Carl B Hamilton (L)
Tidigare riksdagsledamot
- Parti
- Liberalerna
- Valkrets
- Stockholms kommun
- Titel
- Professor i internationell ekonomi
- Född år
- 1946
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2004-09-27 – 2014-09-29
- Ledig
- 2004-08-20 – 2004-09-26
- Ordinarie
- 2002-09-30 – 2004-08-19
- Ordinarie
- 1997-12-01 – 1998-10-05
Riksdagsledamot
- Statsrådsersättare
- 2022-10-18 – 2023-08-22
- Statsrådsersättare
- 2014-09-29 – 2014-10-03
- Ersättare
- 1994-10-02 – 1994-10-06
- Ersättare
- 1991-10-08 – 1993-10-19
Näringsutskottet
- Ordförande
- 2010-02-09 – 2010-10-04
- Ledamot
- 2010-02-05 – 2010-02-09
- Suppleant
- 2007-03-13 – 2010-02-05
- Suppleant
- 2005-01-18 – 2006-10-02
- Suppleant
- 1992-07-01 – 1993-10-19
Finansutskottet
- Ledamot
- 2022-10-25 – 2023-08-22
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2010-02-05 – 2010-10-04
- Ledamot
- 2008-10-21 – 2010-02-05
- Ledamot
- 1997-12-01 – 1998-10-04
- Suppleant
- 1991-10-14 – 1993-10-19
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2006-10-24 – 2008-11-13
- Ledamot
- 2002-10-08 – 2004-09-14
Arbetsmarknadsutskottet
- Ledamot
- 2004-09-14 – 2006-10-02
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2022-11-15 – 2023-08-22
- Suppleant
- 2005-03-10 – 2006-10-02
Civilutskottet
- Suppleant
- 2022-11-15 – 2023-08-22
Konstitutionsutskottet
- Suppleant
- 2022-11-15 – 2023-08-22
Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet
- Deputerad
- 2007-03-27 – 2009-05-06
- Deputerad
- 2003-02-18 – 2003-11-20
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
- Suppleant
- 2004-02-05 – 2004-02-18
- Suppleant
- 2003-06-11 – 2003-06-12
Lagutskottet
- Suppleant
- 1991-10-23 – 1992-07-01
EU-nämnden
- Suppleant
- 2012-09-27 – 2014-10-03
- Ordförande
- 2010-10-13 – 2012-09-20
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2010-10-12
- Ledamot
- 2006-10-10 – 2008-11-13
- Vice ordförande
- 2002-10-08 – 2006-10-10
- Suppleant
- 1997-12-01 – 1998-10-05
Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling
- Ledamot
- 2012-09-26 – 2014-10-03
Utrikesnämnden
- Suppleant
- 2006-01-01 – 2006-10-10
Riksbanksfullmäktige
- Suppleant
- 2022-10-11 – 2022-10-27
- Suppleant
- 2014-10-14 – 2018-10-09
- Suppleant
- 2008-11-11 – 2010-10-19
EG-delegationen
- Suppleant
- 1993-01-21 – 1993-10-19
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 91–93 (statsrådsersättare 911005–931020), 94 (statsrådsersättare 941003–941006), 97–98 (971201–981004), 02–14 och 22–23 (statsrådsersättare 221018–230822). Ledamot finansutskottet 97–98, 08–14 och 22–23, utrikesutskottet 02–04 och EU-nämnden 02–08, 10, vice ordförande 02–06. Ledamot sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 03 och 07 och arbetsmarknadsutskottet 04–06. Ordförande näringsutskottet 10, EU-nämnden 10–12. Suppleant finansutskottet 91–93, lagutskottet 91–92, näringsutskottet 92–93, 05–06 och 07–10, EG-Sverige-kommittén 93, EU-nämnden 97–98 och 12–14, sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 03 och 04, skatteutskottet 05–06 och 22–23, utrikesutskottet 06–08, civilutskottet 22–23 och konstitutionsutskottet 22–23. Suppleant Utrikesnämnden 06 och Riksbanksfullmäktige 08–10, 14–18 och 22. Ledamot riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling 12–14.
Föräldrar
Överstelöjtnanten Gustaf Hamilton och Margareta Hegardt.
Utbildning
Fil. kand., Lunds universitet. Ph. D, London School of Economics 74.
Anställningar
Docent i nationalekonomi, Stockholms universitet 81. Gästforskare, Australian National University 82–83. Biträdande chef, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet 84–88. Forskare i Östasiens ekonomiska och kulturella utveckling vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 88–91. Professor, Centrum för Stillahavs-Asienstudier vid Stockholms universitet 91. Politiskt sakkunnig, Finansdepartementet 92, statssekreterare, Finansdepartementet 93–94. Professor, Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm 95–96. Chefsekonom, Svenska Handelsbanken 96–00. Professor, Handelshögskolan 00–06.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Styrelseledamot, Institutet för internationell ekonomi 84–88, Centrum för Stillahavs-Asienforskning 84–01 och Styrelsen för u-landsforskning 85–88. Expert, biståndspolitiska utredningen 77. Ledamot, Riksbanksutredningen 92–93, EU 2004–kommittén 01–02 och Klimatberedningen 07–09. Ledamot, Betalningsutredningens parlamentariska referensgrupp 21–23.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ledamot, Folkpartiets partistyrelse 99–15. Styrelseledamot, Stiftelsen Wenner-Gren Center 84–92 och Utrikespolitiska institutet 85–03. Ordförande, Liberala ekonomklubben 87–91. Vice ordförande, Stiftelsen Ja till Europa 90–95. Styrelseledamot, Systembolaget 07–.
Litteratur
Europa och Sverige, EG-frågan inför 90–talet (87, redaktör), Textiles trade and developing countries (90), Monitoring European integration (90), Understanding the Market Economy (92, tillsammans med andra; svensk upplaga 94, Omställning till marknad), Vad vill Sverige med EU? (96, tillsammans med andra), EMU - ett politiskt projekt (97), EMU - strategier och beslut (97), Bekämpa fattigdom och ofrihet. En liberal stridsskrift för globalisering (01), På jakt efter ett nytt ankare (03, tillsammans med andra) samt ett stort antal vetenskapliga artiklar i internationella och svenska tidskrifter i nationalekonomi och politik.
Bostadsort
Stockholm
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2022/23:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.
Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.
Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.
Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 85, 293 minuter
- Justering
- 2023-06-15
- Bordläggning
- 2023-06-19
- Debatt
- 2023-06-20
- Beslut
- 2023-06-20
Särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter
Riksdagen håller en särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. Från regeringen deltar finansmarknadsminister Niklas Wykman MDen särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.- Datum
- 2023-06-16
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Finansminister Elisabeth Svantesson M Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall M EU-minister Jessika Roswall M Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg L Finansminister- Datum
- 2023-05-04
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
Betänkande 2022/23:FiU22
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.
Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 15, 52 minuter
- Justering
- 2023-03-28
- Bordläggning
- 2023-04-26
- Debatt
- 2023-04-27
- Beslut
- 2023-04-27
Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande
Finansminister Elisabeth Svantesson M överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten sänds via webb-tv och tolkas till teckenspråk.- Datum
- 2023-04-17
Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter
Betänkande 2022/23:FiU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.
Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann.
Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 44, 132 minuter
- Justering
- 2023-02-21
- Bordläggning
- 2023-02-21
- Debatt
- 2023-02-22
- Beslut
- 2023-02-22
Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser
Betänkande 2022/23:FiU31
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.
Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.
Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.
Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 54 minuter
- Justering
- 2023-02-07
- Bordläggning
- 2023-02-07
- Debatt
- 2023-02-08
- Beslut
- 2023-02-08
Statens budget 2023 – Rambeslutet
Betänkande 2022/23:FiU1
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.
I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
- höjd skatt på alkohol och tobak
- förstärkt skattereduktion för installation av solceller
- tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
- sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
- bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.
Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.
Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 97, 333 minuter
- Justering
- 2022-12-12
- Bordläggning
- 2022-12-12
- Debatt
- 2022-12-13
- Beslut
- 2022-12-13
Stockholm – möjligheternas storstadsregion
Motion 2022/23:1911 av Malin Danielsson m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2022/23:1911 av Malin Danielsson m.fl. L Stockholm möjligheternas storstadsregion Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att stärka Stockholmsregionen som möjligheternas tillväxtregion och tillkännager detta för regeringen.- Inlämnad
- 2022-11-23
- Förslag
- 5
- Utskottsberedning
- 2022/23:KU23 2022/23:NU8 2022/23:SoU14
- Riksdagsbeslut
- (5 yrkanden): 5 avslag
Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina
Betänkande 2022/23:FiU27
Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.
Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.
Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.
Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2022-11-16
- Bordläggning
- 2022-11-16
- Debatt
- 2022-11-17
- Beslut
- 2022-11-17
Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande
Finansminister Elisabeth Svantesson M lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2023. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.- Datum
- 2022-11-08
Redovisning av skatteutgifter 2014
Betänkande 2013/14:SkU33
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2013/14:FiU20
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.
Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.
Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
Pensionärsskatten
Interpellation 2013/14:518 av Hillevi Larsson (S)
Interpellation 2013/14:518 Pensionärsskatten av Hillevi Larsson S till Finansminister Anders Borg M Pension är uppskjuten lön, men trots det beskattas pension högre än lön. Sedan regeringen införde pensionärsskatten har en pensionär i genomsnitt betalat 100 000 kronor mer än en löntagare. Detta är inte rättvist, särskilt- Inlämnad
- 2014-05-28
- Besvarare
- Anders Borg (M)
Ekonomisk utsatthet och ökad ojämlikhet
Interpellation 2013/14:506 av Eva-Lena Jansson (S)
Interpellation 2013/14:506 Ekonomisk utsatthet och ökad ojämlikhet av Eva-Lena Jansson S till Finansminister Anders Borg M I en rapport från Akademikerförbundet SSR kan man läsa hur det skett en dramatisk förändring av de svenska trygghetssystemen. I dag kan ingen få ut mer än 10 472 kronor i månaden efter skatt från- Inlämnad
- 2014-05-28
- Besvarare
- Anders Borg (M)
Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor
Betänkande 2013/14:FiU22
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 18, 86 minuter
- Justering
- 2014-03-25
- Debatt
- 2014-04-02
- Beslut
- 2014-04-02
Terrafem, Roks och statligt stöd
Skriftlig fråga 2013/14:465 av Hamilton, Carl B (FP)
den 7 mars Fråga 2013/14:465 Terrafem, Roks och statligt stöd av Carl B Hamilton FP till statsrådet Maria Arnholm FP I ip-debatt 2013/14:284, den 28/2, sa interpellanten G Fridolin: Socialstyrelsen skriver tydligt i sitt beslut om medel till Roks att Roks inte får ge vidare medel till någon aktör som kan tänkas- Inlämnad
- 2014-03-07
- Besvarare
- Maria Larsson (KD)
Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering
Betänkande 2013/14:KU35
Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Villkoret ska gälla från den 1 april 2014. Beslutet innebär att riksdagen delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V.
Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare.
Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 18, 77 minuter
- Beredning
- 2014-02-06
- Justering
- 2014-02-25
- Debatt
- 2014-03-05
- Beslut
- 2014-03-05
Behovet av en omgående översyn av alkohollagen
Skriftlig fråga 2013/14:122 av Hamilton, Carl B (FP)
den 18 november Fråga 2013/14:122 Behovet av en omgående översyn av alkohollagen av Carl B Hamilton FP till statsrådet Maria Larsson KD Åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen rörande City Gross försäljning av alkohol till svenska kunder visar att det är nödvändigt att alkohollagen omgående förtydligas.- Inlämnad
- 2013-11-18
- Besvarare
- Maria Larsson (KD)
