Sök (60 568 träffar)

Betänkande 2019/20:FöU4

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU4 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor

Betänkande 2019/20:JuU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU35 (pdf, 709 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Betänkande 2019/20:JuU36

Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De platser där tillstånd inte ska behövas är:

  • i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen
  • på apotek, om syftet är att bekämpa brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU36 (pdf, 2154 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek - ett enklare förfarande

Betänkande 2019/20:KU12

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU12 (pdf, 456 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2019/20:KU16

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-09 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU16 (pdf, 176 kB) Webb-tv debatt om förslag: Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden

Betänkande 2019/20:KU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Under år 2019 tillsattes 54 kommittéer, vilket är 14 färre än 2018. De totala utgifterna för kommittéerna var ungefär 410 miljoner kronor för 2019. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier vid kommittéerna, men att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Riksdagen anser att det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkesgrupper. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat fyra förslag om lagstiftningsprocessen i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om konsekvensanalyser av möjliga avregleringar och teknikneutral lagstiftning. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU18 (pdf, 209 kB)

Betänkande 2019/20:KU19

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget. Ändringarna måste godkännas av riksdagen, vilket kan göras i samband med att vårpropositionen hanteras av riksdagen.

Ändringarna som har hanterats av riksdagen i detta betänkande innebär att:

  • utgiftsområde 19, Regional tillväxt byter namn till Regional utveckling,
  • utgifter kring digitalisering av offentlig förvaltning och övrig digitaliseringspolitik kommer numera att ligga inom samma utgiftsområde, utgiftsområde 22, Kommunikationer,
  • staten finansierar i viss mån lån till körkortsutbildning för arbetslösa. Denna utgift föreslås flyttas till utgiftsområde 22, Kommunikationer, eftersom att ansvaret för andra körkortsfrågor också ligger där.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU19 (pdf, 314 kB)

Betänkande 2019/20:KU23

Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val görs på bästa sätt. Fokus har varit på skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att göra sammanräkningen. I sin rapport ger revisionen rekommendationer till regeringen, bland annat om att bredda möjligheten till samverkan mellan berörda aktörer, och göra en bred översyn av valsedelssystemet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen granskningen. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i rekommendationerna om att underlätta det lokala valarbetet, men däremot inte anser att en bredare översyn av valsystemet behövs. Riksdagen noterar att regeringen har satt igång en utredning med uppdrag att utreda delar av valsystemet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa även nej till en motion som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU23 (pdf, 151 kB)

Betänkande 2019/20:KU8

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.

Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.

Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU8 (pdf, 193 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avgångsvillkor och karens för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören

Betänkande 2019/20:MJU16

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

  • Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
  • all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
  • regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
  • konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 60
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:MJU16 (pdf, 18243 kB) Webb-tv debatt om förslag: En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan

Betänkande 2019/20:NU18

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:NU18 (pdf, 1608 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Betänkande 2019/20:NU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:NU19 (pdf, 409 kB)

Betänkande 2019/20:SoU12

Riksdagen sa nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tog upp. Motionerna handlade bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 36
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:SoU12 (pdf, 783 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompetensförsörjning och prioriteringar inom hälso- och sjukvården m.m.

Betänkande 2019/20:SoU17

Regeringen har föreslagit förändringar i reglerna om så kallat bilstöd, det vill säga bidrag för att köpa eller anpassa ett fordon efter speciella behov som beror på en funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förändringarna innebär att:

  • nivån höjs för två olika tilläggsbidrag
  • anpassningsbidrag kan beviljas även för anpassningar som gäller standardutrustning eller vanligt förekommande tilläggsutrustning
  • den som ansöker om anpassningsbidrag för en bil som är äldre än fyra år eller som har gått mer än 6 000 mil inte behöver ange särskilda skäl om en tidigare ansökan redan beviljats
  • bilen som ansökan gäller får vara maximalt 2 050 millimeter hög.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:SoU17 (pdf, 534 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrade möjligheter till bilstöd

Betänkande 2019/20:SoU18

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg. I den anser Riksrevisionen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte helt har levt upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Därför rekommenderar Riksrevisionen flera åtgärder, bland annat att regeringen ger IVO stabila ekonomiska ramar så att myndigheten kan fullgöra sitt uppdrag på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Riksdagen liksom regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i den kritik som framförs, bland annat när det gäller att följa IVO:s arbete med att utarbeta mer enhetliga beslut. Däremot är bedömningen att regeringen har varit konsekvent i sin ekonomiska styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:SoU18 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg

Betänkande 2019/20:SoU9

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Förslagspunkter: 58 Reservationer: 61
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:SoU9 (pdf, 1057 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänst- och barnfrågor

Betänkande 2019/20:TU14

Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 33
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:TU14 (pdf, 1052 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2019/20:TU12

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området eller att genomförda åtgärder är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om luftfartens klimatpåverkan, elflyg, regionala flygplatser och Arlanda och Bromma flygplats.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 18
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-04

Betänkande 2019/20:TU12 (pdf, 534 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2019/20:TU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa nej till motioner som lämnats med anledning av förslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-04

Betänkande 2019/20:TU13 (pdf, 487 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkerings-avgifter

Betänkande 2019/20:UU16

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s utrikes- och säkerhetsrepresentant om förslag på nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet efter 2020. Det östliga partnerskapet är EU:s politik för samarbete med och utveckling av de östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Det övergripande målet för partnerskapets arbete föreslås vara ökad resiliens, vilket handlar om motståndskraft och återhämtningsförmåga i samhället. Arbetet ska enligt förslaget prioritera fem områden:

  • Resilienta, hållbara och integrerade ekonomier.
  • Ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet.
  • Miljö- och klimatmässig resiliens.
  • En resilient digital omställning.
  • Resilienta, rättvisa och inkluderande samhällen.

Riksdagen välkomnar att utvecklingen av partnerskapet ligger högt upp på EU:s dagordning och ser positivt på de föreslagna långsiktiga målen. Enligt riksdagen är en demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-04

Betänkande 2019/20:UU16 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det östliga partnerskapet efter 2020