Amanda Palmstierna (MP)

Fråga 2023/24:961 Grundvattnet på Gotland av Amanda Palmstierna MP till Landsbygdsminister Peter Kullgren KD Grundvattentillgången på Gotland är sårbar. Grundvattennivåerna är återkommande låga och tillgången är på sina ställen begränsad. Storskalig kalkbrytning har pågått i decennier och planer finns på ytterligare framtida

Inlämnad

2024-05-31

Svarsdatum

2024-06-19

Besvarare

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fråga 2023/24:959 Cirkulär träråvara av Amanda Palmstierna MP till Landsbygdsminister Peter Kullgren KD Sverige har antagit konventionen för biologisk mångfald. För att vi ska nå miljömålen och våra internationella åtaganden till år 2030 behöver mer skog skyddas varje år. Ett sätt att minska trycket på skogen är att återanvända

Inlämnad

2024-05-31

Svarsdatum

2024-06-12

Besvarare

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fråga 2023/24:958 En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling av Amanda Palmstierna MP till Statsrådet Erik Slottner KD I lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling föreslås att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling

Inlämnad

2024-05-31

Svarsdatum

2024-06-12

Besvarare

Statsrådet Erik Slottner (KD)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson L Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall M Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister

Datum

2024-05-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra.

Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar.

Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan.

Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas.

Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin M Finansminister Elisabeth Svantesson M Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell M Minister för

Datum

2024-05-02

Motion till riksdagen 2023/24:2893 av Daniel Helldén m.fl. MP med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige befinner sig i en lågkonjunktur Kostnadsökningar har slagit hårt mot svenska hushåll

Inlämnad

2024-04-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2021/22:1892 Förbud mot prospektering och utvinning av mineral i skyddad natur av Amanda Palmstierna MP till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll S Forskningen visar entydigt att den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald är tätt sammankopplade. De två kriserna både delar orsaker och förvärrar

Inlämnad

2022-08-25

Svarsdatum

2022-09-07

Besvarare

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.

Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Motion till riksdagen 2021/22:4741 av Per Bolund m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår ändringsförslaget i lagen 2017:1201 om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, som lagts fram till

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:MJU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4740 av Per Bolund m.fl. MP Nato och arbetet mot kärnvapen väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

7

Utskottsberedning

2021/22:UU20

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4723 av Per Bolund m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 3 Åtgärder mot konsekvenser av krig och pandemi Ett effektivt krisstöd som värnar klimatmålen Bryt beroendet av fossila bränslen

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4684 av Amanda Palmstierna och Maria Gardfjell båda MP med anledning av prop. 2021/22:219 Ordning och reda på avfallet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det redan vid tillståndsgivningen ska finnas en avfallshanteringsplan och tillkännager

Inlämnad

2022-04-22

Förslag

4

Utskottsberedning

2021/22:MJU26

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin.

Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

22

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-03-02

Debatt

2022-03-03

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

27

Reservationer

62 

Anföranden och repliker

19, 102 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Motion till riksdagen 2021/22:4389 av Axel Hallberg m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:83 Fjärde järnvägspaketet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direkttilldelning av skäl hänförliga till strukturella och geografiska särdrag ska vara tillåtet och tillkännager

Inlämnad

2022-02-02

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:TU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4388 av Elisabeth Falkhaven m.fl. MP med anledning av prop. 2021/22:85 En ny konsumentköplag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt tillsätta en utredning för att arbeta fram underlag till en särskild lagstiftning som hanterar

Inlämnad

2022-02-02

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:CU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor.

Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 110 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15