Sök (1 487 träffar)

Betänkande 2020/21:SkU1

Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU1 (pdf, 310 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2020/21:SkU13

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU13 (pdf, 737 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pausad BNP-indexering för drivmedel

Betänkande 2020/21:SkU14

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU14 (pdf, 1087 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt

Betänkande 2020/21:SkU7

Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid nationell handel med bland annat mobiltelefoner. I de fallen ska köparen vara skyldig att redovisa och betala utgående moms på varan i stället för säljaren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den omvända skattskyldigheten ska bara gälla om fakturan överstiger 100 000 kronor. De nya reglerna gäller inte försäljning till privatpersoner. Syftet med ändringen är att förhindra omfattande momsbedrägerier som leder till stora skattebortfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU7 (pdf, 1487 kB)

Betänkande 2020/21:SkU10

Inom EU pågår ett arbete för att motverka att länder ägnar sig åt skadlig konkurrens på skatteområdet. Bland annat har EU tagit fram en förteckning över länder, så kallade jurisdiktioner, utanför EU som inte är samarbetsvilliga på skatteområdet.

Regeringen har föreslagit att det införs bestämmelser i Sverige som motverkar att länder som finns i EU-förteckningen använder metoder på skatteområdet som inte uppfyller internationella standarder och kriterier. Bland annat ska företag inte få dra av ränteutgifter på skulder till företag som hör hemma i en jurisdiktion som finns i EU-förteckningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU10 (pdf, 977 kB)

Betänkande 2020/21:SkU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra i skattelagstiftningen för företag i så kallad resolution.

Resolution är ett sätt att rekonstruera eller avveckla särskilda finansiella verksamheter som till exempel banker. Staten tar kontroll över ett företag i resolution istället för att en sådant företag går i konkurs, med stora kostnader för samhället som följd. De ändrade lagarna innebär bland annat att de åtgärder som företas i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som hindrar en framgångsrik resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU8 (pdf, 749 kB)

Betänkande 2020/21:SkU9

Regeringen föreslår ändringar i nuvarande skatteregler för företag i de delar som gäller avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. Koncernbidragsspärren reglerar hur företag får dra av underskott mot koncernbidrag från tidigare år då en ägarförändring sker i företaget. Syftet med ändringarna är att rätta till en lucka i lagen som har uppmärksammats.

Ändringarna innebär att företag som inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott eller ett negativt räntenetto mot ett överskott i vissa fall ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU9 (pdf, 914 kB)

Betänkande 2020/21:SkU3

Regeringen har föreslagit ändringar av den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter år 2023. Syftet är att bland annat att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare och att kvaliteten på register ska bli bättre. Taxeringsvärdena ska vara rättvisande även i fortsättningen. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om omprövning genom automatiserat beslutsfattande. Det innebär att tiden för att hantera omprövningsbeslut förkortas och att tid frigörs för Skatteverkets handläggare att ägna sig åt ärenden som kräver utredning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Bestämmelserna som gäller lantbruksenheter ska användas första gången vid fastighetstaxeringen år 2023.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-20 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:SkU3 (pdf, 1398 kB)

Betänkande 2020/21:SkU5

Personer som tillfälligt arbetar som inhyrd personal i Sverige ska betala skatt här. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringens förslag ska den så kallade 183-dagarsregeln inte gälla vid uthyrningssituationer. Regeln innebär att personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper betala skatt här om vistelsen i Sverige är mindre än 183 dagar per år.

Enligt förslaget ska 183-dagarsregeln inte gälla uthyrd arbetskraft. Det betyder att en arbetstagare som arbetar tillfälligt i en svensk verksamhet i Sverige ska betala skatt här om anställningen sker via uthyrning från ett utländskt företag. Verksamheten kan vara ett företag som bedriver verksamhet i Sverige eller svenska staten, en kommun eller en region. Kravet att betala skatt ska inte gälla uthyrd personal som utför arbetet under högst 15 dagar i följd och om arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte är fler än 45 dagar under ett kalenderår.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-20 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:SkU5 (pdf, 2358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp - förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige

Betänkande 2020/21:SkU2

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU2 (pdf, 164 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Betänkande 2020/21:SkU4

Regeringen föreslår ändrade regler för Skatteverkets informationsutbyte och för delegation i Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär lagändringar som ska bidra till att skadlig skattekonkurrens, som kan urholka länders skattebaser, motverkas. Bland annat ska Skatteverket ta in fler uppgifter vid förhandsbesked i skattefrågor och vid ansökningar om så kallad tonnagebeskattning, en schablonskatt på inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet. Dessutom införs undantag i reglerna för när Skatteverket ska överföra så kallade land-för-land-rapporter till andra stater och jurisdiktioner. Land-för-land-rapporter lämnas av multinationella företagskoncerner som har en omsättning som överstiger sju miljarder kronor. Förslaget innebär också att Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden får ökade möjligheter att delegera, alltså överlämna, rätten att fatta beslut i vissa ärenden. Syftet är att bidra till en effektivare handläggning av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU4 (pdf, 1307 kB)

Betänkande 2020/21:SkU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka skatten för personer i glest befolkade kommuner i främst Norrland och nordvästra Svealand.

Förslaget innebär att boende i glest befolkade områden får en skattereduktion, alltså en skattesänkning, på 1 675 kronor per år. Den föreslagna skattereduktionen gäller drygt 70 kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Värmlands län och Västra Götalands län. Syftet med lagändringen är att bidra till en levande landsbygd och skapa bättre förutsättningar för personer som bor och betalar skatt i glesbygdskommuner.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020 och gäller retroaktivt för hela 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU6 (pdf, 1025 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion

Utlåtande 2020/21:SkU15

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande om en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för kommissionens återhämtningsstrategi till följd av coronapandemin. Handlingsplanen består av 25 initiativ som ska genomföras under perioden 2020-2023. Kommissionen ska bland annat undersöka om lagar om skatter ska kunna beslutas med kvalificerad majoritet i stället för som i dag med enhällighet, det vill säga att alla är överens. Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar övergripande kommissionens handlingsplan.

Riksdagen ställer sig bland annat positiv till initiativ om regelförenklingar, minskad administrativ börda och ökad regelefterlevnad. Riksdagen tycker också att det är en viktig politisk prioritering att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens som påverkar den inre marknadens funktion.

Däremot är riksdagen skarpt kritisk till kommissionens avsikt att undersöka en övergång från enhälligt fattade beslut till beslut fattade med kvalificerad majoritet i skattefrågor eftersom det skulle innebära att makt på ett centralt område flyttas från medlemsländerna till EU-nivå. Enligt riksdagen är den nationella suveräniteten i skattefrågor avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-01 Debatt: 2020-10-14 Beslut: 2020-10-14

Utlåtande 2020/21:SkU15 (pdf, 214 kB)

Betänkande 2019/20:SkU28

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-26 Debatt: 2020-06-30 Beslut: 2020-06-30

Betänkande 2019/20:SkU28 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2019/20:SkU19

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019-2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019-2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:SkU19 (pdf, 131 kB)

Betänkande 2019/20:SkU24

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 31
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:SkU24 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2019/20:SkU25

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.

Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:SkU25 (pdf, 677 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Betänkande 2019/20:SkU14

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SkU14 (pdf, 3927 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Betänkande 2019/20:SkU18

En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:SkU18 (pdf, 351 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Betänkande 2019/20:SkU26

Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:SkU26 (pdf, 826 kB)