Camilla Brodin (KD)

Datum

2024-09-12

Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 45 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.

Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet.

Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

57, 187 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Datum

2024-05-23

Datum

2024-04-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar.

Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

60, 152 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi.

Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Datum

2024-01-17

Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Datum

2023-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

54, 176 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-24

Debatt

2023-11-28

Beslut

2023-11-29

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:UbU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:SoU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Datum

2023-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

53, 144 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.

Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.

Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.

Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.

Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

26

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

48, 115 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Datum

2023-04-18

Datum

2023-04-13