Sök (1 477 träffar)

Betänkande 2020/21:SkU2

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU2 (pdf, 164 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Betänkande 2020/21:SkU4

Regeringen föreslår ändrade regler för Skatteverkets informationsutbyte och för delegation i Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär lagändringar som ska bidra till att skadlig skattekonkurrens, som kan urholka länders skattebaser, motverkas. Bland annat ska Skatteverket ta in fler uppgifter vid förhandsbesked i skattefrågor och vid ansökningar om så kallad tonnagebeskattning, en schablonskatt på inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet. Dessutom införs undantag i reglerna för när Skatteverket ska överföra så kallade land-för-land-rapporter till andra stater och jurisdiktioner. Land-för-land-rapporter lämnas av multinationella företagskoncerner som har en omsättning som överstiger sju miljarder kronor. Förslaget innebär också att Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden får ökade möjligheter att delegera, alltså överlämna, rätten att fatta beslut i vissa ärenden. Syftet är att bidra till en effektivare handläggning av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU4 (pdf, 1307 kB)

Betänkande 2020/21:SkU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka skatten för personer i glest befolkade kommuner i främst Norrland och nordvästra Svealand.

Förslaget innebär att boende i glest befolkade områden får en skattereduktion, alltså en skattesänkning, på 1 675 kronor per år. Den föreslagna skattereduktionen gäller drygt 70 kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Värmlands län och Västra Götalands län. Syftet med lagändringen är att bidra till en levande landsbygd och skapa bättre förutsättningar för personer som bor och betalar skatt i glesbygdskommuner.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020 och gäller retroaktivt för hela 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU6 (pdf, 1025 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion

Utlåtande 2020/21:SkU15

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande om en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för kommissionens återhämtningsstrategi till följd av coronapandemin. Handlingsplanen består av 25 initiativ som ska genomföras under perioden 2020-2023. Kommissionen ska bland annat undersöka om lagar om skatter ska kunna beslutas med kvalificerad majoritet i stället för som i dag med enhällighet, det vill säga att alla är överens. Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar övergripande kommissionens handlingsplan.

Riksdagen ställer sig bland annat positiv till initiativ om regelförenklingar, minskad administrativ börda och ökad regelefterlevnad. Riksdagen tycker också att det är en viktig politisk prioritering att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens som påverkar den inre marknadens funktion.

Däremot är riksdagen skarpt kritisk till kommissionens avsikt att undersöka en övergång från enhälligt fattade beslut till beslut fattade med kvalificerad majoritet i skattefrågor eftersom det skulle innebära att makt på ett centralt område flyttas från medlemsländerna till EU-nivå. Enligt riksdagen är den nationella suveräniteten i skattefrågor avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-01 Debatt: 2020-10-14 Beslut: 2020-10-14

Utlåtande 2020/21:SkU15 (pdf, 214 kB)

Betänkande 2019/20:SkU28

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-26 Debatt: 2020-06-30 Beslut: 2020-06-30

Betänkande 2019/20:SkU28 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2019/20:SkU19

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019-2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019-2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:SkU19 (pdf, 131 kB)

Betänkande 2019/20:SkU24

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 31
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:SkU24 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2019/20:SkU25

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.

Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:SkU25 (pdf, 677 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Betänkande 2019/20:SkU14

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-26 Debatt: 2020-06-02 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:SkU14 (pdf, 3927 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Betänkande 2019/20:SkU18

En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:SkU18 (pdf, 351 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Betänkande 2019/20:SkU26

Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:SkU26 (pdf, 826 kB)

Betänkande 2019/20:SkU20

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 35
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-06 Beslut: 2020-05-06

Betänkande 2019/20:SkU20 (pdf, 640 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2019/20:SkU22

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.

Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 29
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-05-06 Beslut: 2020-05-06

Betänkande 2019/20:SkU22 (pdf, 675 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatt

Betänkande 2019/20:SkU21

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att utredningar och beredningar pågår.

Motionerna handlar exempelvis om företagande och investeringar, skogskonton och skatteregler för ideell sektor.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 19
Justering: 2020-03-19 Debatt: 2020-03-26 Beslut: 2020-03-26

Betänkande 2019/20:SkU21 (pdf, 403 kB) Webb-tv debatt om förslag: Företag, kapital och fastighet

Betänkande 2019/20:SkU23

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om mervärdesskatt, även kallad moms, i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om ändrade momsskattesatser och ändrade regler om undantag i momsfrågor. Anledningarna till att riksdagen sa nej till de olika förslagen är bland annat att det saknas ekonomiskt utrymme eller att utredningar redan pågår på området.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 6
Justering: 2020-03-19 Debatt: 2020-03-26 Beslut: 2020-03-26

Betänkande 2019/20:SkU23 (pdf, 213 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Betänkande 2019/20:SkU16

Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:SkU16 (pdf, 1070 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trängselskatt i Marieholmstunneln i Göteborg

Betänkande 2019/20:SkU13

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-01-23 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:SkU13 (pdf, 1714 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatt på plastbärkassar

Betänkande 2019/20:SkU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bland annat om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.

Ändringarna gäller bland annat sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.

De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-23 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:SkU17 (pdf, 7845 kB)

Betänkande 2019/20:SkU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.

Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 12
Justering: 2020-01-23 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:SkU7 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tullverket

Betänkande 2019/20:SkU1

Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket får drygt 2,1 miljarder och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU1 (pdf, 384 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution