Sök (60 568 träffar)

Betänkande 2019/20:AU13

Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.

Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:AU13 (pdf, 309 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden

Betänkande 2019/20:FiU60

För att lindra de negativa ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset och skapa möjligheter till utbildning och kompetensutveckling har regeringen lagt fram flera förslag till ytterligare åtgärder. Bland annat ska mer pengar i statens budget för år 2020 gå till ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning, bidrag till att hålla igång kollektivtrafiken samt bidrag till folkhälsa och sjukvård.

De anvisade medlen i statens budget för år 2020 ökar med 23,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Statens behov av att låna ökar med motsvarande belopp.

Regeringen har föreslagit ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Denna lagändring ska gälla från och med den 1 juli till och med 31 december 2020.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att studerandes inkomster vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas på ett annat sätt än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartstöd. Denna lagändring börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-02 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:FiU60 (pdf, 1360 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Betänkande 2019/20:JuU21

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:JuU21 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning

Betänkande 2019/20:JuU33

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

  • Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
  • Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
  • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
  • En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
  • Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
  • Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
  • Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
  • Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 22
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:JuU33 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vapenfrågor

Betänkande 2019/20:SkU14

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SkU14 (pdf, 3927 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Betänkande 2019/20:SoU16

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

  • Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
  • Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
  • Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SoU16 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning

Betänkande 2019/20:SoU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i smittskyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SoU19 (pdf, 257 kB)

Betänkande 2019/20:SoU24

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SoU24 (pdf, 116 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser

Betänkande 2019/20:UbU18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU18 (pdf, 115 kB)

Utlåtande 2019/20:UbU20

Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens (AI). Vitboken är ett policydokument som presenterar en strategi för att främja utveckling och användning av AI inom EU, samt hantera de risker som är kopplade till AI-användning. Vitboken innehåller förslag till åtgärder för att främja spetskompetens på AI-området och för att öka förtroendet för AI genom att bland annat se till att AI är säkert och respekterar människors grundläggande rättigheter.

Riksdagen välkomnar EU-kommissionens vitbok och dess bidrag till den pågående diskussionen om hur EU bäst kan dra nytta av AI. Riksdagen håller med EU-kommissionen om att AI har många fördelar för samhället så länge det hanteras på rätt sätt och man tar hänsyn till riskerna med AI. Riksdagen kan därför se ett behov av åtgärder på AI-området.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Utlåtande 2019/20:UbU20 (pdf, 4238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vitbok om artificiell intelligens

Betänkande 2019/20:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

  • Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
  • Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
  • En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
  • Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU22 (pdf, 5616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Betänkande 2019/20:AU12

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:AU12 (pdf, 1524 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Betänkande 2019/20:CU20

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

  • Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
  • Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
  • Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
  • Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
  • En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:CU20 (pdf, 3102 kB)

Betänkande 2019/20:FiU58

Riksdagen beslutade att en tidigare gjord lagändring som gäller näringsförbud ska tas bort igen. På så sätt åtgärdas att olika bestämmelser krockar med varandra.

Beslutet om lagändring är ett utskottsinitiativ. Det betyder att det är finansutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-19 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:FiU58 (pdf, 105 kB)

Betänkande 2019/20:FiU59

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

  • Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
  • Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
  • Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
  • Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:FiU59 (pdf, 1129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset

Betänkande 2019/20:JuU23

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 15
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU23 (pdf, 3618 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet

Betänkande 2019/20:JuU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två nya lagar för Rättsmedicinalverkets verksamhet. Det gäller lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och lagen om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas. Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i verksamheten.

Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas innehåller dna-profiler från personer som har nära kontakt med dna-prover som hanteras på myndigheten. Syftet med databasen är att undvika att dna-prover för bland annat släktskapsutredningar och identifiering av avlidna personer ska förorenas av andra personers dna, som till exempel medarbetare på myndigheten eller lokalvårdare. Dna-profiler klassas som personuppgifter och hantering av databasen som personuppgiftsbehandling.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU24 (pdf, 1134 kB)

Betänkande 2019/20:JuU40

Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU40 (pdf, 728 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Betänkande 2019/20:NU16

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
  • Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
  • Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
  • När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU16 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering

Betänkande 2019/20:NU17

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU17 (pdf, 155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn