riksdagsstyrelsens redogörelse 2022/23:RS3 Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2022. Riksdagen beslutade den 10 maj 2023 att lägga redogörelsen till handlingarna. Enligt riksdagsstyrelsen är riksdagsskrivelse 2022/23:183 därmed att betrakta som slutbehandlad.
• Riksdagsskrivelse 2023/24:100 innehåller riksdagens beslut enligt betänkande 2023/24:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. I betänkandet behandlas regeringens budgetproposition 2023/24:1 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt fjorton yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24. Riksdagen beslutade den 7 december 2023 att bifalla proposition 2023/24:1 utgiftsområde 7 och avslå motionerna.
Riksdagsstyrelsen beslutade även den 13 december 2023 om anslagsdirektiv för budgetåret 2024 och anslaget 1:5 Riksrevisionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet värdesätter regeringens skrivelse 2023/24:75 och riksdagsstyrelsens redogörelse 2023/24:RS4 som ett underlag för uppföljningen av de riksdagsbeslut som har fattats på förslag av utskottet. Uppföljningen är av naturliga skäl övergripande och till stor del inriktad på den formella handläggningen. Som sådan ger den en plattform för senare ställningstaganden till urval av fattade beslut för mer detaljerade genomgångar av genomförandet och inte minst utvärderingar av resultaten. Behandlingen av skrivelsen och redogörelsen ger också tillfälle att stämma av regeringens och riksdagsstyrelsens uppfattningar om i vilken mån tillkännagivanden har tillgodosetts och riksdagsskrivelser slutbehandlats. Även en slutsats att utskottet delar de redovisade uppfattningarna är i det sammanhanget viktig information.
Utrikesutskottet värdesätter att utskottet delges de regleringsbrev som regeringen beslutar om för genomförandet av statsbudgeten i de delar som faller inom utskottets beredningsområde, dvs. utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Genom regleringsbreven kan utskottet följa hur regeringen fördelar myndighetsansvaret för de olika anslagen och hur villkoren för anslagen fullföljs. Regleringsbreven för budgetåret 2024 har därmed utgjort ett kompletterande underlag för utskottets yttrande.
Utskottet redovisar i sitt yttrande ett antal iakttagelser som genomgången av skrivelsen och redogörelsen har gett upphov till. Med utskottets bedömningar och iakttagelser i detta yttrande förordar utrikesutskottet att konstitutionsutskottet bör föreslå att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna.
Regeringens skrivelse
Utskottet gör ett flertal iakttagelser i sin genomgång av regeringens skrivelse och de riksdagsskrivelser som med anledning av utrikesutskottets eller det gemensamma utrikes- och försvarsutskottets betänkanden redovisas där.
När det gäller tillkännagivandena om en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet (bet. 2022/23:UU15) samt Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10), har regeringen angett i skrivelsen att arbetet pågår inom Regeringskansliet och inom EU. Förslag om terroristlistningar och om en översyn av regelverket av dessa behandlas under våren 2024 i betänkande 2023/24:UU10.
När det gäller tillkännagivandet i riksdagsskrivelse 2021/22:187 punkt 5 om att tydliggöra svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11), konstaterar utskottet att Sverige inträdde som fullvärdig medlem i Nato den 7 mars 2024. Vidare presenterade regeringen en utrikespolitisk deklaration med anledning av Sveriges Natomedlemskap via en särskild debatt i riksdagens kammare den 20 mars 2024. Utskottet noterar att regeringen anger i den utrikespolitiska deklarationen att regeringen kommer att informera riksdagen inför Natos formella minister- och toppmöten samt presentera en årlig skrivelse om Nato.
Slutligen konstaterar utskottet när det gäller riksdagsskrivelse 2020/21:338 och tillkännagivandet om ett ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (skr. 2020/21:90, redog. 2020/21:NR1, bet. 2020/21:UU4), att regeringen anger i skrivelsen att punkten är slutbehandlad med hänvisning till att frågan avhandlades i form av en gemensam nordisk deklaration vid det nordiska transportministermötet i Fredrikstad den 7–8 november 2022. Utskottet återkommer till frågor om nordiskt samarbete under våren 2024 i betänkande 2023/24:UU4.
Stockholm den 25 april 2024
På utrikesutskottets vägnar
Aron Emilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Aron Emilsson (SD), Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Markus Wiechel (SD), Olle Thorell (S), Margareta Cederfelt (M), Linnéa Wickman (S), Joar Forssell (L), Ann-Sofie Alm (M), Håkan Svenneling (V), Magnus Berntsson (KD), Kerstin Lundgren (C), John E Weinerhall (M), Jacob Risberg (MP), Stefan Olsson (M), Johan Büser (S) och Hans Wallmark (M).
Avvikande mening
|
Ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (S, V, C, MP) |
Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Håkan Svenneling (V), Kerstin Lundgren (C), Jacob Risberg (MP) och Johan Büser (S) anför:
När det gäller tillkännagivandet om ett ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (rskr. 2020/21:338) anger regeringen i årets skrivelse 2023/24:75 att punkten är slutbehandlad med hänvisning till att frågan avhandlades i form av en gemensam nordisk deklaration vid det nordiska transportministermötet i Fredrikstad den 7–8 november 2022. Samma information lämnade regeringen redan i skrivelse 2022/23:90 om nordiskt samarbete.
För den konstitutionella granskningen, i vilken regeringens årliga skrivelse 75 utgör ett centralt inslag, vill vi uppmärksamma att utskottsmajoriteten vid behandlingen av skrivelse 2022/23:90, jämte väckta motioner, i betänkande 2022/23:UU5 anförde följande som kommentar till regeringens redan då lämnade information:
Utskottet [står] fast vid sitt tidigare uttryckta behov av att regeringen inrättar ett sådant ministerråd (bet. 2020/21:UU4 punkt 2, res. 6, rskr. 2020/21:338, skr. 2022/23:75). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor inom det nordiska samarbetet (bet. 2020/21:UU4 s. 29). [- - -] Utskottet finner inte anledning att redan nu gå till ett nytt tillkännagivande om att inrätta ett ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor.
Sverigedemokraterna och Centerpartiet lämnade separata reservationer till förmån för ett nytt tillkännagivande.
Vi konstaterar att utskottsmajoritetens kommentar våren 2023 till regeringens redan då redovisade bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat inte har hörsammats av regeringen och att utskottsmajoriteten nu väljer att inte omnämna sitt eget ställningstagande från våren 2023.
Vi konstaterar att utskottet återkommer till frågor om nordiskt samarbete i betänkande 2023/24:UU4.