Birger Lahti (V)

Motion till riksdagen 2016/17:3757 av Jens Holm m.fl. V med anledning av prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar Förslag till riksdagsbeslut  Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt utreda hur undantag från krav på strategisk miljöbedömning och krav på undersökning

Inlämnad

2017-06-19

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:MJU5

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.

Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.

Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Motion till riksdagen 2016/17:3740 av Birger Lahti m.fl. V med anledning av prop. 2016/17:181 Statligt ägda bolag i omvandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att avyttra statens aktier i Metria AB. Riksdagen avslår regeringens förslag om att avyttra statens aktier i Swedish National

Inlämnad

2017-05-08

Förslag

2

Utskottsberedning

2016/17:NU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3738 av Birger Lahti m.fl. V med anledning av prop. 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om

Inlämnad

2017-05-04

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:NU20

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 124 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Motion till riksdagen 2016/17:3664 av Hans Linde m.fl. V med anledning av skr. 2016/17:114 Strategisk exportkontroll 2016 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Förslag till riksdagsbeslut  Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom EU för att unionen inför

Inlämnad

2017-04-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2016/17:UU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.

Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

25, 92 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Motion till riksdagen 2016/17:3656 av Jens Holm m.fl. V med anledning av prop. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppsmål till 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn ESR-sektorn bör antas utan möjlighet

Inlämnad

2017-03-29

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:MJU24

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

30, 113 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.

Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.

Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.

När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas.  Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 30 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

10, 44 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Fråga 2016/17:943 Styrningen av Sveaskog av Birger Lahti V till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4,1 miljoner hektar mark. Trots att man har en hög miljöprofil har man i samband med förra årets revision av bolagets FSC-certifikat mött allvarlig

Inlämnad

2017-02-27

Besvarare

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Fråga 2016/17:861 Vattenfalls investeringar i fossil energiproduktion av Birger Lahti V till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S Den 6 februari i år beslutade Vattenfall om en investering på 325 miljoner euro i ett nytt fossileldat kraftvärmeverk i Berlin. Verket kommer att använda sig av naturgas, och investeringen

Inlämnad

2017-02-16

Besvarare

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Motion till riksdagen 2016/17:3580 av Hans Linde m.fl. V med anledning av skr. 2016/17:64 Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur man löpande ska redovisa

Inlämnad

2017-01-13

Förslag

4

Utskottsberedning

2016/17:UU8

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag