Sök (1 640 träffar)

Betänkande 2020/21:JuU10

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

  • samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
  • verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:JuU10 (pdf, 1584 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Betänkande 2020/21:JuU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

  • Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
  • Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
  • Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU3 (pdf, 462 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

Betänkande 2020/21:JuU6

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU6 (pdf, 223 kB)

Betänkande 2020/21:JuU7

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU7 (pdf, 986 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket

Betänkande 2020/21:JuU9

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:JuU9 (pdf, 2190 kB)

Betänkande 2020/21:JuU31

Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld.

Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.

Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:JuU31 (pdf, 6417 kB)

Betänkande 2020/21:JuU4

Det ska bli lättare att kommunicera digitalt med en domstol. En rad lagändringar gör det möjligt att till exempel skriva under en stämningsansökan eller fullmakt med elektronisk underskrift och lämna den till domstolen digitalt istället för på papper.

De ändrade reglerna ska effektivisera domstolarnas verksamhet, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:JuU4 (pdf, 2488 kB)

Betänkande 2020/21:JuU5

Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

  • att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
  • att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
  • tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2020-10-22 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:JuU5 (pdf, 2094 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor

Betänkande 2020/21:JuU2

Regeringen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att Tullverkets rätt att inleda förundersökningar utvidgas till att gälla även brott som innehav eller bruk av narkotika, innehav av dopningsmedel och innehav av hälsofarliga varor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över och återkomma med förslag som förstärker Tullverkets möjligheter att bekämpa brott. Tullverket bör enligt riksdagen få rätt att beslagta och stoppa misstänkt stöldgods från att föras ut ur landet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-09-24 Debatt: 2020-09-30 Beslut: 2020-09-30

Betänkande 2020/21:JuU2 (pdf, 566 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket

Betänkande 2019/20:JuU34

Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt.
  • Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:JuU34 (pdf, 2787 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ungdomsövervakning

Betänkande 2019/20:JuU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU35 (pdf, 709 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Betänkande 2019/20:JuU36

Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De platser där tillstånd inte ska behövas är:

  • i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen
  • på apotek, om syftet är att bekämpa brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU36 (pdf, 2154 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek - ett enklare förfarande

Betänkande 2019/20:JuU21

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:JuU21 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning

Betänkande 2019/20:JuU33

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

  • Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
  • Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
  • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
  • En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
  • Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
  • Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
  • Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
  • Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 22
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:JuU33 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vapenfrågor

Betänkande 2019/20:JuU23

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 15
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU23 (pdf, 3618 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet

Betänkande 2019/20:JuU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två nya lagar för Rättsmedicinalverkets verksamhet. Det gäller lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och lagen om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas. Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten och öka effektiviteten i verksamheten.

Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas innehåller dna-profiler från personer som har nära kontakt med dna-prover som hanteras på myndigheten. Syftet med databasen är att undvika att dna-prover för bland annat släktskapsutredningar och identifiering av avlidna personer ska förorenas av andra personers dna, som till exempel medarbetare på myndigheten eller lokalvårdare. Dna-profiler klassas som personuppgifter och hantering av databasen som personuppgiftsbehandling.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU24 (pdf, 1134 kB)

Betänkande 2019/20:JuU40

Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU40 (pdf, 728 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Betänkande 2019/20:JuU16

För närvarande finns ett antal individer kvar i konfliktområdet i Syrien och Irak som har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorklassade organisationer. Vad som händer med dessa individer framöver kommer troligen att ha en inverkan på hotet mot Sverige och Europa. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll och utvecklingen av den internationella terrorismen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Enligt riksdagen ska utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt om de av någon anledning inte kan utvisas. Riksdagen anser att en ny utredning bör se över ytterligare åtgärder för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU16 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2019/20:JuU25

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

  • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
  • Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
  • Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
  • Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Förslagspunkter: 60 Reservationer: 53
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU25 (pdf, 1376 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2019/20:JuU26

Riksdagen riktade sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

I korthet handlar förslagen om följande frågor:

  • Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord.
  • Minimistraffet för våldtäkt av normalgraden bör höjas till fängelse i tre år.
  • Regeringen bör skyndsamt lämna ett förslag om en ny särskild brottsrubricering för inbrottsstöld med minimistraff fängelse i ett år.
  • Minimistraffet för grov stöld bör skärpas till fängelse i ett år.
  • Straffet för övergrepp i rättssak bör skärpas.
  • Som en åtgärd mot grov organiserad brottslighet bör regeringen återkomma med ett förslag om vistelseförbud.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 190 motioner om straffrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej övriga motioner, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Förslagspunkter: 58 Reservationer: 53
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU26 (pdf, 947 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor