Sök (3 787 träffar)

Betänkande 2020/21:KU7

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU7 (pdf, 174 kB)

Betänkande 2020/21:KU9

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU9 (pdf, 277 kB)

Betänkande 2020/21:KU3

Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla.

Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd.

Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:KU3 (pdf, 6631 kB) Webb-tv debatt om förslag: En moderniserad radio- och tv-lag

Betänkande 2020/21:KU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till.

Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-09-29 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:KU4 (pdf, 547 kB)

Betänkande 2020/21:KU6

Myndigheter ska kunna begära betalning i förskott för kopior av allmänna handlingar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det förekommer att personer som begär att få kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften för att få handlingen kopierad och skickad till sig. Med de nya reglerna har en myndighet rätt att i enskilda fall ta ut avgiften helt eller delvis i förskott, vilket gör att myndigheten kan försäkra sig om att få avgiften betald innan arbetet med att ta fram och skicka kopian påbörjas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU6 (pdf, 200 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling

Betänkande 2020/21:KU2

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2019. Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att den har förbättrats och sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen.

Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen. Inom KU:s område redovisar regeringen 13 av dem som slutbehandlade. Tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post kan utskottet se som slutbehandlat men inte som tillgodosett.

Riksdagen uppmärksammar att det är viktigt att regeringen skyndsamt behandlar tillkännagivandena. Om tidsåtgången är rimlig eller inte bör bedömas med hänsyn till innehållet i tillkännagivandet och till den beredning som behöver göras av regeringen.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats under 2019.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU2 (pdf, 15162 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2020/21:KU8

Nya sekretessregler ska gälla hos Statens tjänstepensionsverk och i domstol för uppgifter i ärenden om statliga tjänstepensionsförmåner som rör enskildas personliga förhållanden.

I förslaget finns också en ny bestämmelse om att sekretess inte ska gälla om en försäkringsgivare, till exempel ett försäkringsbolag, behöver uppgiften för att kunna utforma en pensionsförsäkring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-10 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:KU8 (pdf, 268 kB)

Betänkande 2020/21:KU13

Riksdagen anser att riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp och uppmanar i ett tillkännagivande riksdagsstyrelsen att ta initiativ till en sådan uppföljning.

Enligt riksdagen bör en parlamentariskt sammansatt kommitté genomföra uppföljningen och presentera sitt resultat senast under hösten 2021. Uppföljningen bör i första hand gälla åtgärder och beslut under 2020 och fokusera på tre perspektiv: riksdagen som beslutsorgan, riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget och Riksdagsförvaltningens stöd och service.

Förslaget om tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet, KU. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-11-18 Beslut: 2020-11-18

Betänkande 2020/21:KU13 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens arbete under coronapandemin

Betänkande 2019/20:KU4

Det är över 30 år sedan den förra större översynen av Riksdagens ombudsmän (JO) gjordes. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om att besluta om en sådan utredning av JO.

Riksdagen konstaterar samtidigt att JO i stort fungerar bra och att utgångspunkten för en utredning bör vara att låta JO-ämbetets grundläggande organisation och uppdrag vara oförändrade. Frågor som bör tas upp i översynen är JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Utredningen bör ske som en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör redovisa sitt resultat innan den nuvarande mandatperioden slutar.

Förslaget till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet (KU). Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:KU4 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksdagens ombudsmän (JO)

Betänkande 2019/20:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:KU1 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2019/20:KU7

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.

Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU7 (pdf, 210 kB)

Betänkande 2019/20:KU6

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:KU6 (pdf, 2294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens ledningsstruktur

Betänkande 2019/20:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2018. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2018 lämnades 149 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Det är det högsta antalet lagförslag som lämnats från EU till riksdagen sedan EU-ländernas parlament för tio år sedan fick uppdraget att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen. De 149 subsidiaritetsprövningarna under 2018 ledde till att riksdagen lämnade tolv motiverade yttranden. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

De senaste tio åren har totalt 862 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Tre förslag av dessa har lett till ett gult kort. Riksdagen har haft invändningar mot knappt 9 procent av förslagen. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Jämfört med första gången konstitutionsutskottet granskade EU-kommissionens motiveringar till hur subsidiaritetsprincipen tillämpas kan utskottet se en klar förbättring av motiveringarna. Motiveringarna varierar dock fortfarande till omfattning och innehåll och utskottet kommer att följa utvecklingen.


Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU5 (pdf, 9913 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2019/20:KU2

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU2 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna

Betänkande 2019/20:KU11

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU11 (pdf, 392 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2019/20:KU12

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU12 (pdf, 456 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2019/20:KU13

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:KU13 (pdf, 120 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet

Betänkande 2019/20:KU24

Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag. För att skydda de personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska uppgifter om deras personliga förhållanden omfattas av sekretess, om det inte står klart av uppgifterna kan röjas utan att de som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år.

Bestämmelsen om sekretess gäller stödförklaringar som lämnats enligt 2011 års EU-förordning. Regeringen föreslår nu en lagändring som innebär att samma sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen som började gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:KU24 (pdf, 247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet

Betänkande 2019/20:KU23

Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val görs på bästa sätt. Fokus har varit på skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att göra sammanräkningen. I sin rapport ger revisionen rekommendationer till regeringen, bland annat om att bredda möjligheten till samverkan mellan berörda aktörer, och göra en bred översyn av valsedelssystemet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen granskningen. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i rekommendationerna om att underlätta det lokala valarbetet, men däremot inte anser att en bredare översyn av valsystemet behövs. Riksdagen noterar att regeringen har satt igång en utredning med uppdrag att utreda delar av valsystemet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa även nej till en motion som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU23 (pdf, 151 kB)

Betänkande 2019/20:KU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Under år 2019 tillsattes 54 kommittéer, vilket är 14 färre än 2018. De totala utgifterna för kommittéerna var ungefär 410 miljoner kronor för 2019. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier vid kommittéerna, men att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Riksdagen anser att det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkesgrupper. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat fyra förslag om lagstiftningsprocessen i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om konsekvensanalyser av möjliga avregleringar och teknikneutral lagstiftning. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:KU18 (pdf, 209 kB)