Sök (1 267 träffar)

Betänkande 2020/21:UbU3

Riksrevisionen har granskat hur skolorna använder skollagens regler om undantag från skolplikten, och hur tillsynen av detta sköts. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens regler om undantag från skolplikten inte fungerar som det var tänkt.

För att syftet med reglerna ska bli tydligare rekommenderar revisionen bland annat att regeringen tar initiativ till att ändra skollagen och ser över hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen samt om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska gälla för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen bland annat att bestämmelserna om undantag från skolplikten kan behöva ses över. Riksdagen håller med om det men riktar utöver det två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnat till regeringen i sin granskningsrapport.
  • Regeringen bör se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Utöver tillkännagivandena lägger riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-09-10 Debatt: 2020-09-30 Beslut: 2020-09-30

Betänkande 2020/21:UbU3 (pdf, 222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn

Betänkande 2020/21:UbU4

Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-09-10 Debatt: 2020-09-30 Beslut: 2020-09-30

Betänkande 2020/21:UbU4 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018

Betänkande 2019/20:UbU21

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

  • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
  • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:UbU21 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Betänkande 2019/20:UbU23

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 10
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:UbU23 (pdf, 3898 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad

Betänkande 2019/20:UbU18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU18 (pdf, 115 kB)

Utlåtande 2019/20:UbU20

Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens (AI). Vitboken är ett policydokument som presenterar en strategi för att främja utveckling och användning av AI inom EU, samt hantera de risker som är kopplade till AI-användning. Vitboken innehåller förslag till åtgärder för att främja spetskompetens på AI-området och för att öka förtroendet för AI genom att bland annat se till att AI är säkert och respekterar människors grundläggande rättigheter.

Riksdagen välkomnar EU-kommissionens vitbok och dess bidrag till den pågående diskussionen om hur EU bäst kan dra nytta av AI. Riksdagen håller med EU-kommissionen om att AI har många fördelar för samhället så länge det hanteras på rätt sätt och man tar hänsyn till riskerna med AI. Riksdagen kan därför se ett behov av åtgärder på AI-området.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Utlåtande 2019/20:UbU20 (pdf, 4238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vitbok om artificiell intelligens

Betänkande 2019/20:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

  • Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
  • Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
  • En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
  • Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU22 (pdf, 5616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Betänkande 2019/20:UbU19

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UbU19 (pdf, 517 kB)

Betänkande 2019/20:UbU12

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner om lärare och elever från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna tar upp frågor om bland annat läraryrket, fortbildning, skolledare, ordning och arbetsro, elevers hälsa, idrott och hälsa, elevers frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 29
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-07 Beslut: 2020-05-07

Betänkande 2019/20:UbU12 (pdf, 741 kB)

Betänkande 2019/20:UbU16

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om forskare och doktorander, särskilda forskningsområden och den nationella strategin för life science.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-07 Beslut: 2020-05-07

Betänkande 2019/20:UbU16 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning

Betänkande 2019/20:UbU14

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör vuxenutbildning. Motionerna handlar bland annat om hur vuxenutbildningen bör organiseras, validering och svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2020-04-02 Debatt: 2020-04-23 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:UbU14 (pdf, 313 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2019/20:UbU17

Riksdagen godkände protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning, Cern, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-04-02 Debatt: 2020-04-16 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:UbU17 (pdf, 4995 kB) Webb-tv debatt om förslag: Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning

Betänkande 2019/20:UbU11

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 15
Justering: 2020-03-12 Debatt: 2020-03-19 Beslut: 2020-03-19

Betänkande 2019/20:UbU11 (pdf, 464 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundläggande frågor om utbildning

Betänkande 2019/20:UbU15

Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 21
Justering: 2020-03-10 Debatt: 2020-03-19 Beslut: 2020-03-19

Betänkande 2019/20:UbU15 (pdf, 482 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2019/20:UbU25

Riksdagen sa ja till en ny lag om tillfällig stängning av skolverksamheter vid extraordinära händelser i fredstid. Lagen innehåller bestämmelser som innebär att en skolhuvudman i vissa fall får besluta att tillfälligt stänga en förskola, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet.

Den nya lagen ger även regeringen möjlighet att tillfälligt stänga förskolor, skolor, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet på nationell, regional eller kommunal nivå.

I båda fallen gäller dock att berörda huvudmän fortfarande måste erbjuda förskola och fritidshem för barn och elever som har behov av särskilt stöd, eller som har vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet.

Beslutet om en ny lag har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Lagen börjar gälla den 21 mars 2020. Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-03-18 Debatt: 2020-03-19 Beslut: 2020-03-19

Betänkande 2019/20:UbU25 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid

Betänkande 2019/20:UbU10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de bestämmelser som gäller, utredningar som pågår och åtgärder som har aviserats eller vidtagits.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 22
Justering: 2020-03-03 Debatt: 2020-03-11 Beslut: 2020-03-12

Betänkande 2019/20:UbU10 (pdf, 586 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande skolfrågor

Betänkande 2019/20:UbU13

Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-20 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:UbU13 (pdf, 260 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2019/20:UbU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som rör Riksrevisionens granskningsrapport om grundsärskolan. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen och de ansvariga skolmyndigheterna har styrt, stöttat och följt upp grundsärskolan sedan 2011. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister, bland annat finns det få bedömningsstöd för grundsärskolan, och utvärderingen av grundsärskolan på nationell nivå har brister. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsatser och skriver att åtgärder har vidtagits för att motverka bristerna.
 
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-01-28 Debatt: 2020-02-05 Beslut: 2020-02-05

Betänkande 2019/20:UbU7 (pdf, 174 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundsärskolans kunskapsuppdrag

Betänkande 2019/20:UbU9

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner om studiestöd från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet samt återbetalning och avskrivning av studieskulder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat de bestämmelser som gäller på området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:UbU9 (pdf, 228 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2019/20:UbU8

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 16
Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-15

Betänkande 2019/20:UbU8 (pdf, 468 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan