Sök (3 626 träffar)

2019/20:FiU62

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en nionde ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Ändringsbudgeten omfattar bland annat ersättningar till riskgrupper i form av tillfälligt utvidgad rätt till:

  • sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
  • smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
  • tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringen har också föreslagit kapitalinsatser i tre statligt ägda företag: SAS, Swedavia och Lernia, samt infrastrukturinsatser med koppling till det pågående utbrottet av covid-19, exempelvis tillskott till ambulansflyg och tillfälligt stöd för driften av regionala flygplatser. Även bidrag till regional kulturverksamhet ingår som en åtgärd.

De åtgärder regeringen föreslagit innebär att statens utgifter ökar med 16,3 miljarder kronor. Utöver den summan beslutade riksdagen att öka anslaget för bland annat sjukpenning med 200 miljoner kronor, vilket ger en total utgiftsökning om 16,5 miljarder kronor.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om Arlandas framtid. Riksdagen menar bland annat att det är avgörande för vår konkurrenskraft att vi har goda flygförbindelser inom och utom landet och att fortsatt utbyggnad av Arlanda är viktigt för jobb och tillväxt i hela Sverige.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-06-22 Debatt: 2020-06-23 Beslut: 2020-06-23

2019/20:FiU62 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

2019/20:FiU63

EU-kommissionen har lagt fram ett ändrat förslag som gäller systemet för EU:s egna medel. Bland annat innebär förslaget att taket för egna medel höjs. För att hantera coronapandemin föreslås kommissionen få låna högst 750 miljarder euro, som får användas till vidareutlåning och bidrag till medlemsländerna. Förslaget ingår i den återhämtningsplan för EU som kommissionen lagt fram.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag går längre än nödvändigt för att nå målen. Kommissionen har inte heller motiverat tydligt varför upplåningen skulle hanteras bättre av EU än av medlemsländerna själva. Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, som används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen skickar sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-22 Debatt: 2020-06-23 Beslut: 2020-06-23

2019/20:FiU63 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens ändrade förslag till beslut om Europeiska unionens egna medel

2019/20:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-18 Debatt: 2020-06-23 Beslut: 2020-06-23

2019/20:NU20 (pdf, 254 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd

2019/20:CU22

Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.

Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.

Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.

Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

2019/20:CU22 (pdf, 218 kB) Webb-tv debatt om förslag: Större komplementbyggnader

2019/20:CU24

Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något.

Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

2019/20:CU24 (pdf, 143 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området

2019/20:CU25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.

Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.

Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.

Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

2019/20:CU25 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

2019/20:FiU61

Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020.

Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor).

Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-16 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

2019/20:FiU61 (pdf, 2181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

2019/20:SkU24

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 31
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

2019/20:SkU24 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

2019/20:SkU25

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.

Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

2019/20:SkU25 (pdf, 677 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar i avfallsskattelagen

2019/20:SoU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19.

Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-16 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

2019/20:SoU25 (pdf, 392 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

2019/20:UbU21

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

  • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
  • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

2019/20:UbU21 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

2019/20:UbU23

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 10
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

2019/20:UbU23 (pdf, 3898 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad

2019/20:AU14

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

2019/20:AU14 (pdf, 4359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering

2019/20:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

2019/20:FiU20 (pdf, 3598 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

2019/20:FiU57

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020.

Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-16

2019/20:FiU57 (pdf, 148 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att ingå ett avtal om lån till Internationella valutafonden (IMF)

2019/20:JuU34

Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt.
  • Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

2019/20:JuU34 (pdf, 2787 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ungdomsövervakning

2019/20:KrU12

Riksrevisionen har granskat regeringens reform om fri entré till statliga museer och har bland annat undersökt målet med och uppföljningen av reformen.

Riksrevisionen kom bland annat fram till att underlagen till reformen lämnar utrymme för olika tolkningar. Till exempel kan underlagen tolkas både som att målet med reformen är att fler personer ska besöka museer, och som att målet är att bredda museipubliken, det vill säga att fler personer som vanligtvis inte besöker museum ska göra det. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydliggöra reformens mål och förbättra uppföljningen av reformen. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att de behöver förtydliga reformens mål och instämmer i stort med att uppföljningen behöver utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder för att förtydliga reformens mål, syfte och uppföljning och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

2019/20:KrU12 (pdf, 242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

2019/20:MJU17

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

2019/20:MJU17 (pdf, 4563 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens meddelande Den europeiska gröna given

2019/20:MJU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

2019/20:MJU19 (pdf, 2202 kB) Webb-tv debatt om förslag: En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

2019/20:MJU20

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

  • definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
  • kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
  • bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
  • kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
  • sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

2019/20:MJU20 (pdf, 2551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet