Agneta Börjesson (MP)

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

• Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
• Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
• Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
• Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
• Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Inlämnad

2013-05-22

Förslag

8

Utskottsberedning

2013/14:KrU2

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Inlämnad

2013-04-29

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:FiU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-04-29

Förslag

12

Utskottsberedning

2012/13:FiU20

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Inlämnad

2013-04-25

Förslag

3

Utskottsberedning

2012/13:NU21

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-04-17

Förslag

5

Utskottsberedning

2012/13:KrU9

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Inlämnad

2013-04-10

Förslag

3

Utskottsberedning

2012/13:JuU22

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-04-02

Förslag

4

Utskottsberedning

2012/13:SoU27

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2013-03-27

Förslag

4

Utskottsberedning

2012/13:JuU20

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2013-03-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:JuU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Inlämnad

2013-03-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Riksdagen tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade och sa därför nej till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.

Riksdagen sa ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.

Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Ett antal ytterligare måltyper flyttas därför ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det införs också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.

Flera av ändringarna ska skapa en mer flexibel och effektiv process. Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad tas bort. Ombud ska bara behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Det ska vara möjligt för en kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det införs ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen. Möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas.

Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21

Inlämnad

2013-01-18

Förslag

4

Utskottsberedning

2012/13:JuU16

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Hösten 2012 kom staten och aktörer inom den svenska tv- och filmbranschen överens om ett nytt filmavtal för perioden 2013-2015. I avtalet behandlas bland annat frågan om stöd till svensk film. Regeringen föreslår att avtalets parter vid inkomstbeskattning även i fortsättningen får avdrag för de avgifter och bidrag som de enligt avtalet ska betala till Svenska Filminstitutet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag men med ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 55 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-12

Inlämnad

2012-11-30

Förslag

4

Utskottsberedning

2012/13:JuU15

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2012-11-07

Förslag

1

Utskottsberedning

2012/13:KrU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-11-07

Förslag

25

Utskottsberedning

2012/13:SkU19 2012/13:TU2

Riksdagsbeslut

(25 yrkanden): 24 avslag, 1 bifall,