Birger Lahti (V)

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

10

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

37, 127 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Regeringen har i en skrivelse svarat på Riksrevisionens synpunkter i rapporten om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Med samhällsuppdrag menas att bolaget har ett uppdrag som inte handlar om ekonomisk avkastning, utan istället ska uppdraget ge andra effekter. Bolagets samhällsuppdrag är något som är beslutat av riksdagen.

Regeringen menar att den delvis instämmer när det gäller rekommendationen att skynda på genomförandet av processen med uppdragsmål. Detta för att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom överskådlig tid. Regeringen håller också i huvudsak med Riksrevisionen när det gäller att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att det pågår arbete med uppdragsmål för de statliga bolag som har samhällsuppdrag och noterar att regeringen avser att förbättra återrapporteringen till riksdagen när det gäller dessa uppdrag. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i följdmotion som lagts med anledning av ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Regeringen vill att det ska finnas en möjlighet för vissa unga och arbetslösa att ta körkort med hjälp av ett statligt lån, för att på så vis öka deras möjligheter att få jobb. Körkortslånet ska skötas av CSN, Centrala studiestödsnämnden. För att det ska vara möjligt för CSN att kontrollera att utbetalda lån verkligen används till körkortsutbildningen föreslår regeringen bland annat att trafikskolor ska kunna bli skyldiga att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare föreslås ändringar för att skydda personuppgifter hos CSN i ärenden om körkortslån. Ändringarna innebär att CSN inte ska kunna lämna ut uppgifter om låntagare om personerna lider skada eller men av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men nej till de två följdmotioner som har lagts i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra.

Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd.

Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Interpellation 2017/18:525 Haparandabanan av Birger Lahti V till Statsrådet Tomas Eneroth S Inom tre timmars tågresa bor det i gränsområdet längst upp vid Bottenviken mellan Sverige och Finland i dag ungefär 400 000 människor. Det finns persontrafik på den svenska sidan till Boden och på den finska sidan till Kemi. Däremellan

Inlämnad

2018-05-02

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.

Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 98 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Motion till riksdagen 2017/18:4150 av Birger Lahti m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2018-04-27

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:NU22

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4138 av Jens Holm m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:229 Miljöinformation om drivmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den som bedriver

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:MJU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4136 av Birger Lahti m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:237 Elmarknadsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ellagen bör ändras i syfte att motverka oskäliga prishöjningar för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:NU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

• Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
• Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

25

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

38, 127 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-19

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

• säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
• se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
• säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
• se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

45, 150 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-12

Motion till riksdagen 2017/18:4048 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:143 Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2018-04-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:UU25

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4019 av Jens Holm m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:147 Ny djurskyddslag 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd bör ges i uppdrag att utreda vilka djur som bör finnas på en positiv lista över

Inlämnad

2018-03-27

Förslag

6

Utskottsberedning

2017/18:MJU24

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S Försvarsminister Peter Hultqvist S Socialminister Annika Strandhäll S Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson MP Närings- och innovationsminister

Datum

2018-01-25

Motion till riksdagen 2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel CETA samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda

Inlämnad

2018-01-18

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:UU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3949 av Emma Wallrup m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:63 Några frågor om alkolås Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:63 Några frågor om alkolås. Bakgrund I propositionen lämnas förslag till vissa lagändringar för att uppfylla EU:s tredje körkortsdirektiv.

Inlämnad

2018-01-18

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 94 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 159 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 109 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07