Sök (31 träffar)

Betänkande 2018/19:UU1

Knappt 2,4 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, knappt 1,7 miljarder kronor. Drygt 193 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och drygt 174 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:UU1 (pdf, 499 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2018/19:UU5

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018.

Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:UU5 (pdf, 305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2018/19:UU7

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:UU7 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2018/19:UU13

Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.

Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.

Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-25 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UU13 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Betänkande 2018/19:UU6

Riksdagen har behandlat en redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, PACE. Den handlar om PACE:s verksamhet under 2018 och de ökade utmaningarna för mänskliga rättigheter i medlemsstaterna.

Europarådet består av 47 medlemsländer och arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Riksdagen noterar att debatten i den parlamentariska församlingen på senare tid handlat allt mer om att flera medlemsländer inte respekterar grundprinciperna. Riksdagen noterar vidare att den svenska delegationen har deltagit aktivt i verksamheten under året.

Riksdagen välkomnade redogörelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-05-08 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UU6 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2018/19:UU2

Drygt 44,9 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar går till biståndsverksamhet, knappt 43,5 miljarder kronor. Knappt 1,3 miljarder går till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2019. Riksdagen sa också delvis säger ja till ett förslag i en motion från Moderaterna som innebär att 75 miljoner kronor flyttas inom anslaget från biståndsverksamheten till Sida.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:UU2 (pdf, 594 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2018/19:UU11

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet.

Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet.

Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018-2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:UU11 (pdf, 307 kB)

Betänkande 2018/19:UU14

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-04 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:UU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2018/19:UU8

Regeringen bör göra en oberoende utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Det anser ett enigt utrikesutskott, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Sverige var under 2017 och 2018 icke-permanent medlem i Förenta Nationernas, FN:s, säkerhetsråd. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det svenska medlemskapet och för de sakfrågor som har diskuterats i säkerhetsrådet under de två åren.

Riksdagen tycker att regeringens skrivelse behöver kompletteras med en oberoende och fristående utvärdering av resultatet av och kostnaderna för det svenska medlemskapet. Både Sveriges arbete och inflytande i säkerhetsrådet behöver granskas. Utvärderingen bör vara fristående från regeringen och göras av meriterade forskare eller andra som självständigt kan utvärdera resultaten av det svenska medlemskapet under 2017-2018 och försöka bedöma vilka de bestående resultaten har blivit.

Riksdagen lade även regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen i ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 20
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-19 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:UU8 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018

Betänkande 2018/19:UU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UU9 (pdf, 377 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2018/19:UU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 14
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UU12 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitik

Betänkande 2016/17:UU17

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM). Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Utskottet konstaterar bland annat att utvecklingen i den södra Medelhavsregionen fortfarande är oroande. Utskottet välkomnar att frågor om migration, asyl och mänskliga rättigheter har prioriterats i PA-UfM:s arbete under 2016.

Utrikesutskottet noterar att aktivitetsnivån i PA-UfM under året har varit fortsatt låg samt att det fortfarande finns behov av att förbättra församlingens organisation.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UU17 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Betänkande 2016/17:UU16

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för Interparlamentariska unionens, IPU:s, verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016.

IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 173 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Utrikesutskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under året. Bland annat har IPU arbetat för att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism samt behandlat frågor om den humanitära situationen i Syrien.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UU16 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2016/17:UU13

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församlings redogörelse för arbetet under 2015 och halva 2016, samt regeringens skrivelse om arbetet i Europarådets ministerkommitté.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som dyster vad gäller just dessa områden. Utskottet anser att det är oroande att debattklimatet inom Europarådet har förändrats och att allt fler tenderar att visa en bristande tilltro till de gemensamma institutionerna. Därför tycker utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:UU13 (pdf, 298 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2016/17:UU11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:UU11 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd

Betänkande 2016/17:UU3

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-01

Betänkande 2016/17:UU3 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2016/17:UU15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:UU15 (pdf, 725 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik

Betänkande 2016/17:UU10

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UU10 (pdf, 13777 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Betänkande 2016/17:UU8

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-23 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:UU8 (pdf, 381 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet

Betänkande 2016/17:UU12

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.

Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.

Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.

Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UU12 (pdf, 238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsulär krisberedskap
Paginering