Sök (1 598 träffar)

Betänkande 2020/21:FiU7

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om lagändringar som gör det möjligt för Riksbanken att, efter riksdagens godkännande, finansiera en internationell organisations verksamhet. Bakgrunden är att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) vill starta ett innovationscentrum, en så kallad hubb, i Sverige i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Riksdagen godkände att Riksbanken under fem år delfinansierar hubben med högst 30 miljoner kronor per år.

BIS har beslutat att starta sju innovationshubbar runtom i världen för att främja internationellt samarbete kring innovativ finansiell teknik, så kallad fintech, som är av intresse och relevant för centralbankerna. Riksdagen är positivt inställd till att det etableras en innovationshubb i Sverige.

För att det ska bli möjligt att inrätta hubben i Sverige riktar riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ingå ett värdlandsavtal med BIS.
  • Regeringen ska ta fram ett förslag på lagändringar om immunitet och privilegier.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2020-09-22 Debatt: 2020-09-23 Beslut: 2020-09-23

Betänkande 2020/21:FiU7 (pdf, 181 kB)

Betänkande 2020/21:FiU13

En tjänstepensionskassa är en förening som sköter medlemmarnas tjänstepension. I spåren av covid-19-pandemin finns risk att några kassor inte kan leva upp till de krav på kapital som krävs för att få fortsätta driva sin verksamhet som tjänstepensionsföretag.

Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som gör det lättare för en långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa att få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 15 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:FiU13 (pdf, 339 kB)

Betänkande 2020/21:FiU32

För att lindra samhällseffekterna av det nya coronaviruset har regeringen föreslagit ytterligare åtgärder inom ramen för en tionde extra ändringsbudget för 2020. Bland annat föreslås ökade medel som ska möjliggöra ett nytt ekonomiskt stöd till egenföretagare och en förlängning av omställningsstödet till företag, ökat ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturverksamheter samt att vissa tillfälliga åtgärder på sjukförsäkringsområdet förlängs. 

Anslaget till omställningsstöd till företag som fått en minskad nettoomsättning föreslås öka med 7 miljarder kronor 2020. Anslaget till det nya ekonomiska stödet till egenföretagare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 föreslås uppgå till 3,5 miljarder kronor 2020. Anslaget till åtgärder inom sjukförsäkringsområdet föreslås öka med 3,9 miljarder kronor 2020. Åtgärderna, exempelvis ett slopat karensavdrag, att staten ersätter arbetsgivares kostnader för sjuklön över normalnivån samt kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden, föreslås förlängas till och med december 2020. För att mildra konsekvenserna, stödja omställning och underlätta uppstart inom idrotts- och kulturverksamhet föreslår regeringen ett ökat stöd till det området på 2,7 miljarder kronor 2020.

Totalt innebär regeringens åtgärdsförslag att statens utgifter ökar med 17,2 miljarder kronor 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2020-09-22 Debatt: 2020-09-23 Beslut: 2020-09-23

Betänkande 2020/21:FiU32 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:FiU29

Regeringen har föreslagit lagändringar till följd av förändringar i två EU-förordningar. Den ena ändringen gäller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Följden av lagändringen blir att Finansinspektionen i fler fall än i dag kan ta ut en särskild avgift av den som inte följer förordningen.

Förslaget gäller också en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning. Ändringen får till följd att Finansinspektionen kan ingripa mot en motpart som inte följer förordningen, även om motparten inte är en juridisk person.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU29 (pdf, 1044 kB)

Betänkande 2020/21:FiU9

Finansutskottet har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2020. Den årliga rapporten bygger på iakttagelser som gäller brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter. Riksrevisorns årliga rapport fyller en viktig funktion för riksdagen och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

För att ytterligare belysa revisorns samlade iakttagelser ordnade utskottet i september 2020 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten samt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU9 (pdf, 272 kB)

Betänkande 2020/21:FiU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ändring i placeringsreglerna för fyra av de allmänna pensionsfonderna, de så kallade AP-fonderna, med anledning av covid-19.

Ändringen gäller Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden och innebär att den så kallade röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna. Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier.

Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att till exempel hantera en försämrad lönsamhet till följd av coronapandemin.

Lagändringen börjar gälla den 1 november 2020 och upphör den sista juni 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU12 (pdf, 351 kB)

Betänkande 2020/21:FiU31

Internationella valutafonden, IMF, finansierar sin utlåning med insatskapital från medlemsländerna, de kompletterande finansieringsformerna NAB (New Arrangement to Borrow) och bilaterala avtal med ett antal medlemsländer, varav Sverige är ett. IMF har beslutat att fördubbla medlemsländernas åtaganden i NAB och minska de bilaterala åtagandena, om det godkänns av medlemsländerna.

Riksdagen sa ja till att Riksbanken ökar Sveriges åtagande i NAB och förlänger deltagandet i NAB med ytterligare fem år. Riksdagen godkände samtidigt att Riksbanken ingår ett nytt bilateralt avtal med IMF som innebär minskad kredit, när utökningen av NAB börjar gälla. Förändringen innebär att Sveriges totala åtaganden för IMF minskar med motsvarande cirka 21,9 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU31 (pdf, 155 kB)

Betänkande 2020/21:FiU36

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning.

Förslaget innebär att ersättningsperioden förlängs från 90 dagar till högst 184 dagar för

  • viss sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
  • viss smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
  • viss tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringens förslag innebär att de anvisade medlen i statens budget för 2020 ökar med 160 miljoner kronor 2020.

Syftet med förlängningen är att behålla skyddet av dem som har störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Förlängningen av antalet ersättningsdagar innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-10 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:FiU36 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:FiU8

Konsumentskyddet på inlåningsmarknaden ska stärkas. Inlåningsföretag, förutom vissa kooperativa företag, kommer att behöva ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få fortsätta sin inlåningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En inlåningsverksamhet tar emot pengar från allmänheten som sedan ska betalas tillbaka. En sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag, och inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av insättningsgarantin.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:FiU8 (pdf, 3264 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Betänkande 2020/21:FiU6

Regeringen har i en skrivelse redovisat resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2019. Dessutom redovisade regeringen sina bedömningar av fondernas långsiktiga resultat och kostnader.

Buffertfondernas förvaltning gav det högsta resultat som fonderna redovisat för ett enskilt år sedan starten 2001. Riksdagen konstaterade att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna är stora och utgår ifrån att regeringen analyserar orsakerna till detta.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till tre förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om att kraven på AP-fondernas investeringar i verksamheter med fossila bränslen bör skärpas.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:FiU6 (pdf, 244 kB)

Betänkande 2020/21:FiU14

Regeringen har föreslagit ändringar i ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper. Förslaget är en följd av förändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  • Det ska bland annat införas bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten i lagen om värdepappersmarknaden och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
  • Vidare ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en administratör som inte fullgör sina skyldigheter avseende EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Detta genom en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden.
  • Slutligen ska Finansinspektionen kunna ingripa mot en emittent (den part som ger ut ett värdepapper, exempelvis ett företag som ger ut en aktie) som trots en begäran av inspektionen inte har lämnat en skriftlig förklaring till hur villkoren för att skjuta upp offentliggörande av insiderinformation har uppfyllts. Emittenter vars finansiella instrument har tagits upp till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag ska upprätta insiderförteckningar över alla personer som har tillgång till insiderinformation och som arbetar för emittenten. Bland annat detta blir följden av ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021, medan andra börjar gälla 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:FiU14 (pdf, 4069 kB)

Betänkande 2020/21:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten. Ändringarna innebär att statens utgifter ökar med 31 miljarder kronor i år. Pengarna går bland annat till:

  • kommuner och regioner för att kompensera för deras merkostnader inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till följd av covid-19-pandemin.
  • storskalig testning under hela år 2020 för att kontrollera symtom på covid-19.
  • en höjning av Sveriges EU-avgift, som främst beror på att den pågående krisen har medfört betydande konsekvenser för EU:s budget, och till EU:s förköpsavtal med olika vaccinproducenter för att säkra medlemsstaternas tillgång till vaccin mot covid-19.

Riksdagen sa också ja till att anställda inom till exempel vården slipper skatta för gratis mat som de får från restauranger och allmänheten som stöd och uppmuntran när de jobbar. Denna lagändring gäller från den 1 januari 2021 men även retroaktivt från den 1 mars 2020.

Förslagen kommer från regeringens höständringsbudget för 2020 och en extra ändringsbudget för 2020. Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. De ytterligare åtgärder som föreslås innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Riksdagen sa även ja till tre så kallade utskottsinitiativ från finansutskottet: regeringen får ingå avtal med leverantörer av covid-19-tester för år 2021, låna pengar för att köpa Fysikhuset som är en del av forskningsområdet Albanova i Stockholm och Folkhälsomyndigheten får låna maximalt 4,5 miljarder kronor till beredskapsinvesteringar. Utskottsinitiativ är förslag till riksdagsbeslut som ett utskott har tagit initiativ till. De kommer inte från någon proposition från regeringen eller motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:FiU11 (pdf, 748 kB)

Betänkande 2020/21:FiU1

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2021. Riksdagen sa i huvudsak också ja till lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för 2021 beräknas uppgå till 1 173 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 106 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 67 miljarder kronor för 2021.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att åtgärder ska genomföras för att återstarta ekonomin samtidigt som samhällsproblemen ska bekämpas med långsiktiga reformer. Det genom att fler ska komma i arbete, takten i klimatomställningen ska öka, välfärden ska stärkas, företagens villkor och konkurrenskraft ska förbättras, integrationen ska gå snabbare, brottslighet ska bekämpas och sammanhållningen mellan stad och land ska öka.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:FiU1 (pdf, 66547 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2021 - rambeslutet

Betänkande 2019/20:FiU31

Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ändras. Dels utvidgas straffområdet för insiderbrott så att även den som har information och råder eller uppmanar andra att exempelvis köpa aktier ska kunna dömas, oavsett om rådet har följts. Dels ska ytterligare typer av finansiella instrument omfattas av lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att anpassa svensk lag till tvingande EU-regler på området.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-23 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:FiU31 (pdf, 318 kB)

Betänkande 2019/20:FiU8

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU8 (pdf, 137 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Betänkande 2019/20:FiU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner.

För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer.

Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden.

Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU13 (pdf, 3371 kB)

Betänkande 2019/20:FiU17

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor.

Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU17 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2019/20:FiU6

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller.

Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU6 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Betänkande 2019/20:FiU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU29 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster

Betänkande 2019/20:FiU4

Cirka 29,7 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU4 (pdf, 256 kB)