Åsa Westlund (S)

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg S Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi S Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen MP Civilminister Lena Micko S Inrikesminister Mikael Damberg S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2021-06-03

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-04-20

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder:

• Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat.
• Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
• Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

• Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
• Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
• Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 69 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg S Finansminister Magdalena Andersson S Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman S Landsbygdsminister Jennie Nilsson S Inrikesminister Mikael Damberg S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2021-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• 3 miljarder kronor under 2021 ska gå till ett nytt tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag i framför allt detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Stödet utformas som en tillfällig kompensation till hyresvärdar som kommer överens med hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran.
• Statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med den 30 april 2021. Utgifterna i statens budget ökar med 2,5 miljarder kronor 2021 med anledning av detta.
• Möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs till och med den 30 april 2021.
• Omsättningsstödet för egenföretagare, som fått minskad omsättning på grund av pandemin, förlängs till att omfatta perioden januari-februari 2021. Utgifterna i statens budget 2021 ökar med 2,1 miljarder kronor med anledning av detta.
• Det ekonomiska stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, förlängs med perioden januari-februari 2021.
• 1,4 miljarder kronor i statens budget under 2021 ska gå till att medfinansiera regionernas användning av antigentester, så kallade snabbtester, för att påvisa pågående covid-19-infektion.
• Mer pengar under 2021 ska gå till olika stöd till kultur och idrott, medel för olika myndigheters tillsyn enligt den tillfälliga pandemilagen covid-19-lagen och förlängt slopat fribelopp för studiemedel.

Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-02-25

Som en följd av coronapandemin beslutade riksdagen under 2020 om flera krisstöd för att rädda jobb och för att sunda företag ska kunna övervintra pandemin. Nu anser riksdagen att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Riksdagen riktade därför två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda.
• Regeringen bör så fort som möjligt åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna föregående år. Reglerna bör ses över så att omsättningsstöd kan beviljas också för enskilda näringsidkare som fått arbetslöshetsersättning.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ. Det betyder att utskottet har lagt fram förslagen på eget initiativ och att de inte kommer från regeringsförslag eller motioner.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson S Miljö- och klimatminister Isabella Lövin MP Socialminister Lena Hallengren S Kultur- och demokratiminister Amanda Lind MP Finansminister Magdalena Andersson

Datum

2021-01-21

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin MP Finansminister Magdalena Andersson S Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Kultur- och demokratiminister Amanda Lind MP Miljö- och klimatminister Isabella

Datum

2020-12-03

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Anna Ekström S Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Försvarsminister Peter Hultqvist S Finansminister Magdalena Andersson S Utbildningsminister Anna Ekström

Datum

2020-11-19

Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven S på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2020-11-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning.

Förslaget innebär att ersättningsperioden förlängs från 90 dagar till högst 184 dagar för

• viss sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
• viss smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
• viss tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringens förslag innebär att de anvisade medlen i statens budget för 2020 ökar med 160 miljoner kronor 2020.

Syftet med förlängningen är att behålla skyddet av dem som har störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Förlängningen av antalet ersättningsdagar innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2020-11-10

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Motion till riksdagen 2020/21:2068 av Dag Larsson m.fl. S Kurder och Kurdistan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kurder och Kurdistan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kurder utgör idag Mellanösterns fjärde största folkgrupp. Av olika anledningar råder

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:UU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2477 av Dag Larsson m.fl. S En starkare arbetsmarknad i Stockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta hur Stockholmsregionen som tillväxtmotor kan stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

6

Utskottsberedning

2020/21:CU9 2020/21:NU14 2020/21:NU17 2020/21:NU20 2020/21:SfU18 2020/21:UbU16

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2371 av Åsa Westlund S En fungerande skola för barn med NPF Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skolsituationen för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

3

Utskottsberedning

2020/21:UbU11

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2370 av Åsa Westlund och Azadeh Rojhan Gustafsson båda S Lärdomar av den digitalisering som har skett under pandemin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dra lärdom av den digitalisering av undervisningen som skedde under pandemin och

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2020/21:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag