Sök (51 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU23

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-08-24 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2015/16:MJU23 (pdf, 2277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

Betänkande 2015/16:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 36
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU20 (pdf, 1899 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimat- och energimålen - Kontrollstation 2015 m.m.

Betänkande 2015/16:MJU21

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:MJU21 (pdf, 739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser

Betänkande 2015/16:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SkU25 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2015/16:MJU17

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU17 (pdf, 1494 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare m.m.

Betänkande 2015/16:MJU18

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU18 (pdf, 4099 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning m.m.

Betänkande 2015/16:MJU22

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:MJU22 (pdf, 3867 kB)

Betänkande 2015/16:SkU26

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SkU26 (pdf, 3222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Betänkande 2015/16:SkU29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SkU29 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Betänkande 2015/16:MJU19

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:MJU19 (pdf, 339 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2015/16:MJU14

Riksdagen riktar en rad uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande. Uppmaningarna handlar om att analysera förslag om vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till ett mål om en god vattenmiljö.

Det så kallade vattendirektivet som beslutades av EU är tvingande för alla medlemsländer att införa. Syftet med direktivet är att skydda och förbättra miljön i sjöar, åar, floder och grundvatten. Direktivet infördes i svensk lag 2004 och det binder samtliga EU-länder att arbeta på ett gemensamt sätt med vattenfrågor. En del i detta är att arbetet bedrivs i sexåriga perioder.

I Sverige är det fem länsstyrelser som har tagit fram förslag på vad som ska göras under den kommande perioden, 2016-2021. Riksdagen tycker nu att regeringen borde se till att det görs analyser av hur bland annat jordbruket kommer att påverkas av de här förslagen. Regeringen borde även analysera förslagen utifrån hur mycket de kostar samhället och sedan prioritera de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är några av de uppmaningar som riksdagen nu riktar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om övergödning i haven och åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2015/16:SkU23

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU23 (pdf, 7875 kB)

Betänkande 2015/16:SkU24

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU24 (pdf, 2773 kB)

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:SkU17

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:SkU17 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2015/16:SkU19

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-17 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:SkU19 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Utlåtande 2015/16:SkU27

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Utlåtande 2015/16:SkU27 (pdf, 235 kB)

Utlåtande 2015/16:SkU28

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-03-23

Utlåtande 2015/16:SkU28 (pdf, 238 kB)

Betänkande 2015/16:MJU10

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:MJU10 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik
Paginering