Sök (60 568 träffar)

Betänkande 2019/20:SfU23

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SfU23 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag

Betänkande 2019/20:SoU11

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

  • om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
  • om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
  • möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
  • om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 35
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SoU11 (pdf, 928 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Betänkande 2019/20:SoU15

Reglerna för tvångsåtgärder för patienter under 18 år ska ändras för att minska användningen av de metoderna. Förändringarna innebär att

  • fastspänning med bälte bara får ske i undantagsfall och då högst en timme jämfört med dagens fyra timmar
  • barnet får hållas avskilt från andra endast om det är nödvändigt på grund av att barnet genom aggressivt beteende allvarligt försvårar vården av andra och andra åtgärder är otillräckliga, då i maximalt två timmar jämfört med dagens åtta timmar
  • inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, som datorer, får gälla högst en vecka jämfört med dagens två månader
  • barnet ska ha rätt till dagliga aktiviteter och få vistas utomhus minst en timme om dagen.

Dessutom ska personalen underrätta IVO när en person under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid fler än tre tillfällen under vårdperioden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SoU15 (pdf, 1279 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården

Betänkande 2019/20:TU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ändringar av 2006 års sjöarbetskonventionen och anpassa svensk lag därefter. Beslutet innebär ett ökat anställningsskydd för sjömän som omfattas av konventionen.

Ändringarna innebär i praktiken att om en sjöman hålls fången på grund av sjöröveri eller väpnat rån mot fartyget så ska anställningsavtalet gälla även om det egentligen skulle ha upphört under fångenskapen. Sjömannen har också rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:TU16 (pdf, 192 kB)

Betänkande 2019/20:TU18

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för chaufförer som kör godstransporter och persontransporter. Anledningen är att spridningen av det nya coronaviruset gör det svårt att genomföra den fortbildning som chaufförerna regelbundet måste gå för att förnya yrkeskompetensbeviset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom att förlänga giltighetstiden bedöms risken för störningar i samhällsviktiga transporter minska. En annan effekt blir att utbildningskostnaden för transportföretag och enskilda kan skjutas på framtiden.

Genom ändringen får regeringen meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Vidare får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis vars giltighetstid har löpt ut under perioden 1 mars 2020-31 maj 2020. Undantaget ska inte få gälla längre än sex månader.

Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:TU18 (pdf, 302 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Betänkande 2019/20:UbU19

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UbU19 (pdf, 517 kB)

Betänkande 2019/20:UU17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.

Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UU17 (pdf, 199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Betänkande 2019/20:UU8

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UU8 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2019/20:CU28

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset har resulterat i att både små och stora företag allt oftare får likviditetsproblem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar vid kapitalbrist.

De tidsfrister som gäller i dag för åtgärder som ska genomföras vid kapitalbrist kan leda till att bolagsföreträdare väljer att avveckla livskraftiga företag för tidigt av rädsla för att annars drabbas av ett personligt betalningsansvar.

Bakom beslutet om tillkännagivande står ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:CU28 (pdf, 128 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personligt betalningsansvar i aktiebolag

Betänkande 2019/20:CU29

Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.

Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-12 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:CU29 (pdf, 1310 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor

Betänkande 2019/20:SoU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga införandet av den nationella läkemedelslistan och reformen bastjänstgöring för läkare. Anledningen är spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.

Beslutet innebär att lagen om den nationella läkemedelslistan börjar gälla den 1 maj 2021. De delar i lagen som rör krav på anslutning för hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldigheter, börjar dock gälla först den 1 maj 2023. Reglerna om att införa bastjänstgöring för läkare börjar gälla den 1 juli 2021. Vissa följdändringar i andra lagar kommer också att göras.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:SoU22 (pdf, 753 kB)

Betänkande 2019/20:SoU23

Övergångsbestämmelser ändras i väntan på att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas. Regeringens förslag innebär att övergångsbestämmelserna till bland annat lagen om medicintekniska produkter ändras så att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla fram till och med den 25 maj 2021.

Anledningen är att startdatumet för att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas skjuts upp ett år på grund av coronapandemin. EU-reglerna börjar tillämpas den 26 maj 2021 istället för den 26 maj 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:SoU23 (pdf, 295 kB)

Betänkande 2019/20:UU7

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för verksamheten inom OSSE under 2018 och första halvåret 2019. Vidare har Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE:s parlamentariska församling under 2019.

Riksdagen framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. Riksdagen välkomnar också att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen år 2021.

Riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-14 Beslut: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:UU7 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2019/20:CU23

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.

Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:CU23 (pdf, 3236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet

Betänkande 2019/20:FiU40

Vissa lagändringar ska göras för att bland annat förtydliga och komplettera genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet, ett EU-direktiv som genomfördes i svensk lag i december 2019. Ändringarna gäller pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag.

Lagändringarna innebär också att Solvens II-direktivets genomförande kompletteras på några punkter när det gäller försäkringsföretag.

Vidare förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:FiU40 (pdf, 7938 kB)

Betänkande 2019/20:FiU42

Det bilaterala avtalet mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring är direkt tillämpligt i Sverige, enligt ett förslag från regeringen. I avtalet, som började gälla i sin helhet 2018, finns bland annat bestämmelser om tillsynsmyndigheternas samarbete, informationsutbyte och olika roller vid global grupptillsyn. Avtalet omfattar också bestämmelser om krav som under vissa förutsättningar inte får ställas på återförsäkringsföretag från avtalsmotparten, EU respektive USA. Återförsäkring innebär att ett försäkringsföretag i sin tur tar ut en försäkring hos en annan försäkringsgivare, ett återförsäkringsföretag.

Regeringen föreslår också att det införs upplysningar om avtalet i de svenska lagar som berörs av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:FiU42 (pdf, 543 kB)

Betänkande 2019/20:FiU43

Riksrevisionen har granskat nationalräkenskaperna, som innehåller statistik som bland annat ligger till grund för finanspolitiken. I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god, men att några saker bör förbättras. Därför lämnar revisionen rekommendationer till Statistiska centralbyrån, SCB, och till regeringen. Bland annat att SCB löpande bör utvärdera tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall av statens skatteintäkter, samt arbeta för att eventuella brister åtgärdas.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen ställer sig bakom Riksrevisionens rekommendation att statistiken för nationalräkenskaperna bör distribueras direkt från SCB. Riksdagen utgår även från att SCB kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer när myndigheten sammanställer nationalräkenskaperna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:FiU43 (pdf, 136 kB)

Betänkande 2019/20:FiU47

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få delta i finansieringen av en avskrivning av Somalias skulder till Internationella valutafonden (IMF).

Beslutet innebär att Riksbanken godkänner att IMF använder 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) som finns i interna reservkonton hos IMF. SDR är IMF:s särskilda valutaenhet, och 1,6 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Alla medlemsländer som deltar måste ge sitt godkännande.

Somalia har under lång tid legat efter med ränte- och skuldbetalningar till IMF. Det har i sin tur lett till att landet har haft svårt att få nya lån eller bistånd i olika former. En skuldavskrivning skulle hjälpa Somalias ekonomiska utveckling.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:FiU47 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens finansieringslösning

Betänkande 2019/20:JuU16

För närvarande finns ett antal individer kvar i konfliktområdet i Syrien och Irak som har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorklassade organisationer. Vad som händer med dessa individer framöver kommer troligen att ha en inverkan på hotet mot Sverige och Europa. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll och utvecklingen av den internationella terrorismen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Enligt riksdagen ska utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt om de av någon anledning inte kan utvisas. Riksdagen anser att en ny utredning bör se över ytterligare åtgärder för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU16 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2019/20:JuU25

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

  • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
  • Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
  • Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
  • Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Förslagspunkter: 60 Reservationer: 53
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU25 (pdf, 1376 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor