Sök (1 001 träffar)

Betänkande 2020/21:SfU8

Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU8 (pdf, 5366 kB)

Betänkande 2020/21:SfU5

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.

I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.

Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU5 (pdf, 1239 kB)

Betänkande 2020/21:SfU7

Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020.

Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU7 (pdf, 1340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen

Betänkande 2020/21:SfU6

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land.

Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU6 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten

Betänkande 2019/20:SfU8

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU8 (pdf, 720 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkare skydd för välfärdssystemen

Betänkande 2019/20:SfU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
  • Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
  • En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
  • Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU7 (pdf, 1223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrat grundskydd för pensionärer

Betänkande 2019/20:SfU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU5 (pdf, 741 kB) Webb-tv debatt om förslag: En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

Betänkande 2019/20:SfU14

Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det
i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten.

Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.

 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SfU14 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Betänkande 2019/20:SfU13

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SfU13 (pdf, 169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro

Betänkande 2019/20:SfU4

Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:SfU4 (pdf, 294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2019/20:SfU12

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Storbritannien har lämnat EU. Ändringarna ska endast gälla om Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.

Ändringarna innebär bland annat att svenska sociala trygghetsförmåner ska fortsätta att utbetalas till privatpersoner som är bosatta i Storbritannien under en övergångstid efter att Storbritannien har lämnat EU. Privatpersoner ska även kunna få ersättning för vårdkostnader som har uppkommit i Storbritannien under samma övergångstid.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-03 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU12 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2019/20:SfU11

Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SfU11 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande

Betänkande 2019/20:SfU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU6 (pdf, 872 kB)

Betänkande 2019/20:SfU3

Drygt 101 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, cirka 47,3 miljarder kronor. Cirka 33,5 miljarder kronor går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019/20.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU3 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2019/20:SfU2

Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU2 (pdf, 234 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2019/20:SfU1

Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU1 (pdf, 2169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2019/20:SfU25

Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet.

Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:SfU25 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring

Betänkande 2019/20:SfU16

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 8
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:SfU16 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medborgarskap

Betänkande 2019/20:SfU15

Arbetsgivaravgiften ska sänkas för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Redan idag kan arbetsgivare göra avdrag på arbetsgivaravgiften för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska taket för avdraget höjas från 230 000 kronor till 450 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare. Den allmänna löneavgiften ska också sänkas med 10 procentenheter för gruppen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2020-03-03 Debatt: 2020-03-11 Beslut: 2020-03-11

Betänkande 2019/20:SfU15 (pdf, 369 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Betänkande 2019/20:SfU20

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 41
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:SfU20 (pdf, 769 kB)