Sök (102 träffar)

Betänkande 2016/17:UbU11

Riksdagen godkänner Ryssland som delägare i forskningsanläggningen European Synchrotron Radiation Facility, ESRF. Det är en anläggning i Frankrike där forskare undersöker struktur hos material och molekyler med hjälp av röntgenljus. Flera länder samarbetar kring forskningsanläggningen och tolv länder är i dag parter i den konvention som styr samarbetet.

Om Ryssland få tillträde till konventionen innebär det för svensk del att bidraget till anläggningens driftkostnader minskar något.

Regeringen anser att Ryssland är en stor forskningsnation och att det därför är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Ryssland som ny deltagare i samarbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:UbU11 (pdf, 1306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Betänkande 2016/17:UbU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 13
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:UbU14 (pdf, 368 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2016/17:KrU3

Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.

Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.

Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-01-24 Debatt: 2017-02-01 Beslut: 2017-02-01

Betänkande 2016/17:KrU3 (pdf, 449 kB) Webb-tv debatt om förslag: En avgiftsfri filmgranskning och utvidgad ledsagarregel

Betänkande 2016/17:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-13 Beslut: 2016-12-14

Betänkande 2016/17:UbU2 (pdf, 555 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2016/17:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-13 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:UbU1 (pdf, 1723 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2016/17:KrU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2016-11-24 Debatt: 2016-12-01 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:KrU1 (pdf, 1162 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Betänkande 2016/17:KrU2

Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.

Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-06 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:KrU2 (pdf, 689 kB)

Betänkande 2016/17:UbU5

Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det ska också bli krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om yrkeshögskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-24 Beslut: 2016-11-24

Betänkande 2016/17:UbU5 (pdf, 1032 kB) Webb-tv debatt om förslag: En stärkt yrkeshögskola

Betänkande 2016/17:UbU6

Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-11-15 Debatt: 2016-11-24 Beslut: 2016-11-24

Betänkande 2016/17:UbU6 (pdf, 982 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Utlåtande 2016/17:UbU7

EU-kommissionen har kommit med ett meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Utbildningsutskottet har granskat meddelandet och redovisar sin syn på kompetensagendan i ett utlåtande.

Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ för att stärka kompetensbasen inom Europa. Några initiativ är planerade för 2016 och andra för 2017. Utbildningsutskottet anser att samarbetet mellan EU-länderna är viktigt och att det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyten på utbildningsområdet. Samtidigt betonar utskottet att utbildning är en nationell kompetens och att kommissionens roll här är att främja samarbete och vid behov stödja och komplettera EU-ländernas arbete. De insatser som föreslås i agendan måste vara frivilliga för medlemsländerna.

Utskottet lämnar också synpunkter på agendans innehåll. Den bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU kan ge ett mervärde. Hit hör frågor som rör en ökad personrörlighet mellan länder, till exempel jämförbara kvalifikationer och kompetenser. EU bör ha ett tydligt fokus på att komplettera, och inte dubblera, medlemsländernas arbete. Finansieringen är också fortfarande oklar i flera delar, vilket oroar utskottet.

Utbildningsutskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med åtgärderna som föreslås i meddelandet. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-18 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Utlåtande 2016/17:UbU7 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny kompetensagenda för Europa

Betänkande 2016/17:UbU4

Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Redogörelsen för granskningen har lämnats till riksdagen. Riksdagens utbildningsutskott har tagit del av redogörelsen och konstaterar att granskningen visar att fonden uppfyller syftet med sin verksamhet. Fonden ger väsentliga bidrag till svensk forskning, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Utskottet förutsätter att styrelsen för fonden gör nödvändiga överväganden med anledning av de uttalanden som Riksrevisionen gör i sin granskning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-13 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:UbU4 (pdf, 584 kB)

Betänkande 2016/17:UbU3

Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.

Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-09-20 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2016/17:UbU3 (pdf, 534 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler elever i fler skolor

Betänkande 2008/09:UbU13

Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU13 (pdf, 1416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentliga bidrag på lika villkor

Betänkande 2008/09:UbU14

Det så kallade kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. Kårobligatoriet innebär att studerande vid universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår. Medlemskap i en studentkår blir nu frivilligt. Syftet med förändringarna är att införa ett modernt system för studentinflytande. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Verksamheter för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ ska stödjas med statsbidrag. De skattelättnader som studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan har i dag ska finnas kvar. Men skattelättnaderna för fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet försvinner.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2009-05-05 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU14 (pdf, 419 kB) Webb-tv debatt om förslag: bet 2008/09 UbU14

Betänkande 2008/09:UbU18

Alla högskolor får möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillstånd kommer efter ansökan och prövning att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Högskoleverket ska kunna dra in möjligheten att utfärda en examen på forskarnivå inom ett visst område för både universitet som högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet. Dagens regler om vetenskapsområde som grund för examensrätt i forskarutbildningen avskaffas. För att stärka lärosätenas frihet avskaffas också vetenskapsområde som grund för indelning i anslagsposter av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen för mål för antal examina på forskarnivå inom de olika vetenskapsområdena upphör också att gälla. Dagens regler för lärosätenas ansökan om universitetsstatus tas bort. Konstnärliga examina införs som en egen examenskategori på forskarnivå. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-05 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU18 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskarutbildning med profilering och kvalitet

Betänkande 2008/09:UbU19

Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010. Riksdagen sa vidare nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om bland annat uppföljning och utvärdering av rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU19 (pdf, 301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid

Betänkande 2008/09:UbU20

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2008 till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-04-16 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU20 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2008/09:UbU21

Sekretess ska gälla hos Myndigheten för yrkeshögskolan för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2009, då myndighetens verksamhet startar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-10 Beslut: 2009-06-10

Betänkande 2008/09:UbU21 (pdf, 82 kB)

Betänkande 2008/09:KrU9

En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-05-20 Beslut: 2009-05-20

Betänkande 2008/09:KrU9 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Språk för alla – förslag till språklag

Betänkande 2008/09:KrU8

Statens mål och syften med bidraget till idrotten utökas. Statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Målen och syftena kompletteras med att stöd även kan lämnas till verksamheter som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vidare upphör det bidrag till svensk idrott som beräknas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel. Det ersätts i stället av ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska gälla för den andel av det totala överskottet från Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisationerna. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till idrotten.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 16
Justering: 2009-04-21 Debatt: 2009-05-07 Beslut: 2009-05-13

Betänkande 2008/09:KrU8 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens stöd till idrotten