Sök (662 träffar)

Betänkande 2019/20:FöU10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU10 (pdf, 581 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter

Betänkande 2019/20:FöU4

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU4 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor

Betänkande 2019/20:FöU7

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.

Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 27
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-16 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:FöU7 (pdf, 598 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2019/20:FöU6

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:FöU6 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2019/20:FöU9

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2020-03-10 Debatt: 2020-03-18 Beslut: 2020-03-18

Betänkande 2019/20:FöU9 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2019/20:FöU3

En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-20 Debatt: 2020-03-05 Beslut: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:FöU3 (pdf, 821 kB) Webb-tv debatt om förslag: Totalförsvarsdatalag - personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Betänkande 2019/20:FöU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen. 

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-20 Debatt: 2020-03-05 Beslut: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:FöU5 (pdf, 198 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2019/20:FöU8

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 12
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:FöU8 (pdf, 268 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2019/20:FöU1

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:FöU1 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FöU2 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 37
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU8 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2018/19:FöU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 17
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:FöU9 (pdf, 531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2018/19:FöU5

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2019-02-28 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FöU5 (pdf, 451 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2018/19:FöU10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:FöU10 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Betänkande 2018/19:FöU6

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 21
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:FöU6 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2018/19:FöU4

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-02-07 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:FöU4 (pdf, 5013 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny kustbevakningslag

Betänkande 2018/19:FöU1

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
  • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU1 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU3

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU3 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inrättande av försvarsgrensstaber

Betänkande 2018/19:FöU2

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • klargöra mål, krav och ansvar
  • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
  • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FöU2 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner