Sök (147 träffar)

Betänkande 2018/19:CU3

Det blir fartygets ägare som blir skadeansvarig om en transport av vissa farliga och skadliga ämnen leder till skada. Fartygsägaren ska även vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring.

Om fartygsägaren inte kan betala alla de skador som uppkommit ska den som lider skada ha möjlighet att få ersättning från en internationell fond. Det införs också sanktioner som gäller när vissa skyldigheter inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de flesta förändringar ska börja gälla. Vissa förändringar börjar gälla den 1 januari.

Riksdagen godkände samtidigt den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:CU3 (pdf, 10266 kB)

Betänkande 2018/19:CU4

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap.  Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.

Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

 

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:CU4 (pdf, 593 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap

Betänkande 2018/19:KrU3

Riksdagen har granskat en skrivelse om regeringens politik för långsiktighet och oberoende för det civila samhället.

Skrivelsen beskriver regeringens politik under mandatperioden 2014-2018 för mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. Bland annat har regeringen infört nya metoder och strukturer för att stärka dialogen mellan regeringen och det civila samhället.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger samtidigt nej till 13 förslag i en följdmotion.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:KrU3 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället

Betänkande 2018/19:CU2

Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde

  • ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
  • förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:CU2 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny regional planering

Betänkande 2018/19:KrU2

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KrU2 (pdf, 1706 kB) Webb-tv debatt om förslag: Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Betänkande 2018/19:CU7

Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.

Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 33
Justering: 2019-04-02 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:CU7 (pdf, 983 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2018/19:CU11

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 19
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:CU11 (pdf, 853 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bostadspolitik

Betänkande 2018/19:CU15

EU:s insolvensförordning från 2015 reglerar vad som gäller för företag och privatpersoner efter en konkurs eller företagsrekonstruktion. Enligt förordningen ska alla EU-länder upprätta nationella register över de företag och privatpersoner som är försatta i konkurs eller företagsrekonstruktion.

Regeringen föreslår att reglerna om insolvensregister i EU:s insolvensförordning kompletteras med ytterligare bestämmelser. Förslaget innebär att det införs en samlad reglering om registren i lag. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Registret syftar till att göra det lättare för borgenärer att bevaka sin rätt inom hela EU. I Sverige ska registret skötas av Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:CU15 (pdf, 982 kB)

Betänkande 2018/19:CU14

EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.

Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.

För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:CU14 (pdf, 3734 kB) Webb-tv debatt om förslag: Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer

Betänkande 2018/19:CU13

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2019-04-23 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:CU13 (pdf, 704 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2018/19:KrU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.

Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 8
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KrU14 (pdf, 460 kB) Webb-tv debatt om förslag: Public service-frågor

Betänkande 2018/19:KrU13

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 20
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:KrU13 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om konstarterna och film

Betänkande 2018/19:KrU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 8
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-28 Beslut: 2019-02-28

Betänkande 2018/19:KrU9 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbildningsfrågor

Betänkande 2018/19:KrU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund.

Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KrU15 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civila samhället inklusive trossamfund

Betänkande 2018/19:KrU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 8
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-14 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KrU12 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna kulturfrågor

Betänkande 2018/19:KrU10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.

Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 21
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-14 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KrU10 (pdf, 641 kB) Webb-tv debatt om förslag: Idrott och friluftsliv

Betänkande 2018/19:CU16

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:CU16 (pdf, 5195 kB)

Betänkande 2018/19:CU8

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner som handlar om hyresrätten som upplåtelseform. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar framför allt om utformningen av bestämmelserna i hyreslagen, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 31
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:CU8 (pdf, 929 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hyresrätt m.m.

Betänkande 2018/19:CU5

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 11
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:CU5 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hushållningen med mark- och vattenområden

Betänkande 2018/19:CU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om distansutmätning, avlägsnande av otillåtna bosättningar, skuldsanering och budget- och skuldrådgivning, företagsrekonstruktion och skärpt kontroll vid konkursansökan.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 9
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:CU6 (pdf, 598 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättningsrätt och insolvensrätt