Sök (60 632 träffar)

Betänkande 2020/21:UU1

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:UU1 (pdf, 286 kB)

Betänkande 2020/21:SoU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning.

Den utredning som regeringen bör tillsätta ska lämna förslag som ökar rättssäkerheten och kontinuiteten för personer som har behov av personlig assistans. Utredningen ska se till att de personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans behåller sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman. De ska också omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.

Utredningen ska presentera lagförslag för regeringen senast under våren 2022 och regeringen ska återkomma med lagförslag till riksdagen så att de kan börja gälla före den pågående mandatperiodens slut.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-26 Beslut: 2020-11-26

Betänkande 2020/21:SoU10 (pdf, 121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Huvudmannaskap för personlig assistans

Betänkande 2020/21:FiU1

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2021. Riksdagen sa i huvudsak också ja till lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för 2021 beräknas uppgå till 1 173 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 106 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 67 miljarder kronor för 2021.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att åtgärder ska genomföras för att återstarta ekonomin samtidigt som samhällsproblemen ska bekämpas med långsiktiga reformer. Det genom att fler ska komma i arbete, takten i klimatomställningen ska öka, välfärden ska stärkas, företagens villkor och konkurrenskraft ska förbättras, integrationen ska gå snabbare, brottslighet ska bekämpas och sammanhållningen mellan stad och land ska öka.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:FiU1 (pdf, 66547 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2021 - rambeslutet

Betänkande 2020/21:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten. Ändringarna innebär att statens utgifter ökar med 31 miljarder kronor i år. Pengarna går bland annat till:

  • kommuner och regioner för att kompensera för deras merkostnader inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till följd av covid-19-pandemin.
  • storskalig testning under hela år 2020 för att kontrollera symtom på covid-19.
  • en höjning av Sveriges EU-avgift, som främst beror på att den pågående krisen har medfört betydande konsekvenser för EU:s budget, och till EU:s förköpsavtal med olika vaccinproducenter för att säkra medlemsstaternas tillgång till vaccin mot covid-19.

Riksdagen sa också ja till att anställda inom till exempel vården slipper skatta för gratis mat som de får från restauranger och allmänheten som stöd och uppmuntran när de jobbar. Denna lagändring gäller från den 1 januari 2021 men även retroaktivt från den 1 mars 2020.

Förslagen kommer från regeringens höständringsbudget för 2020 och en extra ändringsbudget för 2020. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. De ytterligare åtgärder som föreslås innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa även ja till tre så kallade utskottsinitiativ från finansutskottet: regeringen får ingå avtal med leverantörer av covid-19-tester för år 2021, låna pengar för att köpa Fysikhuset som är en del av forskningsområdet Albanova i Stockholm och Folkhälsomyndigheten får låna maximalt 4,5 miljarder kronor till beredskapsinvesteringar. Utskottsinitiativ är förslag till riksdagsbeslut som ett utskott har tagit initiativ till. De kommer inte från någon proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:FiU11 (pdf, 748 kB)

Betänkande 2020/21:FiU14

Regeringen har föreslagit ändringar i ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper. Förslaget är en följd av förändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  • Det ska bland annat införas bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
  • Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Detta genom en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
  • Slutligen ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en emittent (den part som ger ut ett värdepapper, exempelvis ett företag som ger ut en aktie) som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten. Bland annat detta blir följden av ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021, medan andra börjar gälla 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:FiU14 (pdf, 4069 kB)

Betänkande 2020/21:JuU10

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

  • samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
  • verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:JuU10 (pdf, 1584 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Betänkande 2020/21:SkU10

Inom EU pågår ett arbete för att motverka att länder ägnar sig åt skadlig konkurrens på skatteområdet. Bland annat har EU tagit fram en förteckning över länder, så kallade jurisdiktioner, utanför EU som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet.

Regeringen har föreslagit att det införs bestämmelser i Sverige som motverkar att länder som finns i EU-förteckningen använder metoder på skatteområdet som inte uppfyller internationella standarder och kriterier. Bland annat ska företag inte få dra av ränteutgifter på skulder till företag som hör hemma i en jurisdiktion som finns i EU-förteckningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU10 (pdf, 977 kB)

Betänkande 2020/21:SkU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra i skattelagstiftningen för företag i så kallad resolution.

Resolution är ett sätt att rekonstruera eller avveckla särskilda finansiella verksamheter som till exempel banker. Staten tar kontroll över ett företag i resolution istället för att en sådant företag går i konkurs, med stora kostnader för samhället som följd. De ändrade lagarna innebär bland annat att de åtgärder som företas i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som hindrar en framgångsrik resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU8 (pdf, 749 kB)

Betänkande 2020/21:SkU9

Regeringen föreslår ändringar i nuvarande skatteregler för företag i de delar som gäller avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. Koncernbidragsspärren reglerar hur företag får dra av underskott mot koncernbidrag från tidigare år då en ägarförändring sker i företaget. Syftet med ändringarna är att rätta till en lucka i lagen som har uppmärksammats.

Ändringarna innebär att företag som inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott eller ett negativt räntenetto mot ett överskott i vissa fall ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU9 (pdf, 914 kB)

Betänkande 2020/21:FiU6

Regeringen har i en skrivelse redovisat resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2019. Dessutom redovisade regeringen sina bedömningar av fondernas långsiktiga resultat och kostnader.

Buffertfondernas förvaltning gav det högsta resultat som fonderna redovisat för ett enskilt år sedan starten 2001. Riksdagen konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna är stora och utgår ifrån att regeringen analyserar orsakerna till detta.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till tre förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om att kraven på AP-fondernas investeringar i verksamheter med fossila bränslen bör skärpas.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:FiU6 (pdf, 244 kB)

Betänkande 2020/21:FiU8

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas. Inlåningsföretag, förutom vissa kooperativa företag, kommer att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få fortsätta sin inlåningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En inlåningsverksamhet tar emot pengar från allmänheten som sedan ska betalas tillbaka. En sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag, och inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av insättningsgarantin.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:FiU8 (pdf, 3264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Betänkande 2020/21:JuU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

  • Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
  • Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
  • Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU3 (pdf, 462 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

Betänkande 2020/21:JuU6

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU6 (pdf, 223 kB)

Betänkande 2020/21:JuU7

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU7 (pdf, 986 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket

Betänkande 2020/21:JuU9

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU9 (pdf, 2190 kB)

Betänkande 2020/21:KU13

Riksdagen anser att riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp och uppmanar i ett tillkännagivande riksdagsstyrelsen att ta initiativ till en sådan uppföljning.

Enligt riksdagen bör en parlamentariskt sammansatt kommitté genomföra uppföljningen och presentera sitt resultat senast under hösten 2021. Uppföljningen bör i första hand gälla åtgärder och beslut under 2020 och fokusera på tre perspektiv: riksdagen som beslutsorgan, riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget och Riksdagsförvaltningens stöd och service.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet, KU. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:KU13 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens arbete under coronapandemin

Betänkande 2020/21:KU8

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-10 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:KU8 (pdf, 268 kB)

Betänkande 2020/21:SoU2

Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 18
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:SoU2 (pdf, 716 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform

Betänkande 2020/21:SoU3

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2019. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av pengar ur Allmänna arvsfonden till ideella projekt som arbetar för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning

Riksdagen, liksom regeringen, anser att Arvsfondsdelegationen har fördelat pengarna på ett bra sätt och i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det är dock viktigt att följa upp och utvärdera de projekt som har fått ekonomiskt stöd. Fortfarande finns det utvecklingsbehov när det gäller att i hela landet öka antalet ansökningar med god kvalitet och att sprida de positiva resultaten nationellt.

Fondens kapital består av arv från personer som inte har några arvtagare och som inte testamenterat till någon annan. Under 2019 fördelades 749 miljoner kronor på 423 projekt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:SoU3 (pdf, 151 kB)

Betänkande 2020/21:UU8

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 5
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:UU8 (pdf, 214 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förenta nationerna m.m.